Varit med negativ eller upprörd situation vid gatufotografering?

[Frekeman]

"Empati betecknar förmågan att uppleva och förstå andra kännande individers känslor. Empatibegreppet är nära besläktat med inlevelse och medkänsla. Empati handlar om en psykisk förmåga att förstå en annan person utifrån personens egen uppfattning om sig själv, vare sig man håller med eller inte; till exempel en psykolog kan ha empati med en brottsling utan att bli likadan eller vara likadan."

Kristoffer, när Mohammad tycker att tråden har spårat ut så kommer du här och slänger mer bränsle på elden. Är det verkligen vettigt? I förra tråden där vi diskuterade försvann du ju efter ett tag eftersom du inte hade svar på tal. Det blev väl för jobbigt för dig antar jag. Vill du verkligen utsätta dig för det igen?

 

[krisljungberg]

Kristoffer, när Mohammad tycker att tråden har spårat ut så kommer du här och slänger mer bränsle på elden. Är det verkligen vettigt? I förra tråden där vi diskuterade försvann du ju efter ett tag eftersom du inte hade svar på tal. Det blev väl för jobbigt för dig antar jag. Vill du verkligen utsätta dig för det igen?

Du är ju inte mottaglig för kritik eller argument har det ju visat sig. Maken till envis och empatilös person har jag aldrig stött på tidigare. Det är en rätt jobbig kombo för oss övriga som måste dras med dig och dina kommentarer.

Det faktum att du aldrig tar bort en bild ens om den du fotograferat frågar dig säger ju allt jag behöver veta om dig. Usch.

 

[Frekeman]

Du är ju inte mottaglig för kritik eller argument har det ju visat sig. Maken till envis och empatilös person har jag aldrig stött på tidigare. Det är en rätt jobbig kombo för oss övriga som måste dras med dig och dina kommentarer.

Det faktum att du aldrig tar bort en bild ens om den du fotograferat frågar dig säger ju allt jag behöver veta om dig. Usch.

Kom med bättre argument då! De som du hittills har presenterat var ju högst ogenomtänkta och svaga, vilket du borde inse då fler än jag påpekat det. Om övriga har problem med mig så får de väl säga det då. Men, jag får en del gillanden på mina inlägg ibland så det är nog inte riktigt som du säger. Att mina meningsmotståndare tycker att jag är jobbig tar jag som beröm. Tack!

 

[krisljungberg]

Kom med bättre argument då! De som du hittills har presenterat var ju högst ogenomtänkta och svaga, vilket du borde inse då fler än jag påpekat det. Om övriga har problem med mig så får de väl säga det då. Men, jag får en del gillanden på mina inlägg ibland så det är nog inte riktigt som du säger. Att mina meningsmotståndare tycker att jag är jobbig tar jag som beröm. Tack!

Du har ett argument och det är att du har lagen på din sida. Det går forstås inte att argumentera mot just det argumentet, eftersom det ju faktiskt inte är olagligt för det mesta. För de flesta av oss finns det fler parametrar i livet, men kanske inte för dig.

 

[Frekeman]

Du har ett argument och det är att du har lagen på din sida. Det går forstås inte att argumentera mot just det argumentet, eftersom det ju faktiskt inte är olagligt för det mesta. För de flesta av oss finns det fler parametrar i livet, men kanske inte för dig.

Nej, jag har en massa andra argument utöver det. Har för mig att jag givit uttryck för några i den andra tråden men här är några till :
- folk blir glada av att se på gatufoto
- folk blir glada av att utöva gatufoto
- gatufoto har en historiskt viktig funktion i att oförställt visa hur ett samhälle såg ut vid en viss tidpunkt
- gatufoto är ett uttryck för mänskligt skapande och ett bejakande av yttrandefriheten
- gatufoto är en härlig hobby som gör att man kommer ut och får lite motion på köpet
- gatufoto kräver ingen dyr utrustning och är en väldig demokratisk typ av fotografi som nästan alla kan utöva
- gatufoto berikar resor
- gatufoto retar gallfeber på individer som vill bestämma över vad andra ska få göra i det offentliga

Har jag glömt nåt?

