PMD
Aktiv medlem
Ja, iallafall sent en lördagskväll.Plakat kanske är svenskt?
Plusmedlemskap kostar 349 kr per år
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Ja, iallafall sent en lördagskväll.Plakat kanske är svenskt?
Det var ingen som vågade klaga på den tiden.Man undrar ju vad folk på 1700-talet tyckte om alla nyord från franskan, när det var mode bland kungahusen och adeln runt om i Europa att springa runt och tala franska i tid och otid.
Det finns många ord i svenskan som är dubbeltydiga. Du fick ett exempel tidigare i en bifogad länk med orden buren och buren som är helt olika beroende på uttal. Det är många språk, inklusive svenskan som också har flera ord för samma sak.Nej, för att det är ett sedan länge etablerat ord i svenskan. Poster är plural av post på svenska, dvs en rad i en bokföring (eller i en databas). Post kan också vara en vakt(post) eller en befattning i en organisation.
Att införa en ny betydelse (som det redan finns ett väletablerat ord för) av "poster" är helt onödigt.
Ja, så då är det ju jättebra att införa mer mångtydighet i språket. Speciellt när det finns etablerade ord för företeelsen ifråga. Det är ju helt onödigt att försöka undvika missförstånd.Det finns många ord i svenskan som är dubbeltydiga.
I mina tidiga tonår i början på sjuttiotalet hade jag posters på väggarna i mitt rum av olika popgrupper. Jag vet inte att vi någonsin kallade dem affischer, det var posters. Affischer var typ reklambilder/texter man såg på stan.
Så kan det vara. Men min tolkning har stöd:När jag var tonåring på 90-talet hade vi affischer på väggarna. Kanske nyhetens behag gick över för postrar. Eller vem vet, kanske det har mer att göra med geografi än årtionde.
En poster - flera posters låter inte bra, svenskan har inte plural-s.
Skriva ut bilder med hög kvalitet i affischformat?
Blir lite längre förstås.
Från 60- eller möjligen 70-talet kommer jag ihåg att man kunde läsa om ett "lyckat kameraskott". Då handlade det för det mesta om bilder som på engelska kallades för snapshots.Jag har hört skjuta på svenska. Även för länge sedan.
Plåta har såklart sitt ursprung från tiden då ljuset fastnade på en plåt istället för på film
Knäppa hänger väl ihop med ljudet. Det knäpper till.
Fota är en kortform av fotografera - att rita med ljus.
Från 60- eller möjligen 70-talet kommer jag ihåg att man kunde läsa om ett "lyckat kameraskott". Då handlade det för det mesta om bilder som på engelska kallades för snapshots.
[...] Där används ”bildskott” synonymt med ”bild” [...]
Låneorden är oundvikliga, ungdomar accepterar dom nog betydligt mycket mera än äldre personer.
Oh my good är populärt numera att slänga ur sig i både tid och otid. Vad hette hon unga damen för ett antal år sedan som körde med "Sjukt " om nästan det mesta, hade eget TV-program, intervjuade Zlatan osv.
Grynet.
Men "sjukt" är väl inget låneord?
Fulaste låneordet är nog selfie.
Det låter så själviskt på både svenska och engelska.
Selfish. Självisk. Selfie.
Egoistisk. Egennyttig.
Självporträtt har en annan klang tycker jag.
Men å andra sidan, selfies brukar ju vara ganska själviska så det kanske är ett bra ord på fenomenet.
I mångt och mycket är det nog så, men ordet "selfie" tror jag har sin etymologi i "self portrait".Jag tycker att en selfie och ett självporträtt är olika saker. En selfie görs främst med mobilkamera på armlängds avstånd (eller med en selfiepinne), medans ett självporträtt är som vilket porträttfoto som helst, förutom att fotografen också är motivet.
Delvis. ;-)Alla delar säkert inte min uppfattning dock,