Grejerna

Jag deltar aktivt i olika facebook-grupper som avhandlar makrofoto. Får ibland frågor om vilken teknik jag använder och tar därför chansen att berätta här i bloggen om och beskriva hur jag fotograferar mina "krypbilder". Så här kommer lite information om hur just jag gör, det finns fler sätt naturligtvis men så här har jag fått bra resultat.

Om vi börjar med utrustningen man behöver så är det inte mycket, en kamera som i sig själv eller med lämpliga tillbehör kan komma riktigt när motivet. Det som avgör vilka grejer som behövs är hur litet krypet är och hur detaljerat man vill avbilda det. Vi tar ett par exempel:

Motivet är någon centimeter stort och man vill dessutom ha med lite av omgivningen. Den typen av bild kan tas med vilken kamera som helst som har "makroläge" alltså även en kompaktkamera. Ofta finns det pixlar så det räcker till att beskära bilden dessutom.

Bilden tagen med Sony RX 100 och beskuren.

Nästa steg är att man vill avbilda motiv som är ett par centimeter stort och på så sätt att det fyller ut mer av bildytan. Nu behöver man en kamera som kan komma nära motivet och kanske avbilda i skala 1-1 dvs motivet blir lika stort på sensorn som i verkligheten. Det som kan behövas är ett makroobjektiv eller något annat som gör att kameran kan komma närmare än vanligt, t. ex. mellanringar eller försättslinser Mellanringar sätts mellan kamera och objektiv och kan alltså bara användas på kameror med utbytbara objektiv (systemkameror). Försättslinser placeras längst fram på objektivet och kan därför även användas på vissa kompaktkameror.

Detta är en lövträdlöpare som blir ganska stor (2 centimeter) så den här får inte ens plats på sensorn (APS-C) i skala 1-1.

Men vill man avbilda mer detaljer så kan man behöva komma ner till 1-1.

En lövträdlöpare som idkar fotvård.

De flesta insekter och andra kryp är ju ofta mindre och då behövs mer utrustning.

Detta är en grön blombagge och den blir inte större än en centimeter.

Nu behövs något som gör att man kommer riktigt nära och då kan man använda det som tidigare nämnts,  mellanringar eller försättslinser. För den som använder Canon så har de ett specialobjektiv som avbildar mellan 1-1 och 5-1 dvs 5 gångers förstoring på sensorn. Men det kan bara användas i det omfånget så det går alltså inte att fotografera "vanliga" bilder med det.

Så kan man gå ytterligare ett steg, man vill kanske visa hur blombaggen ovan verkligen ser ut i facet!. Nu blir man tvungen att använda sig av så kallad stackingteknik dvs man tar många bilder på motivet med en liten skärpeförflyttning mellan varje bild. Efter att man gjort alla exponeringar, som kan vara hundratals, så finns det program som lägger samman bilderna och gör en enda skarp bild av motivet.

Blombaggeporträttet är sammansatt av 143 delbilder.

Viktigt i all fotografering är sättet att belysa motivet. Man kan fotografera i naturligt ljus och man kan använda blixt eller annan artificiell belysning som t. ex lampor med lysdioder. Jag använder nästan uteslutande blixt när det kommer till fotograferande av levande motiv. När det gäller extrema närbilder med stackingteknik använder jag både blixt och lysdiodlampor. Fördelen med blixt är att exponeringstiden blir kort och att vibrations- och skakningsoskärpa elimineras. Fördelen med lampor är att det är lättare att se hur ljuset faller på motivet.

Min personliga smak när det gäller ljussättning är att ljuset måste vara mjukt, dvs diffuserat. Direkt solljus eller blixt/lampljus blir nästan alltid får hårt speciellt om motivet är blankt som t. ex. en skalbagge med blanka täckvingar. Tycker också att insektsögon blir sämre med hårt ljus.

Låt oss börja med en lämplig utrustning för aktiv jakt på motiv:

Kamera med extern blixt monterad på en rörlig arm.

På blixten sitter en modifierad glasslåda (klädd med aluminiumfolie på insidan) för att fungera som softbox, dvs göra ljuset mjukare genom att dels sprida ljuset och samtidigt blir det en större ljuskälla som är nära motivet vilket också ger mjukare ljus. Den stora vita ytan kan också reflekteras i t. ex. vingar och ryggsköld beroende på vilket kryp man fotograferar.

Man kan också "studiofotografera" ute i naturen. Då plockar man in motivet och kanske växten det satt på och placerar i en studio bestående av en glasslåda. Man kan då välja att fotografera i naturligt ljus eller använda blixt. Jag använder i stort sett uteslutande blixt.

Vad behöver man då för grejer med sig ut i skogen? Förutom kamera med grejer på bilden ovan så behövs det Gladpack, häftmassa och fotografens viktigaste tillbehör, silvertape. Dessutom själva studion, glasslådan.

Tillbehören.

Det färdiga mästerverket! Vinner nog inget designpris men fungerar utomordentlig och är lätt att packa ner och upp.

Den här uppställningen kan placeras var som helst, på marken, på någon stubbe eller på ett stativ för bekväm arbetshöjd. Sätts fast med häftmassa eller silvertape.

En del här är förbrukningsvara och måste bytas då och då. Kameran används handhållen och objektivet placeras under gladpacken och på det sättet minskas antalet gånger när krypet rymmer.

I glass lådan placerar jag ett vitt papper som täcker botten och baksidan. Det bildar en "oändlig" bakgrund utan skarv mellan botten och baksida. Brukar använda ett halvmatt skivarpapper som jag klipper till i passande storlek.

Hur blir då bilderna?

De får ett mjukt men ändå detaljerat ljus. Här en rödsköldad asbagge i hundkex.

Den här uppställningen ger också möjlighet att fotografera artporträtt mot helt vit bakgrund. Det ger rena detaljrika bilder som på ett bra sätt visar motivets utseende.

Detta är en 22-prickig nyckelpiga. Det finns inget störande i bilden utan man ser exakt hur pigan ser ut.

Nya tips och beskrivning av fler grejer kommer...