Svalbard – Monacobreen, ett grafiskt drömlandskap

Måndag 9, tisdag 10 sept

Svalbard

Jag vet inte hur många gånger jag skrivit ordet ”fantastiskt” i min resedagbok… ett fantastiskt fantasieggande och fullständigt fascinerande landskap. Ogästvänligt, oberäkneligt, otillgängligt och oförlåtande. Hårda och taggiga spretar de karga bergen mot den grå skyn.

Men så… några minuter senare skiftar landskapet och blir plötsligt vänligt och vackert. Den fina pastellpaletten har målat himmel, land och hav i mjuka penseldrag. Ljuset är varmt och välkomnande. De taggiga bergen har förvandlats och har nu runda vackra former, vars toppar bäddas in i de fluffigaste moln.

Känner redan nu att när jag om bara några dagar måste lämna detta land, då lämnar jag även en liten del av mitt hjärta här… Detta magiska mäktiga land kommer för resten av mitt liv att kalla mig tillbaka.

Ja det passar bra att inleda detta inlägg med dessa rader, som jag efter att vi lämnat Monacobreen bakom oss, skrev för en inlämningsuppgift vi fick under resan ... För det var ju så, att varje gång vi besökt en ny vik där en vacker glaciär mynnade ut, tänkte jag att nu kan vi väl inte se något vackrare. Men så fel jag hade! Nu får bilderna tala för sig själva och jag är väldigt glad att vi kom fram till Monacobreen vid 20-tiden på kvällen. Det dunkla ljuset gjorde platsen extra magisk.

Vi var tacksamma för den lätta nysnön som fallit över bergen! Tänkte att jag måste ta en "referensbild", folk kommer inte att tro att landskapet verkligen ser ut så här! Som att världen nästan förvandlats till svart-vitt. Spetsiga toppar inbäddade i fluffiga moln.. :) Strax efter 24:00 har jag gått ut på däck igen, och fångar en del av besättningen som ska ut på egna äventyr... Hörde för övrigt talas om en förlovning som skett just här. Kan man välja en vackrare och mer romantisk plats? Skulle inte tro det! :)

Under natten låg vi för ankar här inne i fjorden, och efter frukost begav vi oss ut med zodiakerna. Inte alls lika magiskt som igår kväll men visst är det vackert! En säl kollar in oss. Har sin egna labb i munnen. Och är nyfiken :) Så var det åter dags att bege oss mot Origo för en god lunch!

Vill någon klicka upp bilderna i större format får jag rekommendera min andra blogg som finns HÄR. Eftersom jag kopierar över HTML-koden därifrån och hit blir det något knas med just den funktionen..

Svalbard - En total överraskning!

Nej detta är egentligen inte en del i min resedagbok! Men det var ju den traditionella Vårgårda Naturfotofestival i helgen. Som vanligt körde jag och Camilla (och i år även Lena och Eva, kul kul) dit tillsammans. Missa förresten inte Camillas underbara bilder HÄR! Var ju nyfiken och kunde inte låta bli att direkt fråga Camilla - "Är det någon som ringt dig?" "Nej, dig då?" sa hon. Nej det var det ju inte. Det var nämligen så, att förra året när Camilla vann bildtävlingen (jaaa tjohooo!!) hade hon blivit uppringd först, för att hon säkert skulle vara på plats vid prisutdelningen.

Där satt vi alltså helt lugnt på prisutdelningen i godan ro, när först bilden för tredje pris dök upp på duken. Och jag höll på att få en smärre chock och nästan ramla av stolen... Det var en av mina Svalbardsbilder som jag haft med här i bloggen tidigare, nämligen denna: Fantastiskt kul! Är väldigt glad och hedrad!!

Jury var inspirerande Göran Ekström som även var en av föredragshållarna. Se hans webbsida HÄR.

De övriga vinnande bilderna kan ses HÄR. Otroliga bilder! Och jag som är så lättrörd får alltid en tår i ögat när det är dags för prisutdelningen i ungdomsklassen. De får otroliga vinster! Tänk att gå på en naturfotoutbildning på gymnasiet, fotografera med en lånad kamera från skolan och vinna en egen Nikon D7100 med ett objektiv! Fantastiskt! Tidningen FOTO har ett trevligt reportage från hela helgen HÄR.

