VM i bokeh
- Trådstartare Makten
- Start datum
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
fredriklindstrom
Aktiv medlem
janolof
Aktiv medlem
När inget är skarpt, är det bokeh i hela bilden då?
http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1047475&target=_blank
Canon makro 100, 2.8 @2.8
http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=1047475&target=_blank
Canon makro 100, 2.8 @2.8
maxzomborszki
Aktiv medlem
Bokeh är en term för utseendet på oskärpan, inget mer, inget mindre.
Sen är det inte säkert att du kan se hur oskärpan, och därmed bokehn, ser ut. Ett exempel är om bakgrunden består av en helt kontrastlös enfärgad yta. En sådan kan vara en jämnt upplyst vit pappersbakgrund. Oskärpan kanske finns där men den går inte att uppfatta och därmed inte heller utseendet på den, bokehn.
Vid vissa andra motiv är bokehn mer framträdande än andra helt enkelt. Det är därför som det inte bara är intressant med en bild med kort skärpedjup utan gärna en med kontrastrika detaljer i den oskarpa bakgrunden/förgrunden så att man kan se hur bokehn ser ut. Annars blir det en tämligen intetsägande bild (ur bokehhänseende).
Detta är precis som att ett objektiv kan ha bra eller dåliga motljusegenskaper. Men om objektivet aldrig används i en motljussituation kommer man aldrig bli varse om dem.
I den här tråden har det pratats en massa om bokeh (utseende på oskärpa). Det som ofta annars brukar pratas mycket om är hur skarpt ett objektiv är, men man bör betänka att det även finns andra parametrar. Motljusegenskaperna (risk för reflexer, "flares") är en av dessa. En annan som jag har sett ibland hos mina objektiv är färgåtergivningen. Samma motiv kan återges med lite olika "stuns" i färgerna beroende på om jag använder mitt 28-105@105 eller min fasta 105:a. Inte milsvidd skillnad, men ibland märkbart när man lägger bilderna brevid varandra.
Vad vill jag säga med detta? Kanske att man inte ska stirra sig blind på en sak utan förstå att det finns många små faktorer som spelar in och att vi har svårt att påverka så alla "blir rätt".
Därmed inte sagt att det skulle vara ointressant att veta om dem och veta mer om dem.
matnyttige
Aktiv medlem
Max är en av få som snackar om bokeh som vet vad det verkligen betyder. Mycket bra beskrivning ovan.
Färgåtergivningen nämndes. Är själv lite fundersam om ett objektiv med bra kontrast återger färgerna bättre. Någon som vet?
Testade några objektiv nyligen det var Canon EF 24-70/2.8 L, EF 28-70/2.8 L och Tamron 28-75/2.8.
I 70 mm läget var EF 28-70/2.8 skarpast på största bländare och Tamron sämst. Men vid 50 mm var det Tamronobjektivet som återgav detaljer bäst men kontrasten var märkbart sämre än de andra två.
Färgåtergivningen nämndes. Är själv lite fundersam om ett objektiv med bra kontrast återger färgerna bättre. Någon som vet?
Testade några objektiv nyligen det var Canon EF 24-70/2.8 L, EF 28-70/2.8 L och Tamron 28-75/2.8.
I 70 mm läget var EF 28-70/2.8 skarpast på största bländare och Tamron sämst. Men vid 50 mm var det Tamronobjektivet som återgav detaljer bäst men kontrasten var märkbart sämre än de andra två.
