Svalbard - Vackra Bråsvellbreen

Fredag 5 sept Japp jag är fortfarande kvar på den händelserika fredagen! För på eftermiddagen, efter mötet med isbjörnarna, kom vi fram till en av de allra vackraste glaciärerna. Bråsvellbreen. Eller Bråsvellglaciären, breen betyder glaciär på norska. Ännu en gång hade vi en sagolik tur med vädret och fick ett riktigt hallelujaljus. Och en spegelblank vattenyta. Kan man önska sig mer... bara att njuta av tillvaron! :) Torbjörn var modig och klättrade hela vägen upp i utkiken. Men så fick han därmed vinnarbilden i tävlingen om resans bästa bild! Väldigt välförtjänt! :) Här och där låg det storsäl och valross, och såg ut att njuta lika mycket av tillvaron som vi gjorde! Nästan så man kan höra hur tyst det är... Bara vissa valrossar som snarkar! ;) Denna vaknade inte förrän vi passerat med båten, då blev han lite skrämd och hasade ner i vattnet. Ojoj, bäst att akta sig... Dessa var mer lättskrämda! Ja det är väl bara att konstatera! En del av mitt hjärta finns för alltid kvar på denna plats...

Sent på fredag kväll var det dags för lite frivilliga bildvisningar igen. Åh vad det är roligt att titta på varandras bilder, och få ge och ta lite bildkritik! Älskar bilddiskussioner! Det är så lärorikt.

Dimma var på väg in, vädret ändrar sig ju på en kvart här uppe, och kapten beslöt att ankra upp för natten. Och vi var några som gick ut på däck. Åh jag minns hur knäpptyst det var, nu när jag tar fram dessa bilder igen... Anledningen till att vi letat oss upp hit till drivisen var ju en enda; isbjörnar! Det är här de med stor sannolikhet finns! Spännande... Och minsann, jag hittade en!! :)

Detta är verkligen Arktis för mig! Dunkelt, lite skrämmande och mystiskt och helt tyst förutom lite knirr och knarr från isen. Nästan en lite otäck känsla där ute på däck.

Så gick jag och la mig, för att vakna 03:45 av ett himla liv! Vi var på väg igen, och det skrapade och riste i hela min hytt. Bodde ju nästan längst fram och det märktes när vi gick genom drivisen kan jag lova! Var lönlöst att försöka sova så jag tog på tjocka jackan och byxorna och gick ut på däck. Hade inte väntat mig att vara helt själv men så var det! Gick upp till kapten Lennart på bryggan och hälsade på. Det gäller att sakta kryssa fram och undvika de små isberg som finns här. Origo är ju isförstärkt och jag fick lära mig att så länge det är vatten emellan är det ok, då kan man inte fastna. Lät ju betryggande! :) Såhär såg det ut: Mera issörja och flera större flak än kvällen innan. Klassisk isbjörnsmiljö, spännande! Skulle vi få se någon senare idag, kanske... Ja det visar sig framöver! :)

Svalbard - Ett isbjörnsmöte på land...

Fredag 5 sept ...var väl inget vi hade väntat oss! Eller önskat för den delen. Åtminstone inte jag!! Det är ju ändå ett av världens farligaste djur, hur söta och gulliga de än ser ut, och människan är inget annat än mat i deras ögon. Ändå var det just ett isbjörnsmöte på land vi fick vara med om...

Vi var ju hos valrosskolonin i förra inlägget. Hade just börjat packa ihop våra saker när larmet kom från Stig om simmande björn! Och då är det "igelkottförsvar" som gäller. Alltså att gå samman i en tät grupp för att försöka se ut som ett stort farligt djur, och "skyndsamt" men utan att springa ta sig till zodiakerna. Vi gick alltså där i vår täta grupp, jag hade hamnat bland de främsta, när jag hör någon bakom mig säga "Fan de är vid båtarna!" Varpå vi tvärstannar och jag tar bilden överst, och bilden här nedan. Turligt nog hade jag inte packat ner kamerorna... Kan säga att pulsen var rätt hög här och det var jag nog inte ensam om! Jag är värdelös på att bedöma avstånd och tyckte detta såg ut som 5-6 meter. Har fotat med telet på 500 mm. Stig sa sedan att det var ca 30 meter emellan honom och björnarna. På översta bilden ser man att Stig står med signalpistolen i handen och även Anders hade sin redo. Och utan att jag märkte det hade gruppen samlat ihop sig bakom mig så jag blev kallad tillbaka, oops sorry!!