 

[krisljungberg]

Nej, jag har en massa andra argument utöver det. Har för mig att jag givit uttryck för några i den andra tråden men här är några till :
- folk blir glada av att se på gatufoto
- folk blir glada av att utöva gatufoto
- gatufoto har en historiskt viktig funktion i att oförställt visa hur ett samhälle såg ut vid en viss tidpunkt
- gatufoto är ett uttryck för mänskligt skapande och ett bejakande av yttrandefriheten
- gatufoto är en härlig hobby som gör att man kommer ut och får lite motion på köpet
- gatufoto kräver ingen dyr utrustning och är en väldig demokratisk typ av fotografi som nästan alla kan utöva
- gatufoto berikar resor
- gatufoto retar gallfeber på individer som vill bestämma över vad andra ska få göra i det offentliga

Har jag glömt nåt?

Vänta lite här nu. Det är alltså INTE okej att ha känslomässiga och personliga argument när man är MOT gatufoto, men när man är FÖR gatufoto så är det helt plötsligt okej? Har jag förstått dig rätt?

 

[Frekeman]

Vänta lite här nu. Det är alltså INTE okej att ha känslomässiga och personliga argument när man är MOT gatufoto, men när man är FÖR gatufoto så är det helt plötsligt okej? Har jag förstått dig rätt?

Jodå, det är helt okej i bägge riktningarna. Men dina känslomässiga och personliga argument väger så mycket mindre än de som jag listat. Många fler blir glada av gatufoto än det fåtal som tycker illa vara exempelvis. Du och andra verkar vilja strypa en hel genre på grund av en teoretisk risk att nån med skyddad identitet kan råka illa ut och för ni ”inte vill vara med på bild”. Väx upp! Hur skulle det se ut om jag skulle tycka att du skulle upphöra att fota dina träd, blommor, ekorrar och fågelfän för att det finns en risk för att du stör dem?

 

[krisljungberg]

Jodå, det är helt okej i bägge riktningarna. Men dina känslomässiga och personliga argument väger så mycket mindre än de som jag listat. Många fler blir glada av gatufoto än det fåtal som tycker illa vara exempelvis. Du och andra verkar vilja strypa en hel genre på grund av en teoretisk risk att nån med skyddad identitet kan råka illa ut och för ni ”inte vill vara med på bild”. Väx upp! Hur skulle det se ut om jag skulle tycka att du skulle upphöra att fota dina träd, blommor, ekorrar och fågelfän för att det finns en risk för att du stör dem?

Fasiken vad du yrar bort dig nu alltså. Bäst jag tar screenshot på dina senaste inlägg så du inte får för dig att redigera när du inser hur du börjat gå vilse i din argumentation.

Det där med att störa djur och natur. Det finns absolut många fotografer inom det området som, precis som du, också saknar empati. De klampar in och stör fåglar under häckning t.ex, visar ingen hänsyn överhuvudtaget för djurlivet, river upp mossa och tar sönder grenar. Idioter finns överallt, det vet vi ju.

Men man gör så gott man kan. Man försöker visa hänsyn och vara ödmjuk inför att alla inte är roade av att jag praktiserar min hobby. Ibland låter man helt enkelt bli för djurens bästa, även om man har lagen på sin sida. Det här är väl förstås inget du känner igen dig i?

