Svalbard - Första zodiakturen

Torsdag 4 sept Bordade alltså M/S Origo på onsdagseftermiddagen. Minns att vi på onsdag förmiddag läste på Instagram att gänget som var före oss på båten hade sett isbjörn, valross, säl, ren och val så förväntningarna var höga!! Efter rumsfördelning (TACK för den egna hytten!!!) och säkerhetsgenomgång samt presentation av personalen - nej besättningen heter det! - kunde vi förstås inte hålla oss utan var tvungna att gå ut på däck och ta några bilder... Min första bild av Svalbard, fotad från Origo. Jisses vad jag längtar tillbaka... Kvällen och natten blev sedan en transportsträcka för att vakna upp i ett otroligt vackert landskap: Smeerenburgglaciären. Och det var dags för vår första tur med zodiakerna. Hade faktiskt våndats lite för det där med att gå i och ur zodiakerna men det visade sig vara helt i onödan för det var hur lätt som helst! Origo har ju två zodiaker och vi hade gott om plats. Här ser man den andra zodiaken längst bort och det är lätt att få en uppfattning om hur stor glaciären egentligen är.. Säkerhetsavståndet som skulle hållas till glaciärväggen var 400 meter för med jämna mellanrum kalvar den... ...och det är just vad som sker här! Det gällde att akta sig för svallvågorna! Även gigantiska M/S Quest hade beslutat sig för att stanna till här. Vi råkade befinna oss på samma ställe som dem vid två tillfällen. Denna bild heter "Quest fast i isen" hihi... "Mellanfåglar" fanns det gott om. Fast jag fick ju lära mig att de hette tretåig mås, vittrut, labb, storlabb och silvertärna. Och vilken är vilken då... hmm tur att det finns andra som är bra på fåglar! Tycker det är mycket roligare att fota fåglar på det här viset... Så bröt solen igenom molnen för några minuter, och vi fick ett riktigt hallelujaljus.. :) Vicks blå! :) Tänk att tre timmar kan gå så snabbt! Men nu var det dags att åka "hem" till Origo för en god lunch. Och efter det fick vi göra bekantskap med en fin storsäl... Mer om det nästa gång! :)

Välkommen till Longyearbyen!

Hej igen Fotosidan! Det var inte igår minsann... Har funderat rätt så länge på att ge mig till känna här igen och japp, jag blev lite inspirerad av Lena P också :)

På min blogg Bildliga betraktelser håller jag just nu på med en reseberättelse om min resa till Svalbard nyligen. Tänkte göra det lätt för mig och helt enkelt kopiera över HTML-koden hit. Hoppas det funkar! Testar med ett första inlägg - välkomna! :)

