Tankar och reflektioner om inre och yttre bilder
Kråkorna berättade att något hände.
Oväsendet i talltoppen fångade min uppmärskamhet. Kråkornas rop ekade över den mulna april himlen.Något var på gång och hela kråkflocken var i gungning.
Det är inte svårt att ha medkänsla med kråkan här.
a
a
Inlagt 2013-08-15 17:25 |
Läst 1889 ggr. |
Permalink
Ja ibland går det vilt till ute i spenaten (på landet).Här kände jag mig lite som en sensationsfotograf dock, var så tydligt att det som pågick hade ett grymt slut.
Tack, när jag ser dem i efterhand ser jag dramat lite annorlunda.
Antar att det gick väldigt högljutt till.
Sorgligt öde för kråkan men fina bilder!
Ja det var väldigt mycket kommunicerande mellan alla kråkor.Jag stannade inte kvar för att se hur det gick, det sista jag såg var hur båda flög in mot björken i sista bilden så det finns en liten liten möjlighet att kråkan klarade sig. Men då blir ju den andre utan mat.....