 

[silverbricka]

Jag kanske är en smula "enkel i huvet" men undrar var skillnaden mellan porträtt (https://svenska.se/saob/?sok=porträtt&pz=4) och gatufoto/streetfoto ligger.
så till det som stod i begynnelsen av denna tråd.
När det gäller fråga 1 damen med bilen finns ett antal anledningar
1. hon är säljare från Dell och vill inte att IBM eller HP skall få reda på en presumtiv stor kund.
2. hon har smitit från sitt arbete för att träffa sin älskare på närliggande hotell och vill inte att vare sig man eller arbetsgivare skall få möjlighet att upptäcka detta.
3. hon skäms för sin bils identitet då detta på annat språk har en obscen betydelse.
även reaktionen från barnen kan ha ett flertal anledningar
1. de har skyddad ID och vill inte behöva bryta upp från skola och kompisar igen, det kan också bli problem för föräldrar att hitta nya arbeten på ny ort. (jo, det har förekommit). har varit med om att trebarnsfamilj ryckts upp från boende, kompisar, förskola, skola, arbete, då bild på ett av barnen publicerades i lokal och riksmedia och andra medier (bild på en glad feriejobbare), bilden togs av en glad amatör, inte av journalist men såldes till olika mediascener.
2. de har en religion där avbildning av människor inte är tillåtet "inom islam, precis som inom judendomen råder ett absolut förbud mot all visuell framställning av gud (”Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen…” 2 Mos. 20:4) ".
3. som så många ungdomar idag har de en negativ självbild och tror sig ha ett utseende som inte är accepterat av övriga i samhället och vill därför inte förevigas.

När det kan finnas misstanke om att bilderna eventuellt kan komma att publiceras, använder jag en samtyckes blankett förälder skriver på. Då jag inte ägnar mig åt gatufoto, även om jag uppskattar en hel del av vad exempelvis fotografer anslutna till Magnum och andra bildbyråer gör, själv är jag helt enkelt för blyg

 

[Moha]

Jag kanske är en smula "enkel i huvet" men undrar var skillnaden mellan porträtt (https://svenska.se/saob/?sok=porträtt&pz=4) och gatufoto/streetfoto ligger.
så till det som stod i begynnelsen av denna tråd.
När det gäller fråga 1 damen med bilen finns ett antal anledningar
1. hon är säljare från Dell och vill inte att IBM eller HP skall få reda på en presumtiv stor kund.
2. hon har smitit från sitt arbete för att träffa sin älskare på närliggande hotell och vill inte att vare sig man eller arbetsgivare skall få möjlighet att upptäcka detta.
3. hon skäms för sin bils identitet då detta på annat språk har en obscen betydelse.
även reaktionen från barnen kan ha ett flertal anledningar
1. de har skyddad ID och vill inte behöva bryta upp från skola och kompisar igen, det kan också bli problem för föräldrar att hitta nya arbeten på ny ort. (jo, det har förekommit). har varit med om att trebarnsfamilj ryckts upp från boende, kompisar, förskola, skola, arbete, då bild på ett av barnen publicerades i lokal och riksmedia och andra medier (bild på en glad feriejobbare), bilden togs av en glad amatör, inte av journalist men såldes till olika mediascener.
2. de har en religion där avbildning av människor inte är tillåtet "inom islam, precis som inom judendomen råder ett absolut förbud mot all visuell framställning av gud (”Du skall inte göra dig någon bildstod eller avbild av någonting uppe i himlen…” 2 Mos. 20:4) ".
3. som så många ungdomar idag har de en negativ självbild och tror sig ha ett utseende som inte är accepterat av övriga i samhället och vill därför inte förevigas.

När det kan finnas misstanke om att bilderna eventuellt kan komma att publiceras, använder jag en samtyckes blankett förälder skriver på. Då jag inte ägnar mig åt gatufoto, även om jag uppskattar en hel del av vad exempelvis fotografer anslutna till Magnum och andra bildbyråer gör, själv är jag helt enkelt för blyg

Tack för att du som ny medlem tog tid på dig och kommit med förslag till en del möjliga anledningar till mina detaljfrågor i de två senarios jag varit med om.

Så tillbaks till huvudfrågorna

vilka negativa eller upprörda situationer du har varit med och hur du löste det.
.

 

[Moha]

Tack för att du som ny medlem tog tid på dig och kommit med förslag till en del möjliga anledningar till mina detaljfrågor i de två senarios jag varit med om.

