Med långtele i naturen
Något av det bästa jag vet är att röra mig fritt i naturen, helst med en kamera och ett teleobjektiv. Gärna långt. Inget stativ, det passar ibland, men hämmar rörelsefriheten. För några år sedan investerade jag i ett 500mm som blivit en trogen följeslagare under resor och vandringar. De allra flesta förknippar långa telen med fåglar och skygga djur, men det går utmärkt att skapa naturbilder med det snäva utsnitt objektivet ger. Skarpa detaljbilder eller medvetna suddisar. I brist på fåglar och djur som motiv, är det roligt att leka med det snäva utsnitt som brännvidden ger.
Under en tur i augusti vid sjön som ligger närmast föll ljuset vackert när solen dalade. Himlen stod i brand och naturens krafter visade sina bästa sidor.
Naturkraft
Gömmaren är en källsjö med friskt vatten och hyggligt med fisk. Under en längre stund kunde jag sitta på klipporna och följa en fisk som simmade i ytan runt en sten.
Vågspel
Här försökte jag också hitta en så ren och avskalad bild som möjligt. Vågornas långsamma rörelser skapade mönster likt ett kalejdoskop.Spegelblank
Solens sista strålar färgade himlen och jag försökte hitta ett sätt att fånga färgerna. Med det snäva utsnittet är det mycket svårt att hitta något genom att rikta objektivet direkt mot himlen. Genom att utnyttja speglingarna i vattenytan av himlen och några vasstrån, tycker jag att färgerna kom till sin rätt.
Vattenfärger
Det kanske är lite knäppt med landskapsfoto med långa teleobjektiv, men jag tycker det är roligt och en utmaning som förvånansvärt ofta betalar sig. Visst funkar det?
Allt gott,
Arne
Det gäller bara att hitta motiven och välja sitt eget lilla utsnitt av världen.
Vackra vågrörelser har du fångat, färgerna känns rogivande.
Mvh / maria
Allt gott,
Arne