Annons

Vilket är det fulaste svengelska foto-ordet?

Produkter
(logga in för att koppla)
Subjekt

Väldigt ofta sista tiden har jag sett att ordet ”subjekt” används när man egentligen avser det objekt, eller den modell som man fotograferar.

Subject på engelska betyder ”ämne”. Ämnet för fotosessionen är ofta ett objekt i svensk grammatik. Subjektet i sammanhanget är ofta fotografen.
Kalle fotograferar Lisa.


http://www.satsdelar.se/subjekt.php
 
"Kroppa" är ett förskräckligt ord i det här sammanhanget (fast det brukar, i strid med svensk stavningskutym, stavas med ett begynnande C istället för K). Beskära är visserligen en bokstav längre (så folk med svaga fingrar vill kanske inte använda det), men betydligt bättre på alla sätt och vis.

"Linselement" är ett helt onödigt ord på svenska. Ett objektiv består av flera linser.

Om man kroppar får man väl kroppkakor? Har jag missat något?
 
Stopp har jag aldrig tänkt på som ett problem.
Att vrida tre stopp på tidsratten eller bländarringen är som att åka tre stopp med spårvagnen (som man säger här i Göteborg).

Men du har säkert rätt i att stopp i fotosammanhang är ett nyord importerat från engelska. Steg sade man på den analoga tiden.

Jag räknar det nog fortfarande i steg. Engelskan använder ju ofta ord som endera har namnet efter uppfinnaren eller beskriver hur det upplevs när man gör något.
Tak på Macintsoch som är han som skapade regnställ belagda med gummi. Eller stackars Carl som uppfann vattentoaletten. Där påstods att "go for a a crap" visade på att man hade en så modern sak som en vattenklosett.

A stop inom fotografering kommer av att äldre kameror kunde bara klara hela steg för tid och bländare. Det klickade till när man vridit bländare eller tid tillräckligt långt.

Numera när vi tänker i både tid, bländare och ISO samt filter så känns begreppet steg mycket mer modernt.
 
Vi behöver synonymer i språket för att undvika upprepningar. Vad föreslår du att vi ersätter objektiv med?

Varför måste vi ha synonymer? Vi har mängder av ord som inte har synonymer.
Att ord ändrar betydelse får vi leva med. Att vi plockar in en mängd främmande ord hela tiden i svenska har vi alltid haft.
Fast vi behöver inte ta in ord som lins som redan har en viss betydelse i svenskan när objektiv bättre beskriver det hela.
Ett objektiv består av många linser men också en hel del annat.
Mina glasögon har två linser men har också en båge som håller dem på plats. Därför har vi ordet glasögon som benämner helheten. Ordet objektiv finns av samma orsak.
Något vi förmodligen lånat in från tyskan.

Det är så tydligt att en del inte kan hålla isär svenska och engelska.
 
Engelska är ett språk som är både rikt och lekfullt. Det dominerar också kulturellt över stora delar av världen.

Det är naturligt att vi tar över vissa ord när vi har behov av dem.

Att använda ordet apertur är fel och bara slött.

Ordet lins är jag inte övertygad om att det kommer från engelskan. Jag hörde redan min far och hans fotografer till vänner använda det när jag var liten. De sa även glugg. Min personliga hypotes är att det startade som slang och nu är ett någorlunda vedertaget ord, eftersom vi behöver en synonym till objektiv.

När jag studerade språk för många år sedan lärde jag mig att lingvister och språkvetare är mycket mindre språkpoliser än gemene man. De var mer grammatik-SÄPO än ord-FBI.
 
Varför måste vi ha synonymer? Vi har mängder av ord som inte har synonymer.
Att ord ändrar betydelse får vi leva med. Att vi plockar in en mängd främmande ord hela tiden i svenska har vi alltid haft.
Fast vi behöver inte ta in ord som lins som redan har en viss betydelse i svenskan när objektiv bättre beskriver det hela.
Ett objektiv består av många linser men också en hel del annat.
Mina glasögon har två linser men har också en båge som håller dem på plats. Därför har vi ordet glasögon som benämner helheten. Ordet objektiv finns av samma orsak.
Något vi förmodligen lånat in från tyskan.

Det är så tydligt att en del inte kan hålla isär svenska och engelska.

Då får di förklara varför en svensk synonymordboken håller orden objektiv och lins som ekvivalenta?

Vi behöver synonymer för att det är behagligare att läsa en text där samma ord inte upprepas många gånger.
 