Så tillbaks till huvudfrågorna

vilka negativa eller upprörda situationer du har varit med och hur du löste det.
.

Jag skrev ny medlem, men du verkar ha varit medlem sedan 2005.
men i tråden visas du som ny medlem. Någon som vet varför?

 

[Frekeman]

Fasiken vad du yrar bort dig nu alltså. Bäst jag tar screenshot på dina senaste inlägg så du inte får för dig att redigera när du inser hur du börjat gå vilse i din argumentation.

Det där med att störa djur och natur. Det finns absolut många fotografer inom det området som, precis som du, också saknar empati. De klampar in och stör fåglar under häckning t.ex, visar ingen hänsyn överhuvudtaget för djurlivet, river upp mossa och tar sönder grenar. Idioter finns överallt, det vet vi ju.

Men man gör så gott man kan. Man försöker visa hänsyn och vara ödmjuk inför att alla inte är roade av att jag praktiserar min hobby. Ibland låter man helt enkelt bli för djurens bästa, även om man har lagen på sin sida. Det här är väl förstås inget du känner igen dig i?

Suck. Var yrar jag bort mig nånstans? Du hävdar att jag saknar empati vilket är helt fel. Det får stå för dig. Snyggt också av dig att indirekt kalla mig för idiot.

Vill återigen poängtera att folk för det mesta inte vet att jag har fotat dem. Därför kan de inte lida av det heller. Skillnaden mellan din fotohobby och min är att du kan utöva din och samtidigt visa den hänsyn och ödmjukhet som du nämner. Jag däremot kan inte utöva mitt fotograferande om jag hela tiden måste fråga om lov före eller efter.

 

[FiCa1]

Även i denna tråd om gatufoto så svallar känslorna över hos vissa. Jag har i ett tidigare inlägg besvarat TS fråga. Alla som gjort inlägg i denna – och andra gatufoto-trådar – är överens om att gatufoto (i Sverige) med få begränsningar är en sysselsättning som är laglig. Detta innebär att ingen som kommit med på bild kan kräva att gatufotografen ska radera en bild. Den som gör så sätter sig i en mening över lagen vilket jag anser vara fel. Däremot kan naturligtvis en person be fotografen radera bilden och därvid ange sina skäl för denna önskan. Det enligt min mening moraliskt korrekta som gatufotograf är att då lyssna på personen skäl. Om dessa är rimliga ser jag inget problem med att radera bilden. Ett exempel: Jag fotograferade tre unga kvinnor iförda hijab som kom gående på trottoaren. De såg mig och frågade om jag hade fotograferat dem. "Ja" sa jag. "Tycker ni inte om det?" En av dem hade en fysisk deformitet och förklarade att hon hatade att bli fotograferad och bad mig ta bort bilden. Vi pratades vid en liten stund och jag raderade bilden (som inte var något mästerskott direkt). Om fotot hade varit ett kanonskott hade jag däremot inte gjort det, utan behållit den samt förklarat dels att jag inte skulle lägga ut bilden på Internet, dels att jag gärna skulle skicka över en kopia till dem alla.

Saken är väl egentligen mycket enkel. Prata med folk som undrar varför du fotat dem. Förklara vad du som gatufotograf sysslar med och visa gärna bilder du har tagit. Behandla folk juste. Den som däremot omedelbart gormar och bråkar och KRÄVER kan dra åt H-e.

Kom just på ett tillfälle där en person gick på mig för att jag fotograferade en situation vid Uppsala centralstation. Situationen var denna. En MYCKET berusad ung man krälade runt på en gräsplätt under fåfänga försök att komma upp på benen. Tre ordningsvakter anlände och tog professionellt och vänligt hand om den unge mannen och hans utspridda tillhörigheter. De talade vänligt med honom innan de ledde bort honom. Jag tog några bilder av situationen med fokus på ordningsvakternas agerande då en man kom fram och ilsket uttryckte sin avsky över att jag fotograferade den berusade ynglingen. Jag svarade att "du har ingen aning om vad jag fotograferar" och fortsatte sedan med mitt. Hans buss anlände så han tvingades avbryta sitt argumenterande.

