Svalbard - Ett isbjörnsmöte på land...
Fredag 5 sept ...var väl inget vi hade väntat oss! Eller önskat för den delen. Åtminstone inte jag!! Det är ju ändå ett av världens farligaste djur, hur söta och gulliga de än ser ut, och människan är inget annat än mat i deras ögon. Ändå var det just ett isbjörnsmöte på land vi fick vara med om...
Vi var ju hos valrosskolonin i förra inlägget. Hade just börjat packa ihop våra saker när larmet kom från Stig om simmande björn! Och då är det "igelkottförsvar" som gäller. Alltså att gå samman i en tät grupp för att försöka se ut som ett stort farligt djur, och "skyndsamt" men utan att springa ta sig till zodiakerna. Vi gick alltså där i vår täta grupp, jag hade hamnat bland de främsta, när jag hör någon bakom mig säga "Fan de är vid båtarna!" Varpå vi tvärstannar och jag tar bilden överst, och bilden här nedan. Turligt nog hade jag inte packat ner kamerorna... Kan säga att pulsen var rätt hög här och det var jag nog inte ensam om! Jag är värdelös på att bedöma avstånd och tyckte detta såg ut som 5-6 meter. Har fotat med telet på 500 mm. Stig sa sedan att det var ca 30 meter emellan honom och björnarna. På översta bilden ser man att Stig står med signalpistolen i handen och även Anders hade sin redo. Och utan att jag märkte det hade gruppen samlat ihop sig bakom mig så jag blev kallad tillbaka, oops sorry!!
Måste tillägga att detta är mina minnesbilder av denna händelse och de kanske inte stämmer överens med övrigas till 100%..
Vi samlade alltså ihop oss, och väntade... Och efter vad jag tippar som bara någon minut vek björnarna av åt vänster i bild, och började följa vattenlinjen bortåt. Varpå vi kunde gå vidare mot båtarna. Lastade i alla väskor och stativ och oss själva, och skyttarna sist. Sedan var vi ju tvungna att leta upp björnarna igen! Lunchen fick minsann vänta... Och minsann, knappt 20 minuter har passerat från förra bilden, och här hittar vi björnarna igen! Lycka!! :) De var nyfikna på oss också! Wow, två skepp kommer lastade!! Tyckte detta samspelta poserande var så himla läckert! Se hur ungen följer mammans rörelser hela tiden.. :) Skärpan är ju sisådär eftersom jag sitter i en gungande gummibåt och fotar med mitt 500 mm utan stativ men ha överseende tack! :) Efter en stund insåg nog björnarna att nej, roligare än såhär blir det inte! Och vi var tacksamma att de inte beslöt sig för att simma.. :) Dags att dra sig tillbaka mot nya spännande mål... Och ett magic moment var över!
Hälsningar Lena
Hälsn. Ulrika
Detsamma //Ulrika
//Ulrika
mvh Johan
Ja jag hoppas att du kommer dit, det är fantastiskt. Vi åkte med Better Moments. Det finns ju flera olika arrangörer och det kan vara värt att googla runt lite och jämföra. Tror säkert att alla är bra, men jag ville gärna åka med en mindre båt och inte med stora M/S Quest som Polar Quest använder sig av. Vi åkte med M/S Origo och det finns flera arrangörer som chartrar den. Tycker även att en bra och erfaren guide är guld värt. Vi hade ju Anders Geidemark som expeditionsledare och det var hans tredje (eller möjligen rentav fjärde) guidning på Svalbard. Han planerade rutten dag för dag och vi hade sådan tur med väder och vind att alla hans planer gick att genomföra. Så vi hade en suverän resa som absolut kan rekommenderas!
Hälsn. Ulrika
Mvh!
Hälsn. Ulrika
Det här är ett mycket ovanligt möte med isbjörn. 30 meter från en isbjörn på land, med signalpistol i handen, är en mycket farlig situation. Hade honan gått till anfall hade högst sannolikt varken Stig eller Anders hunnit fälla henne, med vapnen på axeln. Situationen är ytterligare farlig med en lite mer än ett år gammal unge, som vanligen är mycket nyfiken.
Jag förmodar att händelsen rapporterades till sysslomannen, när ni kom till Longyearbyn.
Vi, min fru Ninni och jag, har upplevt möte med isbjörn på land två gånger. Den ena gångerna på betydligt längre avstånd, flera hundra meter. Den andra gången var det en hona, med två nästan fullvuxna ungar, som kom närmare till Ninnis grupp. De hade två skyttar med och, som väl var, fri väg till båtarna.
Dina bilder av den välmående honan med unge är mycket trevliga. Fint samspel med den fortfarande beroende ungen i dina bilder.
En isbjörn simmande i vattnet är i stort sett ofarlig. Den jagar inte alls i vattnet utan uppe på isen. Inuiterna anser i stället att en valross är livsfarlig om man är i en liten båt ute på havet.
Kul att se dina bilder från Svalbard, vår favoritplats på jorden, lycka till i fortsättningen.
Ha det bra
Bob och Ninni
Ja nog för att vi blev riktigt skärrade just där och då, men stundens allvar gick nog inte upp för oss, eller mig, förrän ett tag senare när man insåg vad som verkligen kunde ha hänt! Och visst, hade hon gjort ett utfall hade vi sannolikt inte haft en chans. Stig stod bara helt still och rörde sig inte. Utan bara väntade på att hon skulle vika undan.
Har ingen aning om ifall det rapporterades men jag hoppas det!
Visst är det en favoritplats, jag har längtat tillbaka ända sedan jag kom hem! MÅSTE dit igen!!
Ha det fint ni också! :)
Men fina är de.
Hälsn. Ulrika
Dom ser ju för kul ut i småbilderna. som fotbollspublik ungefär! :-)
/Niklas
Tackar //Ulrika
Men det gör väl upplevelsen efteråt ännu häftigare.
Men inte kan väl dessa söta nallar vara farliga ;-)
Jättefina bilder på mor och barn fick du med dig som minne !
ing-marie
Visst är de söta! Tackar!
//Ulrka
Jag skulle darrat som ett asplöv och fått skakisar av björnarna
Marianne
//Ulrika