Måste tillägga att detta är mina minnesbilder av denna händelse och de kanske inte stämmer överens med övrigas till 100%.. 

Vi samlade alltså ihop oss, och väntade... Och efter vad jag tippar som bara någon minut vek björnarna av åt vänster i bild, och började följa vattenlinjen bortåt. Varpå vi kunde gå vidare mot båtarna. Lastade i alla väskor och stativ och oss själva, och skyttarna sist. Sedan var vi ju tvungna att leta upp björnarna igen! Lunchen fick minsann vänta... Och minsann, knappt 20 minuter har passerat från förra bilden, och här hittar vi björnarna igen! Lycka!! :) De var nyfikna på oss också! Wow, två skepp kommer lastade!! Tyckte detta samspelta poserande var så himla läckert! Se hur ungen följer mammans rörelser hela tiden.. :) Skärpan är ju sisådär eftersom jag sitter i en gungande gummibåt och fotar med mitt 500 mm utan stativ men ha överseende tack! :) Efter en stund insåg nog björnarna att nej, roligare än såhär blir det inte! Och vi var tacksamma att de inte beslöt sig för att simma.. :) Dags att dra sig tillbaka mot nya spännande mål... Och ett magic moment var över!

Svalbard - Underbara valrossar!

Fredag 5 sept

Sov väldigt gott den här natten! Dyningarna från gårdagens storm var väldigt sövande och jag vaknade pigg och utvilad. Som vanligt var det frukost 8:00 och lastning i zodiakerna 9:00. Den här förmiddagen skulle spenderas på land, hos en valrosskoloni! Spännande!

Först åkte Stig och en av besättningskillarna (som hade jägarexamen och fick rycka in som extra isbjörnsvakt idag) iväg med en zodiak för att spana isbjörn. Och när de kom tillbaka och rapporterade att allt var klart, lastade vi zodiakerna med all utrustning, stativ och fikaväskan, och åkte iväg.

Vi hade blivit noga instruerade i hur man beter sig i valrossars sällskap. Liksom när man är i närheten av alla vilda djur.. Ta det lugnt och låta Anders gå först! Måste säga att det märktes att han smugit på vilda djur i hela sitt liv.. En egenskap som kom väl till pass här! :) Bossen som låg mitt i högen... Helt underbara djur! Började med mitt tele på lite avstånd. Lite styrkemätning emellanåt... varade dock inte så länge. Efter lite gruffande föll de ihop i en hög igen.. Ååååå det kliar på ryggen.... Björnvakter på spaning! Här har vi försiktigt smugit, hukat och ålat oss fram mot valrossarna. Det gäller att "finta dem" och liksom gå i cirkel och absolut inte rakt emot dem, då kan det hända att hela flocken blir oroliga och hasar ner i havet. Men denna gång gick det jättebra att komma väldigt nära! Såklart måste man respektera dem! Blir det oro i lägret är det vi som måste backa och ta det lugnt... Rätt läckert att stå och fika bara 7-8 meter ifrån detta gäng! Hur tror ni det luktade här? Och hur luktade våra hytter sen? Inte parfym, nej... :) Men det var det värt!! Så skön stil! Visst är det kul med fotografer som fotar fotografer som fotar.. :) Fis inte nu tack!! :) Hörru nu är du för nära va! Ett underbart gäng som ägnar sina dagar åt att slappa och slöa, fisa och rapa, dregla och snarka (ja jag lovar) gruffa lite sinsemellan och däremellan äta ett antal kilo blåmusslor per dag.. Kolla, nu är det såna där fotografmänniskor här igen... Japp Anders, vi är nog flera som håller med!! :) Det var vääääldigt svårt att slita sig från dessa fantastiskt charmiga djur! Men, när började bli dags att packa ihop och dra oss mot zodiakerna igen, då kom larmet från Stig: "Simmande björn"!! Varpå vi "skyndsamt" skulle bege oss mot zodiakerna. Och det blev en alldeles speciell upplevelse som jag berättar om i nästa inlägg...