Stort TACK till Vårgårda Fotoklubb, och alla andra som bidrog till att denna helgen blev suverän!! Som vanligt!! :)

Svalbard – På väg ut ur packisen, Alkefjellet och kalla & varma bad…

Söndag 7, måndag 8 sept Sist lämnade vi ju den vackra isbjörnen som vandrade iväg över packisen! Och att därefter krångla sig ut ur isen med båten tog sin lilla tid... Mäktigt var det att stå framme i fören och se hur båten knäckte de tjocka isflaken! Såhär såg det ut... Och när vi kom ut på öppet vatten började vinden att ta i, och det ordentligt! Stävade upp mot Hinlopen och där skulle det tydligen blåsa 20 sekundmeter... Vi hade ju varit uppe i tidiga ottan och fotat björn, så jag passade på att ta en siesta under filten innan vi nådde fram dit. Misstänkte att det skulle bli ordentlig berg- och dalbana när vi väl nådde upp dit och japp mycket riktigt! Förstår precis innebörden i uttrycket "rida på vågorna" för så kändes det! Vissa kunde ju inte låta bli att gå ut och fota.. :) Vi passerade en vacker glaciärvägg som jag tyvärr missat namnet på. Ser ni isbergen mitt i bild? Sådana ska man undvika... Mats är ute och spanar. :)

Sent söndag kväll nådde vi äntligen fram till Wahlbergsöya där vi fick lä och ankrade upp för natten. Helt lugnt! :) Och måndag morgon stävade vi norrut igen. Förmiddagens mål vad det kända fågelberget Alkefjellet. Om somrarna är tydligen himlen nästan svart här av alla tusen- och åter tusentals häckande fåglar. Jag som inte är jätteförtjust i fåglar som flaxar runt öronen på en, var väldigt tacksam att de var betydligt färre nu när vi passerade! Och klippan var väldigt vacker! Kapten var snäll och tog ett extra varv så vi skulle hinna fotografera ordentligt! Jag är ju väldigt förtjust i ICM-tekniken. Intentional camera movement som det så fint heter. Eller skak- och luddbilder om man så vill! På andra varvet passade jag på. Ibland får man till det, ibland inte... döm själva! Härefter gick färden ännu längre norrut och vi skulle minsann passera 80:e breddgraden på nytt. Och vad innebär det då? Jo, det är då man kan passa på att bada i havet och därmed få ett fint diplom. Som bevis för ens galenskap liksom.. ;) Faktum är att det var 8 pers som inte kunde motstå detta! Väldigt imponerande. Har en massa bilder på detta förstås men de ska jag inte lägga ut i offentlighetens ljus... Och jag kan tro att den heta badtunnan satt fint sedan efter isbadet!! :) Yess, vi gjorde det!! Fast, jag kan avslöja att det gick hur bra som helst att bada i tunnan UTAN att först doppa sig i havet. Men jag har förstås inget fint diplom... Bildbevis? Ok då.. Det ska va´gött å leva... ♪♫♫♪ Eva har just gått upp ur tunnan och tog bilden! Tack! Att glas- och flaskhållarna är tomma är bara högst tillfälligt! ;)

Så stävade vi vidare mot nya djärva mål... Ett grafiskt landskap som fullständigt tog andan ur en. Kommer i nästa inlägg!

Svalbard - Den nyfikna nallen

Söndag 7 sept Nej jag är ingen morgonpigg person. Och att bli väckt i ottan är inget jag vanligtvis jublar högt över. Men när man hör Anders (eminente expeditionsledare Geidemark) banka på våra hyttdörrar och ropa "Björn utanför båten", ja då rusar adrenalinet upp i topp och man studsar ur kojen fast klockan inte ens är 4 på morgonen!!