****************************************************************************************

Måndag - onsdag 1-3 sept. Reseberättelsen startar. Jag och min kompis Eva hade beslutat att åka upp några dagar före det var dags att gå ombord på Origo. Ville verkligen passa på att se lite mer av Longyearbyen.. Vem vet om man egentligen skulle komma dit igen? Det kanske blir en once-in-a-lifetime-resa.. Origo skulle avgå på onsdag eftermiddag och natten till måndag landade vi på flygplatsen. Glömmer aldrig flygresan upp, solnedgången som liksom var konstant under hela resan. Så vackert! Och landskapet som visade sig när vi gick igenom det lätta molntäcket för att gå in för landning tog fullständigt andan ur oss. Hade aldrig sett något liknande... En halvkass mobilbild men den måste ändå vara med. Får en så stark lyckokänsla av denna bild.. :) Måndagen och tisdagen ägnades åt att promenera och fotografera. Vi bodde på Spitsbergen Guesthouse i utkanten av Longyearbyen, vet inte hur många gånger vi gick den låååånga backen fram och tillbaka... Spitsbergen Guesthouse och dess "brakker", vi bodde i den svarta längst till vänster. En bild tagen från "fortsättningen" på vägen förbi vårt guesthouse. Grupper av vandrare små som myror är på väg upp i bergen. De typiska ställningarna för korgarna som fraktade kolet från kolgruvorna. Gillar denna bild och dess kontraster. Nybyggt färgklatschigt hus med solceller på taket. Bredvid är det "Sibirien" med containrar och bråte.. Och så lilla söta kyrkan där bakom. Typiskt för Longyearbyen är också att inga ledningar och rör grävs ner, det går helt enkelt inte! Så detta är en syn man ser överallt. Svalbardsrenar, lite mindre och kompaktare än den vanliga. Och helt orädda! Den fina kyrkan som vi även var inne i och pratade med en trevlig kvinna som sa att det är världens nordligaste. Tror att det kan finnas någon på Grönland som också påstår sig vara det men tänker inte forska vidare i detta.. fin var den i alla fall! En "selfie" utanför den låsta dörren till Wildphotos galleri. Vi ville verkligen passa på att gå in här och titta. Och för att göra en lång och rolig historia kort - bilden hamnade på Instagram, vissa personer taggades, och en halvtimme senare kunde vi komma in och se de underbara bilderna här inne! Sociala medier när de är som bäst!! :) Träffade Frede på galleriet och fick också höra historien om björnen som gick runt och letade mat bland stugorna nästan inne i byn... Här står vi utanför galleriet och Frede visar vart det var. Stugorna i sluttningen längst bort i bild. Han var också en av dem som tog bilderna som gick runt i alla kvällstidningar sedan.. LÄNK De fina husen man ser på alla vykort. Färgerna är hämtade från de färger man ser i naturen vid de olika årstiderna.
Blev lite macrosugen. Och inget macro var med på resan. Hm, blev ju sådär..
Roliga skyltar måste man ju fotografera! När snön smält bort får man parkera skotern! Bandvagn kan säkert vara bra att ha. Och se bergen! Ljuset! Nu närmar vi oss Adventfjorden. Med ryggen mot fjorden tog jag en bild upp mot byn, just när solen var på väg att försvinna bakom en bergstopp. Så har vi kommit fram till tisdag eftermiddag, då det anordnades en fototur med minibuss, för oss som kommit upp i förväg. Trevligt!! Denna bild är från den turen, och vi har snirklat oss långt upp i bergen på smala vägar.. Isbjörnsvakt Stig går på span.. :) Panorama över Adventfjorden och Longyearbyen ligger bakom berget till vänster. Så startade alltså vår resa. Nu närmade sig onsdagen, då var det dags att gå ombord på MS Origo som skulle bli vårt hem i 9 dagar. Och jag minns att vi efter dessa första dagar kände att vi varit med om, och sett, hur mycket som helst! Och den huvudsakliga resan hade inte ens börjat.. :)

Jag är ingen gatufotograf, men...

...när man nu ändå har gått i en stad och fotograferat, då är man väl ändå gatufotograf, eller? Äsch den diskussionen lämnar jag därhän, konstaterar bara att det är roligt att fotografera i en storstad! Och mycket lättare när man inte är på "hemmaplan". Gillar ju fasader, dörrar och fönster. Är fortfarande för feg för att fotografera okända personer, men det kommer kanske.. :)

Romantik

Hand i hand

Kontraster

Konserverat

Dekoration?

Blicken

Lite blandat från Kazimierz, de judiska kvarteren i Krakow. En underbar stad! :)

Spela inte trumpet på spårvagnen!

Jag passade på att förlänga medlemskapet här på FS idag! Nu blir det till att städa upp i portfolion, lägga upp lite nya bilder och förhoppningsvis blogga lite mera!

Och detta inlägget illustrerar jag med en bild som egentligen inte har ett skvatt med just detta att göra och inte heller passar in ibland mina övriga bilder över huvud taget! Men jag gillar den, så här kommer den! Ska ni till Krakow så ta inte med trumpeten, ni får ändå inte använda den på spårvagnen! :)

Ett besök på Auschwitz - Birkenau

Ett långt, tungt och känslomässigt inlägg med väldigt många bilder!

För snart en månad sedan hade jag förmånen att få göra en väldigt intressant resa. Följde med min äldsta dotters klass till Krakow. Det var förresten tre niondeklasser, pedagoger, rektor, folk från kyrkan och så ca 12 föräldrar. En grupp på 82 personer! Inte helt lätt att planera och genomföra en sådan resa, men jag måste ge en stor eloge till alla inblandade. Det blev verkligen ett minne för livet, och ungdomarna skötte sig helt exemplariskt. :)

Syftet med resan var förstås besöket på Auschwitz och Birkenau. Från att dagen före, när vi gick en guidad stadsvandring i vackra Krakow, haft +17 och sol, var det denna dag grått och lite dimmigt. Helt perfekt för att komma i rätt känslostämning...

Meningen var att vi skulle besöka Auschwitz på förmiddagen och Birkenau efter lunch. Men då det var väldigt mycket folk när vi kom till Auschwitz blev det tvärtom. Till Birkenau först alltså.

Denna vyn känns väl igen..

Inne i en träbarack. I varje säng sov tre personer. Per våning alltså..

Toaletten där man hade 30 sekunder på sig.