När jag studerade språk för många år sedan lärde jag mig att lingvister och språkvetare är mycket mindre språkpoliser än gemene man. De var mer grammatik-SÄPO än ord-FBI.

Jag jobbade i några år på ett företag som bara ägnade sig åt att skriva manualer och översättning av teknisk dokumentation. I princip alla där var språkvetare och en av dem är nu redaktör på Fotosidan (Martin Agfors). Ingen av dem skulle någonsin få för sig att skriva lins när det handlar om ett objektiv. En lins är i svenskan antingen något man äter, eller en del av en optisk konstruktion (som glasögon, kikare, objektiv och dylikt).
 
Jag jobbade i några år på ett företag som bara ägnade sig åt att skriva manualer och översättning av teknisk dokumentation. I princip alla där var språkvetare och en av dem är nu redaktör på Fotosidan (Martin Agfors). Ingen av dem skulle någonsin få för sig att skriva lins när det handlar om ett objektiv. En lins är i svenskan antingen något man äter, eller en del av en optisk konstruktion (som glasögon, kikare, objektiv och dylikt).
Men det betyder ju inte att språkbruket inte kan förändras och/eller förskjutas i någon riktning. Att benämna ett objektiv som lins mot bakgrund av att detsamma heter lens på engelska är väl knappast långsökt?
 
Vi behöver synonymer i språket för att undvika upprepningar. Vad föreslår du att vi ersätter objektiv med?

Glugg kommer spontant.

Sedan kan man ju alltid hitta på om man behöver fylla ut språket.
- linspaket
- ljusinsläpp
- kamerafönster
- tunna
- kameraöga
Betydelsen kommer av sammanhanget.

Inget fel på engelskan. Men inblandad i svenskan blir det ibland så att man ryser.
Man börjar kanske bli gammal. Ungdomarna här hemma blandar friskt.
 
Men det betyder ju inte att språkbruket inte kan förändras och/eller förskjutas i någon riktning. Att benämna ett objektiv som lins mot bakgrund av att detsamma heter lens på engelska är väl knappast långsökt?

Nä, men ordet har ju en lite annan innebörd i svenskan. Vårt språk skiljer på den enskilda linsen och konstruktionen av linser.
 
Ordet "lins" som ersättning för objektiv tror jag dök upp för något 15-tal år sedan. På den tiden fanns en del fototidningar (de kanske finns kvar) med engelskspråkigt ursprung som maskinöversattes till Svenska. I bland blev det ganska dråpligt. Det var väl även då "croppa" i stället för beskära, "reflektioner" i stället för reflexer och "aperture" i stället för bländare dök upp bland allt annat trams. När den här "nysvenskan" används ger det väl oftast intryck av en okunnig användare.
 
Ordet lins är jag inte övertygad om att det kommer från engelskan. Jag hörde redan min far och hans fotografer till vänner använda det när jag var liten.
Den moderna användningen av "lins" istället för "objektiv" är jag övertygad om att den kommer av överdoser av internetanvändning av yngre fotografer. Det har ju fullkomligt exploderat de senaste åren, och fotografer (speciellt yngre) läser rimligen mycket mer på internet än de läser svenska fototidningar och svenska läroböcker om fotografi.

Om de ens läser så värst mycket. Video tar ju över mer och mer.
 
Väldigt ofta sista tiden har jag sett att ordet ”subjekt” används när man egentligen avser det objekt, eller den modell som man fotograferar.

Subject på engelska betyder ”ämne”. Ämnet för fotosessionen är ofta ett objekt i svensk grammatik. Subjektet i sammanhanget är ofta fotografen.
Kalle fotograferar Lisa.


http://www.satsdelar.se/subjekt.php

Orden subjekt och objekt har också i svenskan fler betydelser än att representera en satsdelar.

Om man fotograferar en kvinna så känns det inte så fräscht att säga objekt, eller hur?

Det finns de som säger att fotografen egentligen fotograferar sig själv oavsett motiv.

Jag tror motiv är det bästa svenska ordet. Subjekt är inte fel. Ämne låter konstigt om man avser en person. Objekt kan bli fel i vissa sammanhang.
 
När jag studerade språk för många år sedan lärde jag mig att lingvister och språkvetare är mycket mindre språkpoliser än gemene man. De var mer grammatik-SÄPO än ord-FBI.
Lingvister studerar språk vetenskapligt. Vad de har för åsikt om språkets förändring brukar inte ha med de vetenskapliga studierna att göra, och de har historisk kunskap för att veta att språkförändringar inte är något nytt.
 
ANNONS
Spara upp till 12000 kr på Nikon-prylar