Nu poppar minnesbilderna upp. Vid ett annat tillfälle hade polis tillkallats till en uteservering där något uppenbarligen hade inträffat. En person satt hopsjunken vid ett bord och intill satt en synbarligen mycket upprörd man. Två poliser försökte reda ut vad som hänt. Jag började fotografera situationen från ca 5-6 meters håll (35 mm-objektiv). Det upprörde mannen fick syn på mig. Pekade och skrek "han fotograferar!" Poliserna tittade åt mitt håll och en av dem gick fram till mig och bad mig sluta. Observera – polisen i fråga KRÄVDE inte att jag skulle sluta fota utan bad mig vänligt att göra så. Eftersom fortsatt plåtande förmodligen skulle försvåra polisernas arbete och det inte fanns något övrigt legitimt (obs. inte detsamma som legalt) skäl till att fortsätta så slutade jag och avlägsnade mig. Lika lite som jag skulle störa eller hindra gatuarbetare i deras arbete, så önskar jag försvåra för polisers dito.

Slutligen tycker jag det är trist när Frekeman (av personer som knappast känner honom eller har träffat honom annat än här på FS) anklagas för att sakna empatiförmåga bara för att han inte accepterar att känslomässiga upplevelser kan eller bör ligga till grund för principiella ställningstaganden vad gäller gatufoto.

Bara för att lätta upp textmassan något lägger jag in ett foto på ett barn. Nej, jag frågade inte om lov. Och ja, bilden kan ev. hamna på "Internet" eller i tryckt form.

 

[Frekeman]

Även i denna tråd om gatufoto så svallar känslorna över hos vissa. Jag har i ett tidigare inlägg besvarat TS fråga. Alla som gjort inlägg i denna – och andra gatufoto-trådar – är överens om att gatufoto (i Sverige) med få begränsningar är en sysselsättning som är laglig. Detta innebär att ingen som kommit med på bild kan kräva att gatufotografen ska radera en bild. Den som gör så sätter sig i en mening över lagen vilket jag anser vara fel. Däremot kan naturligtvis en person be fotografen radera bilden och därvid ange sina skäl för denna önskan. Det enligt min mening moraliskt korrekta som gatufotograf är att då lyssna på personen skäl. Om dessa är rimliga ser jag inget problem med att radera bilden. Ett exempel: Jag fotograferade tre unga kvinnor iförda hijab som kom gående på trottoaren. De såg mig och frågade om jag hade fotograferat dem. "Ja" sa jag. "Tycker ni inte om det?" En av dem hade en fysisk deformitet och förklarade att hon hatade att bli fotograferad och bad mig ta bort bilden. Vi pratades vid en liten stund och jag raderade bilden (som inte var något mästerskott direkt). Om fotot hade varit ett kanonskott hade jag däremot inte gjort det, utan behållit den samt förklarat dels att jag inte skulle lägga ut bilden på Internet, dels att jag gärna skulle skicka över en kopia till dem alla.

Saken är väl egentligen mycket enkel. Prata med folk som undrar varför du fotat dem. Förklara vad du som gatufotograf sysslar med och visa gärna bilder du har tagit. Behandla folk juste. Den som däremot omedelbart gormar och bråkar och KRÄVER kan dra åt H-e.

Kom just på ett tillfälle där en person gick på mig för att jag fotograferade en situation vid Uppsala centralstation. Situationen var denna. En MYCKET berusad ung man krälade runt på en gräsplätt under fåfänga försök att komma upp på benen. Tre ordningsvakter anlände och tog professionellt och vänligt hand om den unge mannen och hans utspridda tillhörigheter. De talade vänligt med honom innan de ledde bort honom. Jag tog några bilder av situationen med fokus på ordningsvakternas agerande då en man kom fram och ilsket uttryckte sin avsky över att jag fotograferade den berusade ynglingen. Jag svarade att "du har ingen aning om vad jag fotograferar" och fortsatte sedan med mitt. Hans buss anlände så han tvingades avbryta sitt argumenterande.