Svalbard - Att åka så långt och ändå fotografera precis som hemma...

Torsdag 4 sept 

...ja hur knäppt låter inte det? Men det är ju så, att havet råkar vara mitt absoluta favoritmotiv. Vare sig det är stilla som en spegel, i lätt rörelse, upprivet av storm eller kanske fruset.. :) Så när några av oss gick ut på däck på kvällen för att se en vacker solnedgång, då fotograferade man såklart! Största nöjet ute på däck var att försöka fånga stormfåglarna som ofta kretsade runt båten. Hmm, är detta en sådan tro? Kan väl i alla fall konstatera att någon fågelfotograf blir jag nog aldrig!! :) Ett ljus som inte går att motstå! En av mina personliga favoriter från resan! Och hur lugnt och stilla det än ser ut, började det lite senare att blåsa upp och gunga ordentligt. Vi var några som stod framme i fören och efter bara någon halvtimme var det som värsta berg- och dalbanan. Och jag konstaterade att mina Postafen funkade perfekt! Kul var det, och inte förrän en gigantisk våg sköljde över oss fattade vi att det enda rätta var att lämna däck och gå in! Så blev det en stunds kameravård, saltvatten är ju inte det bästa, hrmm.. Lovar att valrossarna kommer i nästa inlägg! Och även några söta nallar ;)

Svalbard - Ett besök hos storsälarna

Torsdag 4 sept Japp, det blir alltså ett andra blogginlägg från samma dag, dessa sälar var så mysiga så de förtjänar det.. :)

Som vanligt satt vi i mässen och redigerade bilder när kapten kom och meddelade - Storsäl siktad! Vill vi stanna och fota? Ja såklart! I med zodiakerna och efter 20 minuter var vi i vattnet... En tanke slog mig; undrar om man gör såhär på stora Quest? Skulle inte tro det?! Fördelen med att åka med lilla Origo! :) Och nu blir det en hel massa bilder på dessa underbara djur! Såhär såg den ut. Låg fint och poserade för oss hur länge som helst! Nästan så att den var van vid en massa turister med långa objektiv.. :) Vi tog oss försiktigt närmare... Och närmare... kolla in morrhåren!! :) Och efter ett tag kunde vi få såhär fina porträtt! Den mysiga storsälen kollade bara nyfiket på oss. Var nästan sugen på att hoppa iland på hans isflak och lägga mig bredvid.. :) Så fick vi flytta oss och låta "Roggan" komma i fotoläge också! Anders vid rodret spanade samtidigt hela tiden i kikaren och fick syn på ytterligare sälar längre bort. Så vi stack iväg dit men de var tyvärr inte lika villiga att ställa upp på bild utan dök ner i vattnet när vi kom närmare. Fast de dök i var de ändå nyfikna och kom upp och kikade på oss.. :) Hade fått span på ytterligare ett litet gäng sälar och beslöt att sticka dit! Tydligen har Stig och hans gäng fått syn på samma sälar. Vem hinner först... Det var hur kul som helst att fräsa runt på havet såhär och det tyckte nog våra styrmän också! :) Inte heller dessa var så pigga på att vara med på bild, utan dök i vattnet när vi kom närmare. Men roligt har vi ju!! :) Åter till kära Origo! Motvilligt... Åh vilken kväll detta var! Kommer aldrig att glömma denna stund.

Tar även med en bild från den första valrosskolonin vi såg senare samma kväll, på lilla ön Moffen precis ovanför 80:e breddgraden. En stor fin valrosskoloni på ca 50 djur. Tyvärr hade en massa skräp och bråte flutit iland här. Det är förbjudet att gå iland, men kapten saktade ner båten så vi hade gott om tid att fota dem. Då visste vi inte vilka möjligheter till valrossfotografering vi skulle få senare under resan.. mer om det snart!