alf109
Aktiv medlem
Det finns en mängd uppfattningar om vad detta bokeh egentligen handlar om. Allt från hur objektiv tecknar oskärpa i största allmänhet till mer specifika förklaringar och till och med bländarlammelernas utseende och antal brukar klumpas in i begreppet. Den bästa förklaring jag har läst menar att bokehn beror av hur ett objektiv är kompenserat för sfärisk aberration. om sfärisk aberration finns att läsa bla annat här:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Aberration_(optik)
Det finns i princip tre olika sätt att med hjälp av kompensationslinser korrigera för sfärisk aberration i ett linssystem. Överkorrigering innebär att man lägger den sfäriska oskärpan precis bakom filmplanet, underkorrigering att oskärpan läggs framför filmplanet och användande av asfäriska linselement vilket (i bästa fall) mer eller mindre eliminerar problemet. Överkorrigering ger vad man brukar kalla dålig bokeh på oskärpa bakom skärpeplanet (spökkonturer och skarpa ringar runt ljuspunkter) medan underkorrigering ger mjukare oskärpa bakom skärpeplanet där ljuspunkter återges med en ljusare mitt utan de skarpa ringarna. För oskärpa på objekt framför skärpeplanet blir effekten den motsatta.
Just kombinationen överkorrigering och hög kontrast i ett objektiv brukar ge väldigt "ful" oskärpa bakom skärpeplanet med hårda spökkonturer och allmänt "rörig" bakgrund.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Aberration_(optik)
Det finns i princip tre olika sätt att med hjälp av kompensationslinser korrigera för sfärisk aberration i ett linssystem. Överkorrigering innebär att man lägger den sfäriska oskärpan precis bakom filmplanet, underkorrigering att oskärpan läggs framför filmplanet och användande av asfäriska linselement vilket (i bästa fall) mer eller mindre eliminerar problemet. Överkorrigering ger vad man brukar kalla dålig bokeh på oskärpa bakom skärpeplanet (spökkonturer och skarpa ringar runt ljuspunkter) medan underkorrigering ger mjukare oskärpa bakom skärpeplanet där ljuspunkter återges med en ljusare mitt utan de skarpa ringarna. För oskärpa på objekt framför skärpeplanet blir effekten den motsatta.
Just kombinationen överkorrigering och hög kontrast i ett objektiv brukar ge väldigt "ful" oskärpa bakom skärpeplanet med hårda spökkonturer och allmänt "rörig" bakgrund.
maxzomborszki
Aktiv medlem
Tack Mats för de alldeles för vänliga orden! Men jag tror det är fler som har lite koll på det även om man lätt förivrar sig och glider ifrån ibland. Tyvärr har jag inte så bra koll på din fråga om kontrast och färgåtergivning så jag hoppas någon annan kan fylla i.
Alf har några riktigt bra poänger om över-/underkorrigering av sfärisk aberration.
Jag tycker man kan skilja på HUR bokeh ser ut (vilket räcker för oss vanliga dödliga fotografer som bara är intresserad att få det bästa ur våra bilder) och VARFÖR bokehn ser ut som den gör. Är man sedan vetgirig är det såklart kul att gräva i det, men du behöver ju till exempel inte veta VARFÖR ljuset formar en bild med hjälp av din kamera för att du ska kunna ta bilder, bara att den gör det och HUR kameran reagerar på dina inställningar.
Precis som Alf säger så har den sfäriska aberrationen en stor roll i hur bokeh tillkommer. Det pratar även Harold Merklinger om i sin artikel "Understanding Bokeh" som jag tycker är ett "måste-läsa" för alla vetgiriga. I Nikons DC-optik är det just den sfäriska aberrationen man leker med.
Men även bländarens form spelar roll då den ger form åt oskärpecirklarna. Är bländaren hexagonal (sex raka bländarlameller) kommer oskärpecirklar bli hexagoner. Även detta framgår av Merklingers artikel där han har en triangelformad bländare i exempelbilderna.
Ofta vill man ha så runda oskärpecirklar som möjligt, då de är minst iögonfallande. En lösning är att ha fler bländarlameller vilket gör att månghörningen bättre approximerar en cirkel. En annan lösning är att ha rundade lamellkanter.
Oskärpecirklarnas form spelar dock ingen roll på om det blir mjuk, neutral eller hård bokeh, det är fördelningen av ljuset över oskärpecirkeln som den sfäriska aberrrationen står för.
Formen på oskärpecirklarna kan dessutom vara svår att uppfatta då oskärpecirklarna "smälter samman" i de flesta fall. Det är i vissa enstaka fall där man har till exempel en liten punktljuskälla mot en mörk bakgrund som formen ofta blir väldigt tydlig. Själv brukar jag inte störa mig på sexkantiga sådana "oskärpecirklar", men de trekantiga i Merklingers artikel är verkligen fula!