Nu poppar minnesbilderna upp. Vid ett annat tillfälle hade polis tillkallats till en uteservering där något uppenbarligen hade inträffat. En person satt hopsjunken vid ett bord och intill satt en synbarligen mycket upprörd man. Två poliser försökte reda ut vad som hänt. Jag började fotografera situationen från ca 5-6 meters håll (35 mm-objektiv). Det upprörde mannen fick syn på mig. Pekade och skrek "han fotograferar!" Poliserna tittade åt mitt håll och en av dem gick fram till mig och bad mig sluta. Observera – polisen i fråga KRÄVDE inte att jag skulle sluta fota utan bad mig vänligt att göra så. Eftersom fortsatt plåtande förmodligen skulle försvåra polisernas arbete och det inte fanns något övrigt legitimt (obs. inte detsamma som legalt) skäl till att fortsätta så slutade jag och avlägsnade mig. Lika lite som jag skulle störa eller hindra gatuarbetare i deras arbete, så önskar jag försvåra för polisers dito.

Slutligen tycker jag det är trist när Frekeman (av personer som knappast känner honom eller har träffat honom annat än här på FS) anklagas för att sakna empatiförmåga bara för att han inte accepterar att känslomässiga upplevelser kan eller bör ligga till grund för principiella ställningstaganden vad gäller gatufoto.

Bara för att lätta upp textmassan något lägger jag in ett foto på ett barn. Nej, jag frågade inte om lov. Och ja, bilden kan ev. hamna på "Internet" eller i tryckt form.

Visa bilaga 163576

Kloka ord åter från dig, Finn. Och det tyckte jag innan jag såg att du också tog mig i försvar. Jag tror nog att jag i stort tycker som du och lär agera på liknande sätt i de situationer som du beskrev.

Härligt foto på den ”sura” jäntan som också är ett lysande exempel på att det går att gatufota i på mindre orter också – för det här är väl inte Stockholm?

 

[krisljungberg]

Får alla som tar svartvita foton på människor kalla sig gatufotografer eller? Finns det inga andra kriterier?

 

[Moha]

Även i denna tråd om gatufoto så svallar känslorna över hos vissa. Jag har i ett tidigare inlägg besvarat TS fråga. Alla som gjort inlägg i denna – och andra gatufoto-trådar – är överens om att gatufoto (i Sverige) med få begränsningar är en sysselsättning som är laglig. Detta innebär att ingen som kommit med på bild kan kräva att gatufotografen ska radera en bild. Den som gör så sätter sig i en mening över lagen vilket jag anser vara fel. Däremot kan naturligtvis en person be fotografen radera bilden och därvid ange sina skäl för denna önskan. Det enligt min mening moraliskt korrekta som gatufotograf är att då lyssna på personen skäl. Om dessa är rimliga ser jag inget problem med att radera bilden. Ett exempel: Jag fotograferade tre unga kvinnor iförda hijab som kom gående på trottoaren. De såg mig och frågade om jag hade fotograferat dem. "Ja" sa jag. "Tycker ni inte om det?" En av dem hade en fysisk deformitet och förklarade att hon hatade att bli fotograferad och bad mig ta bort bilden. Vi pratades vid en liten stund och jag raderade bilden (som inte var något mästerskott direkt). Om fotot hade varit ett kanonskott hade jag däremot inte gjort det, utan behållit den samt förklarat dels att jag inte skulle lägga ut bilden på Internet, dels att jag gärna skulle skicka över en kopia till dem alla.

Saken är väl egentligen mycket enkel. Prata med folk som undrar varför du fotat dem. Förklara vad du som gatufotograf sysslar med och visa gärna bilder du har tagit. Behandla folk juste. Den som däremot omedelbart gormar och bråkar och KRÄVER kan dra åt H-e.

