Annons

Vilket är det fulaste svengelska foto-ordet?

Produkter
(logga in för att koppla)
APS-formatet kom på filmtiden. Advanced Photo System.
På ett 24*35-negativ kunde man välja olika beskärning redan innan skott-ögonblicket.

Men då sa man APS-kamera snarare än crop-kamera.

Vet dock inte om den verkligen beskar i kameran eller bara lagrade instruktioner till labbet om hur kopian skulle beskäras.

https://sv.m.wikipedia.org/wiki/Advanced_Photo_System

Visst. APS-C motsvarar "Classic"-formatet på en APS-kamera dvs 25,1x16,7. Negativformatet var 30,2x16,7.obeskuret (inte 24x35), vilket kallades APS-H. Sen kunde man beskära till 25,1x16,7 ("C") eller 30,2x9,5 ("P")

Kameran beskar inte utan berättade för labbet. När man efterbeställde kunde man välja vilket som helst av de tre formaten. Har haft en sån kamera. Tyvärr.
 
Det är fel. Av världens ca 5000-6000 språk kvalar svenskan in bland de 100 största. Däremot är det ju givetvis så att vi måste låna in ord, det har vi alltid gjort, men i många fall finns det redan passande svenska ord och att då försöka låta fin (cool?) genom att ta ett engelskt i stället är bara fånigt - även när jag själv gör det... Ibland blir det dessutom rent felaktigt - som när ordet "lins" används i stället för objektiv. Ordet har redan en annan betydelse på svenska så resultatet blir bara förvirrande.

Av de 50 största språken i världen kvalar sverige knappt in.

Det handlar om perspektiv.
 
Av de 50 största språken i världen kvalar sverige knappt in.

Det handlar om perspektiv.

Vi tar förvånansvärt få influenser från ”kinesiska” och ”spanska” trots deras storlek i världen.

Kamerautveckling sker väl till största delen i Japan (Asien) och Tyskland. Man kan undra varför engelskan blir roten för språkutveckling i ämnet.

Men det är väl som någon skrev tidigare. USA är en viktig marknad för kamerafabrikerna. Och därifrån sprids sedan ordbruket till lilla Sverige.
 
Vi tar förvånansvärt få influenser från ”kinesiska” och ”spanska” trots deras storlek i världen.

Kamerautveckling sker väl till största delen i Japan (Asien) och Tyskland. Man kan undra varför engelskan blir roten för språkutveckling i ämnet.

Men det är väl som någon skrev tidigare. USA är en viktig marknad för kamerafabrikerna. Och därifrån sprids sedan ordbruket till lilla Sverige.
Men det är nästan 1,5 miljarder människor som talar engelska i världen. Så många talar knappast kinesiska eller spanska och väldigt få utanför asiatiska länder förstår kinesiska, japanska eller andra asiatiska ord. Tyskan och franskan har haft stort inflytande på svenskan och många av våra ord kan också härledas dit. Bland annat objektiv.
 
Men det är väl som någon skrev tidigare. USA är en viktig marknad för kamerafabrikerna. Och därifrån sprids sedan ordbruket till lilla Sverige.
Framförallt är svensk kulturkonsumtion extremt USA-bunden. Ibland sägs det att Sverige kan räknas som USAs 51:a delstat, men ibland undrar jag om inte placeringen bör vara lite högre ...
 
Island är duktiga på att undvika låneord. Istället hittar man på egna ord när behov finns.

Det påstås att språket är så stabilt över tid att skolbarnen idag kan läsa originaltexter från medeltiden. Vilket inte går i Sverige. Satt igår med min dotters skolarbete och försökte läsa ett stycke i Gustav Vasas bibel på svenska. Helt omöjligt.

Huruvida vardagsspråket på Island influeras av amerikanskan eller ej vet jag ingenting om. Men amerikanska flygbaser i Reykjavik borde ju ha någon påverkan.
 
Det blir fult, om än inte ett lika stort problem, när man lånar in ord utan att försvenska varken stavning eller uttal. Det är bra om låneorden passar in i språket utan att det blir styltigt och kantigt.
Inget fotoord, men email tycker jag är ett exempel på ord/uttryck som knappast blir bättre av försvenskning. Emejl eller epost tillför inget annat mervärde än att svenskuttryckspuritaner ska bli nöjda. Själv skriver jag alltid email.
 
Vi tar förvånansvärt få influenser från ”kinesiska” och ”spanska” trots deras storlek i världen.

