Mina kära grå pantrar!

Var på fikabesök hos mina föräldrar i helgen. Tyvärr ses vi alltför sällan och ändå bor vi bara en dryg halvmil ifrån varann! Varför blir det så... Tror inte det är så ovanligt tyvärr. Men vi pratar ofta i telefon jag och mamma, i alla fall!

Hade kameran med denna gång, och bad dem sätta sig i soffan... Motvilliga var de, mamma HATAR att bli fotograferad. Men jag påminde om alla de gånger pappa fotografen skulle testa någon ny sorts film och ropade in sin dotter i ateljén... "Ulrika kom här och sätt dig, jag ska bara knäppa några bilder!" Nu fick man ge igen, hihi...

Nu är det tolv år sedan pappa avvecklade sin fotobutik och därmed la alla sina Hasselblad, Rolleiflex och Rolleicord och allt vad de heter på hyllan för gott.  Jag kunde förstås ha tagit över butiken då. Men hade en knappt ettårig dotter och det passade inte så bra, dessutom hade jag inte ett tillräckligt stort intresse då. Fotade mycket men mest "dokumentärt". Visst har jag genom åren ångrat mig ibland och hade jag fått tillfälle nu hade jag nog funderat både en och två gånger... Men desto roligare tycker ju pappa det är med mitt stora intresse nu! Kanske jag hade det i generna... Fastän det innebär att han och mamma får modella ibland! :)

Nästan två veckors frivillig FS-frånvaro

Ja, nu är det ett tag sedan man var inne på detta stället. Har helt enkelt varit väldigt trött på FS och inte känt för det alls... Och det har sina orsaker förstås. Men det tänker jag inte avslöja här, då får ni skicka ett mail! :)

Men jag har funderat lite på bloggen här... Varför väljer man att blogga på FS? Varför bloggar DU på FS? Skriv gärna en kommentar... Misstänker att det finns lika många svar, som bloggare här! :)

En av de största fördelarna, tycker jag, är ju att alla bloggar blir lästa! Så gott som alla inlägg får ju sisådär 100 läsningar i snitt. Och är man ute efter att nå ut med sin blogg och få så många läsningar som möjligt är det såklart helt perfekt. Man har bra överblick över alla bloggar i listan, och kan välja vilka man vill läsa, och hoppa över de andra... Många söker väl även respons, och bekräftelse. Och visst får man det här!

En annan fördel är att vi inte är anonyma här. Har sett andra forum på nätet, där vissa spyr ur sig en massa direkta elakheter, gömda bakom sin skärm och ett nickname. Klimatet i samhället och likaså på internet blir tuffare och råare. Visst förekommer en del elakheter och påhopp även här, men till väldigt liten del som tur är!

Dock kan jag tycka att en blogg på FS bör/ska, åtminstone till en viss del, handla om foto. Erkänner att även jag skrivit inlägg här som inte alls haft med foto att göra, men till största delen ska ämnet vara fotorelaterat. Eller vad tycker ni? Alla läsare är ju mer eller mindre fotointresserade, vi är här för fotointresset gemensamt!

Under min frånvaro här har jag skaffat en annan blogg, på blogspot.com. Fotobetonad såklart! Men där jag kan husera helt fritt, skriva även om helt andra saker, och inte minst designa helt hur jag vill, vilket är jätteroligt! Är inte mogen att avslöja adressen ännu, det är ganska skönt att vara hemlig :) Men den är enligt principen "en bild om dagen" och några få rader text, inte så långa utläggningar som jag ibland skriver här. Men det kommer säkert! :)

Alla har vi olika synvinklar på saker och ting...

Sådär, nu ska jag logga in på blogger... Ha en fortsatt fin lördag, alla! :)

Måste bara skriva av mig...

Något av det värsta som finns är missunsamhet och misstänksamhet. Och idag blev jag väldigt förundrad över att så många målade fan på väggen direkt och verkligen väntade sig det allra värsta... Fick bita mig i tungan flera gånger för att inte explodera. Jisses amalia. Hoppas jag aldrig blir sådan, lova att säga till mig i så fall!!

Nä nu krävs det en riktig färgexplosion...

Ibland har man bara tio minuter...

På väg hem från sta´n och kvällsljuset är helt fantastiskt. Ingen kamera i bilen såklart. Svänger in på uppfarten och har redan tittat ut ett dike som träffas av de sista strålarna för kvällen... Nu är det bråttom. In och hämta kameran, macrot sitter på. Ut igen, till det där diket. Och ja, jag hann få några bilder. Det magiska ljus som varar så kort tid, och som man alltid jagar...

Dessutom roade jag säkert några bilister som körde förbi, men lite underhållning får man väl bjuda på! :)

På en sten vid en sjö i en skog

Tänk att det skulle ta så lång tid! Men nu har jag äntligen gjort det! Alltså stigit upp i ottan, tagit fotoväskan och stativet för att åka ut på en fotorunda. Och, det var helt klart värt att lämna den goa sängvärmen kl 04:45 frivilligt på en lördagsmorgon. Kaffe och macka fick jag inte med, tänkte att det får bli hemma i köket sedan, och jag trodde inte jag skulle vara borta så länge. Men vilken tabbe! Det hade ju varit oslagbart att sitta och värma händerna kring en kaffemugg till denna utsikten...

Tyst och stilla, underbart! Här ovan har jag soluppgången bakom mig, och resten av bilderna är tagna "åt andra hållet" mot solen. Denna sjö delas av en grusväg och man kan fota åt alla väderstreck, helt perfekt! :)

Lilla trädet som nästan försvann i dimman.

Plötsligt bröts tystnaden av att något plumsade till bakom mig. Trodde det var en gädda eller annan fisk, men det var bara ett par änder som vaknat på sin vassrugge och påbörjat morgonens första simtur...

Gryningsljus. En timme skiljer på denna bild ovan, och nästa nedanför.

Ljusstrålarna bryter igenom.

Magiskt vackert. Och nu står solen såpass högt att det blivit dags att byta objektiv, åker ingenstans utan mitt macro... :))

Härefter packade jag ihop, vände bilen och begav mig hemåt. Men kom inte så långt, efter bara några hundra meter ser jag något som jag missat 1½ timma tidigare... Ljung i motljus! Lyckan är fullständig för en macrofotograf... :))

Så fick jag mina gryningsbilder, och även lite macro! Härligt! Önskar alla en fortsatt fin helg!