Kom just på ett tillfälle där en person gick på mig för att jag fotograferade en situation vid Uppsala centralstation. Situationen var denna. En MYCKET berusad ung man krälade runt på en gräsplätt under fåfänga försök att komma upp på benen. Tre ordningsvakter anlände och tog professionellt och vänligt hand om den unge mannen och hans utspridda tillhörigheter. De talade vänligt med honom innan de ledde bort honom. Jag tog några bilder av situationen med fokus på ordningsvakternas agerande då en man kom fram och ilsket uttryckte sin avsky över att jag fotograferade den berusade ynglingen. Jag svarade att "du har ingen aning om vad jag fotograferar" och fortsatte sedan med mitt. Hans buss anlände så han tvingades avbryta sitt argumenterande.

Nu poppar minnesbilderna upp. Vid ett annat tillfälle hade polis tillkallats till en uteservering där något uppenbarligen hade inträffat. En person satt hopsjunken vid ett bord och intill satt en synbarligen mycket upprörd man. Två poliser försökte reda ut vad som hänt. Jag började fotografera situationen från ca 5-6 meters håll (35 mm-objektiv). Det upprörde mannen fick syn på mig. Pekade och skrek "han fotograferar!" Poliserna tittade åt mitt håll och en av dem gick fram till mig och bad mig sluta. Observera – polisen i fråga KRÄVDE inte att jag skulle sluta fota utan bad mig vänligt att göra så. Eftersom fortsatt plåtande förmodligen skulle försvåra polisernas arbete och det inte fanns något övrigt legitimt (obs. inte detsamma som legalt) skäl till att fortsätta så slutade jag och avlägsnade mig. Lika lite som jag skulle störa eller hindra gatuarbetare i deras arbete, så önskar jag försvåra för polisers dito.

Slutligen tycker jag det är trist när Frekeman (av personer som knappast känner honom eller har träffat honom annat än här på FS) anklagas för att sakna empatiförmåga bara för att han inte accepterar att känslomässiga upplevelser kan eller bör ligga till grund för principiella ställningstaganden vad gäller gatufoto.

Bara för att lätta upp textmassan något lägger jag in ett foto på ett barn. Nej, jag frågade inte om lov. Och ja, bilden kan ev. hamna på "Internet" eller i tryckt form.

Visa bilaga 163576

Tack för att du tog tid och förklarat igen hur det ligger till att fotografera på gator i Sverige.

Tillbaks till huvudfrågorna

vilka negativa eller upprörda situationer du har varit med och hur du löste det.
.

 

[Frekeman]

Får alla som tar svartvita foton på människor kalla sig gatufotografer eller? Finns det inga andra kriterier?

Kan du inte åtminstone försöka att vara lite seriös? Förmodligen har du inget ytterligare att komma med. Så, kan du inte låta den här tråden vara så att Mohammad faktiskt kan få svar på de frågor han ställer?

 

[krisljungberg]

Kan du inte åtminstone försöka att vara lite seriös? Förmodligen har du inget ytterligare att komma med. Så, kan du inte låta den här tråden vara så att Mohammad faktiskt kan få svar på de frågor han ställer?

Okej, en gång när jag var 16 år besökte jag Tyskland med min mormor och morfar. Jag hade en Canon IXUS 400 och fotograferade godis inuti en godisaffär. Jag tyckte det såg så läckert ut med alla glansiga karameller! Men butiksägaren blev arg och sa åt mig att sluta fotografera, så då gjorde jag det. Det var ju iofs inte streetfoto och han äger ju butiken så han hade förmodligen all rätt i världen att be mig sluta. Men jag har alltid undrat vad det var som gjorde honom så arg.

Har du några idéer? Du som är en männisokännare av rang och mycket erfaren gatufotograf med en mängd svartvita bilder på randompersoner.

 

[Frekeman]

Tack för att du tog tid och förklarat igen hur det ligger till att fotografera på gator i Sverige.