Det finns en liten rolig "simulator" där man kan leka med fördelningen av ljuset över oskärpecirkeln. Under bilden finns fyra kurvor, där den första (raka linjen) visar neutral bokeh, den andra (gausskurvan) visar mjuk bokeh, den tredje (V-formade) visar hård bokeh och den fjärde (vågiga) mest är skum. Vet inte om det finns verklig optik som ger sådant utseende, men den illustrerar ganska bra. De fyra cirklarna till höger under bild är storleken på oskärpecirklarna. Här ser man varför man vill ha en bakgrund som är rejält ur fokus (stora oskärpecirklar) när man ska granska och jämföra bokeh. Är oskärpecirklarna för små är bilden helt enkelt för skarp för att man ska kunna uppfatta de subtila nyanserna i bokeh!
Så, nu tror jag att jag har uttömt mitt lilla arkiv med länkar om bokeh
Alf har några riktigt bra poänger om över-/underkorrigering av sfärisk aberration.
Jag tycker man kan skilja på HUR bokeh ser ut (vilket räcker för oss vanliga dödliga fotografer som bara är intresserad att få det bästa ur våra bilder) och VARFÖR bokehn ser ut som den gör. Är man sedan vetgirig är det såklart kul att gräva i det, men du behöver ju till exempel inte veta VARFÖR ljuset formar en bild med hjälp av din kamera för att du ska kunna ta bilder, bara att den gör det och HUR kameran reagerar på dina inställningar.
Precis som Alf säger så har den sfäriska aberrationen en stor roll i hur bokeh tillkommer. Det pratar även Harold Merklinger om i sin artikel "Understanding Bokeh" som jag tycker är ett "måste-läsa" för alla vetgiriga. I Nikons DC-optik är det just den sfäriska aberrationen man leker med.
Men även bländarens form spelar roll då den ger form åt oskärpecirklarna. Är bländaren hexagonal (sex raka bländarlameller) kommer oskärpecirklar bli hexagoner. Även detta framgår av Merklingers artikel där han har en triangelformad bländare i exempelbilderna.
Ofta vill man ha så runda oskärpecirklar som möjligt, då de är minst iögonfallande. En lösning är att ha fler bländarlameller vilket gör att månghörningen bättre approximerar en cirkel. En annan lösning är att ha rundade lamellkanter.
Oskärpecirklarnas form spelar dock ingen roll på om det blir mjuk, neutral eller hård bokeh, det är fördelningen av ljuset över oskärpecirkeln som den sfäriska aberrrationen står för.
Formen på oskärpecirklarna kan dessutom vara svår att uppfatta då oskärpecirklarna "smälter samman" i de flesta fall. Det är i vissa enstaka fall där man har till exempel en liten punktljuskälla mot en mörk bakgrund som formen ofta blir väldigt tydlig. Själv brukar jag inte störa mig på sexkantiga sådana "oskärpecirklar", men de trekantiga i Merklingers artikel är verkligen fula!
Det finns en liten rolig "simulator" där man kan leka med fördelningen av ljuset över oskärpecirkeln. Under bilden finns fyra kurvor, där den första (raka linjen) visar neutral bokeh, den andra (gausskurvan) visar mjuk bokeh, den tredje (V-formade) visar hård bokeh och den fjärde (vågiga) mest är skum. Vet inte om det finns verklig optik som ger sådant utseende, men den illustrerar ganska bra. De fyra cirklarna till höger under bild är storleken på oskärpecirklarna. Här ser man varför man vill ha en bakgrund som är rejält ur fokus (stora oskärpecirklar) när man ska granska och jämföra bokeh. Är oskärpecirklarna för små är bilden helt enkelt för skarp för att man ska kunna uppfatta de subtila nyanserna i bokeh!
Så, nu tror jag att jag har uttömt mitt lilla arkiv med länkar om bokeh