Den fina björnen från igår hade alltså beslutat att närma sig oss igen... På med tjocka kläderna, grabba tag i kamerorna och ut! Gick ut genom dörren i aktern av båten och det var helt stilla och tyst. Varken såg eller hörde någon alls. Men när jag kom runt hörnet såg det ut såhär... Där låg alltså nallen från igår! Nyfikenheten hade tydligen tagit överhand och den hade beslutat att ge oss en ny chans! Kan ju försöka spela lite ointresserad... Ja det är ruskigt tidigt på morgonen!!

Jag beslöt att flytta mig till en bättre position och gick hela vägen fram i fören, och då när jag lutade mig över relingen.. Men tjeena! :) Alltså, du kaan väl ramla överbord?! Se så söt och snäll jag är.. ;) Fast jag vill ju helst inte blöta ner tassarna!

Sedan blev det riktigt spännande, och det man INTE vill ska hända, är att isen tornar upp sig bredvid båten. Och därmed ger björnen större möjligheter att ta sig ombord... Hej kompisar, jag är jättesnäll! Åh köket!! :)

 
Se, jag sitter fint!! Efter denna bild flyttade jag på mig, och missade tyvärr när björnen gick upp på den högre isen och ställde sig på bakbenen. Oroväckande nära båten. Så nära att Anders, eller om det var "björnvakt" Stig, puttade till den med ett kvastskaft. De hade förstås även bössa och signalpistol redo hela tiden. Och tydligen är isbjörnar rätt så lättskrämda, för det räckte för att den skulle backa undan en bit. Jaja, jag flyttar mig väl.. Snälle gode björnguden, låt någon ramla överbord! Det räcker med en enda.. 

Nej här är det "tassvård" igen! Såg för gulligt ut! Gaaahh! Misslyckats igen!! Åh jag älskar denna posen! :) Då är det väl bara att vandra vidare! Mot nya jaktmarker... Och så vandrade den fina björnen iväg över packisen. Ända tills vi inte längre kunde se den. Och jag är så ofantligt glad och tacksam över denna upplevelse! Så fantastiskt att se en vacker välmående isbjörn här i sin rätta miljö. Nu var faktiskt resan fullbordad. Och detta var bara fjärde dagen, av nio! :)    

Svalbard - Äntligen! Isbjörn på is!

Lördag 6 sept Efter lunchtid på lördagen var det äntligen dags, vi hade inte hackat oss upp i packisen förgäves minsann! En fin ca 3-årig isbjörn som syntes på långt håll. Min översta bild var en av de första jag tog och visst ser det lite kul ut när han tittar upp sådär.. :) Ett lyckorus spred sig på båten och alla var snabbt ute med sina kameror! Visst var det häftigt med björnarna på land som jag skrev om HÄR, men det är ju på isen man vill att de ska vara, i sin rätta miljö! Underbart att få sådana bilder också! Och nu blir det en hel massa nallebilder... Wow, ett skepp kommer lastat! Spännande... Hej på er! Välkomna! *Sniff sniff* ni luktar gott också! *Gäsp* bäst att inte verka för angelägen... Lägger mig här och väntar! Har jag tur så trillar någon överbord :) Såhär såg det ut! Fattar knappt hur nära vi var... Denna björn fick namnet "Syltnäsa"! Som synes har han fått sig en törn på nosen som var lite sned, och ena huggtanden går på utsidan. Och det ser ut som ett sår under hakan på honom. "Honom" förresten, det kan nog lika gärna vara en hona, det är tydligen väldigt svårt att avgöra! Det gäller att vårda sina tassar! Eller ramar heter det ju! Åh det kliar... Blir det bra såhär! Ännu mera fotvård! Det samlas säkert snöklumpar under trampdynorna och det känns nog ganska obehagligt. Björnen höll på länge och väl med att tugga och slicka på tassarna. Det såg för gulligt ut! *Gääsp* nej nu struntar jag snart i er! Roligare än såhär blir det tydligen inte.. Lika bra att gå iväg och lägga sig... Björnen sover... Och därmed var eftermiddagens föreställning slut! Vi tittade förstås ut med jämna mellanrum för att kika ifall han låg kvar. Vilket han gjorde, och dessutom drev han iväg så att det till slut var svårt att se vart han tog vägen... Och vi väntade med spänning! Skulle han kanske bli nyfiken och närma sig oss igen...