Tillbaks till huvudfrågorna

vilka negativa eller upprörda situationer du har varit med och hur du löste det.
.

För att försöka styra tråden mot vad du ursprungligen ville diskutera så är här några exempel som jag har varit med om men kanske inte löst som jag borde ha gjort.
1) Fotade pappa med barn som kom emot mig. Jag var lite slarvig (hade några öl i mig) när jag skyndade för att hinna med ett tåg. Han frågade om jag tog en bild och jag ljög för att jag ville inte spendera tid eftersom jag ville hinna med ett tåg. Jag kände också att jag inte orkade med en diskussion som säkert skulle bli upprörande för alla parter inblandade. Men, tyvärr insisterande han och jag tänkte inte visa honom något. Han började handgripligen röra vid kameran och blev upprörd. Ett par andra gav sig in i debatten och det slutade med att han slog av mig min keps. Inget allvarligare än så. Men, det var han som bröt mot lagen. Jag ljög (moraliskt försvarbart?) och fotade – bägge aktiviteterna är lagliga. Givetvis funderar jag ibland på om jag borde gjort på ett annat sätt. Bilden i sig var okej men tyvärr tittar mannen in i kameran.

2) Fotade en några människor på Oxford Street. Inget bra foto. Efter 100 meter kom en spinkig tonårig grabb och ville se vad jag tagit för bilder och började sedan hota mig med tungt våld för att jag fotade. Han filmade mig dessutom. Hade han varit större hade jag nog med sannolikhet tillkallat polis. Notera att jag inte protesterade mot att han filmade mig.

3) Tog ett okej gatufoto på två vänner (inte mina alltså) och en hund som gick emot mig. Efter några meter frågade en av dem om jag hade fotat honom. Den här gången sa jag ja och han vill att jag skulle radera den. Jag frågade varför och argumenterade och förklarade min rätt att ta fotografier. Han gav aldrig något bra svar på varför han inte ville att jag skulle få ha min bild kvar. Han fick till och med titta på den. Till slut gav jag med mig och raderade den. Väl hemma "räddade" jag den av princip. Jag gillar inte att folk tvingar mig att göra saker och ting utan nån vettig anledning.

Jag undrar ibland om jag hade kunnat sköta situationerna i 1) och 2) på ett sätt som gjorde att de som ifrågasatte mig hade varit nöjda med att jag tog deras foton och att jag kunde behålla dem. Kanske. Kanske inte? Jag tror inte det med tanke på hur de agerade. Jag bröt dock inte mot lagen men det gjorde de. Jag tyckte också att det var obehagligt – man blir uppjagad och adrenalinet flödar. Jag önskar att jag kunde vara mer cool men ändå stå upp för mina principer. Man får väl träna lite genom att inte vara lika "osynlig"? ;-)

Alla incidenter skedde förra året i London. Vill tillägga att det är mycket sällan att sånt här händer. Ofta har det gått år utan sånt här. Funderade på att infoga bilderna men jag låter bli, mest av slöhet. Orkar inte leta reda på dem och lägga upp dem här. Kanske senare men tror inte det.

 

[Frekeman]

Okej, en gång när jag var 16 år besökte jag Tyskland med min mormor och morfar. Jag hade en Canon IXUS 400 och fotograferade godis inuti en godisaffär. Jag tyckte det såg så läckert ut med alla glansiga karameller! Men butiksägaren blev arg och sa åt mig att sluta fotografera, så då gjorde jag det. Det var ju iofs inte streetfoto och han äger ju butiken så han hade förmodligen all rätt i världen att be mig sluta. Men jag har alltid undrat vad det var som gjorde honom så arg.

Har du några idéer? Du som är en männisokännare av rang och mycket erfaren gatufotograf med en mängd svartvita bilder på randompersoner.

Varför är du raljant i tonen? Jag har ingen aning varför han betedde sig som han gjorde förstås men vet att tyskar kan vara extra känsliga för att hamna på kort. Nu rörde det sig bara om godiset. Konstigt.