Har gjort omväxlande färg- svartvita och en del kolorerade bilder. Beroende på vad jag tycker passat bäst till motivet.


Svårt att se på bilden, men bara skorstenar återstår av de allra flesta träbarackerna.


Träbarackerna låg åt höger när man kom in. Här har vi kommit fram till tegelbarackerna som låg åt vänster.


Inne i en tegelbarack




Besökare har lämnat blommor


Här har vi kommit fram till en av de känslomässigt absolut tyngsta platserna, tyckte jag. En askgrop där askan hamnade efter kremeringen. Guiden berättade att när det regnat mycket kan man fortfarande se benbitar sticka upp. Någon av eleverna frågade vad som hände när gropen blev full. Då hämtades askan upp, spreds ut i floden, på åkrar och i skogen, ja även just där vi stod och gick... Då blev det ganska svårt att andas.


Det var en så ruskig känsla att gå runt inne på Birkenau, har aldrig varit med om något liknande. Alldeles stilla, tyst och lugnt. Efter ett tag kom vi på att vi inte såg vare sig insekter eller fåglar. Otäckt!




Ändstationen. Bokstavligen.




Monumentet med alla minnesplaketter framför. En från varje nationalitet.


Också en känslosam plats. Alla fotona från väskorna.

Så hade förmiddagen gått, och det var dags att stiga på bussarna för att åka till Auschwitz. Varning för tunga bilder.

Den klassiska skylten... originalet stals för några år sedan och när det återfanns var det i väldigt dåligt skick, så detta är en kopia. Det kändes konstigt att gå in här under. Och entrén var väldigt mycket mindre än jag föreställt mig. Åldersgränsen för besökare är 14 år, och det är lätt att förstå...

Tog lite bilder på skyltarna som sitter i de första blocken, som man gjort om till museum.


Här ser man hur stort Birkenau är jämfört med Auschwitz. Lägrena kallas även Auschwitz I och II.


Montern med glasögon


Kryckor och proteser


Resväskor, prydligt märkta med namn och nummer. För att judarna skulle kunna få tillbaka dem efter tågresan. Istället blev de plundrade..

Det fanns även en ofattbart stor monter med bara hår... fotoförbud där.

En röd sko bland alla brunsvarta. En tanke från en av ungdomarna... om det kanske var så att Spielberg fick inspiration härifrån till flickan i den röda klänningen i filmen "Schindlers list"... ja kanske det!

Olika typer av märkningar som fångarna tvingades bära på sina dräkter.




Det vidriga block 11. Här utförde dr Mengele sina experiment. Och här i källaren finns en ståcell på knappt 1x1 meter. Som bestraffning kunde upp till fyra fångar få stå här en natt. Ingången var så liten att man fick krypa in. Vid ståcellen var det fotoförbud.

Nu följer några bilder från den hemska innergården bredvid block 11. Här skedde rena avrättningar, och jag var väldigt tveksam till att över huvud taget fotografera här. Men valde att göra det ändå, för att påminna om detta fruktansvärda som hänt.

Här blev fångar upphängda i bakbundna händer. Fötterna rörde inte marken. Det överlevde man inte så länge... Lägg märke till de igenbommade fönstrena, för att inte fångarna i angränsande block skulle kunna se vad som hände här på innergården.

Vackra blommor till minne av alla som helt enkelt blev uppställda och skjutna mot denna vägg.

Så var det dags för vår grupp att gå in i gaskammaren. En mycket otäck och märklig känsla. Tvekade att fotografera även här, men tog ändå några bilder. Rätt eller fel att publicera dem? Jag vet faktiskt inte.


Skylten som möter en vid ingången till gaskammaren.


I väggarna fanns det klösmärken.


Ställningen var till blomsterkransar.

Vidrigt, det var skönt att komma ut i luften igen!

Efter denna dag samlades eleverna klassvis för reflektion och eftertanke. Och några av oss föräldrar var med också. Vilket var helt fantastiskt. Vilka tankar och känslor som kom upp... djupa funderingar den ena klokare och insiktsfullare än den andra. Denna kväll var värd hela resan... Kram på er alla goa nior!!

Ångrade inte en sekund att jag följde med på denna resan! Det känns viktigt att ha varit här och sett med egna ögon. Och att uppleva lägrena genom ungdomarnas ögon också. En viktig resa som alla som har möjlighet borde göra!

 "Världen är alldeles för farlig att leva i - inte på
grund av de människor som gör det onda,
men på grund av de människor som står bredvid
och låter dem göra det."
Albert Einstein, fysiker och humanitetsförkämpe