Kamerautveckling sker väl till största delen i Japan (Asien) och Tyskland. Man kan undra varför engelskan blir roten för språkutveckling i ämnet.

Men det är väl som någon skrev tidigare. USA är en viktig marknad för kamerafabrikerna. Och därifrån sprids sedan ordbruket till lilla Sverige.

Detta är inte unikt för just kameralitteratur.

Jag tror det har mer att göra med att engelska är det störtsta internationella språket. Inte bara inom kultur (tidningar, litteratur, musik, film, etc.), men även inom teknik, vetenskap och facklitteratur.
 
Detta är inte unikt för just kameralitteratur.

Jag tror det har mer att göra med att engelska är det störtsta internationella språket. Inte bara inom kultur (tidningar, litteratur, musik, film, etc.), men även inom teknik, vetenskap och facklitteratur.

Jag tänkte att där saker uppfinns och utvecklas. Där utvecklas också orden. Som den svenske ombudsmannen som blivit låneord i engelskan.

Tänkte alltså att kamera-ord borde komma från de länder där kameror utvecklas oavsett varifrån vi får våra andra språkliga influenser.

Är det så att japanerna faktiskt inte hittar på japanska ord till finesserna i kamerorna? Eller sitter det någon på andra sidan Stilla Havet från deras horisont sett och hittar på engelska termer till japanernas uppfinningar?
 
Jag tänkte att där saker uppfinns och utvecklas. Där utvecklas också orden. Som den svenske ombudsmannen som blivit låneord i engelskan.

Tänkte alltså att kamera-ord borde komma från de länder där kameror utvecklas oavsett varifrån vi får våra andra språkliga influenser.

Är det så att japanerna faktiskt inte hittar på japanska ord till finesserna i kamerorna? Eller sitter det någon på andra sidan Stilla Havet från deras horisont sett och hittar på engelska termer till japanernas uppfinningar?

Det finns ju en del tyska och franska ord ibland den fotografiska nomenklaturan, som nog återspeglar just kamerornas historiska utveckling och ursprung.
 
Inget fotoord, men email tycker jag är ett exempel på ord/uttryck som knappast blir bättre av försvenskning. Emejl eller epost tillför inget annat mervärde än att svenskuttryckspuritaner ska bli nöjda. Själv skriver jag alltid email.

Brev tycker jag är ett bra ord. Om man vill mena gammaldags brev på papper så skriver man pappersbrev.
 
Jag tänkte att där saker uppfinns och utvecklas. Där utvecklas också orden. Som den svenske ombudsmannen som blivit låneord i engelskan.

Tänkte alltså att kamera-ord borde komma från de länder där kameror utvecklas oavsett varifrån vi får våra andra språkliga influenser.

Är det så att japanerna faktiskt inte hittar på japanska ord till finesserna i kamerorna? Eller sitter det någon på andra sidan Stilla Havet från deras horisont sett och hittar på engelska termer till japanernas uppfinningar?
Det finns väl inte så jättemånga saker som behöver nya ord i kameror nuförtiden? Den mesta av terminologin utvecklades under fotografins första 50 år, skulle jag tro. Digitalkameran uppfanns av Steven Sasson på Kodak i USA, och den terminologin fortsatte väl att vara till stor del på engelska sen antar jag.
 
Kamerautveckling sker väl till största delen i Japan (Asien) och Tyskland.

Men det är väl som någon skrev tidigare. USA är en viktig marknad för kamerafabrikerna. Och därifrån sprids sedan ordbruket till lilla Sverige.

Jag uppfattar att många begrepp föds på internetforum. Tex full frame nämndes inte på Dpreview när Eos 1Ds presenterades, men när Mark II lanserades svängde sig författaren med begreppet full frame.

När började den bredare massan använda begreppet "Bokeh"? Jag har inget minne att fotoböcker eller tidningar använde begreppet under filmtiden.
 
Det finns ju en del tyska och franska ord ibland den fotografiska nomenklaturan, som nog återspeglar just kamerornas historiska utveckling och ursprung.

Att vi säger objektiv och inte lins om det optiska linssystem vi sätter framför kameran beror nog på att den optiska industrin i början dominerades av Tyskland och någon mån Frankrike. Engelsktalande länder säger av någon anledning lens även när det är frågan om en komplex konstruktion med många linser. Då säger de "lens elements" .
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar