Annons

Varför svänger månskenet

Produkter
(logga in för att koppla)
För att återgå till den böjda reflexen..
Det är olika lutning på vågornas lä- respektive lovartsida, därför ser man ibland reflexer på vattenytan från måne, gatlyktor och annat flytta sig en bit bort från förväntade 'lodrätt under' när det blåser. Och varierar vindstyrkan längs vattenytan är det inte alls konstigt om reflexen blir bågformad.

Apropå vättern och jordytans krökning.. Här är en bild tagen tvärs över Motalaviken, man ser klart hur sandstranden på andra sidan döljs av vattenytan som buktar upp.. Det är ett litet klot vi bor på!
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/267061/3526357.htm
 
För att återgå till den böjda reflexen..
Det är olika lutning på vågornas lä- respektive lovartsida, därför ser man ibland reflexer på vattenytan från måne, gatlyktor och annat flytta sig en bit bort från förväntade 'lodrätt under' när det blåser. Och varierar vindstyrkan längs vattenytan är det inte alls konstig om reflexen blir bågformad.

Ja man kunde ju sig den på att det handlade om vågor (i en eller annan form) när man pratar om ljusfenomen :)

Det duger som förklaring även för zickzack-bilden jag länkade. Åtminstone för mig.
 
Ett sjömansexempel om varför man inte ser Danmark från Göteborg.
https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=791&artikel=4120836
Om två personer på vardera sidan stranden skulle kunna hålla ett snöre mellan sig så skulle den i mitten hamna hela 80 meter under havsytan!

Det där stämmer nog ganska bra. Från Käringön om man står på högsta punkten och skådar mot Skagens fyr som är väldigt hög ser man inte fyren. Man ser bara dess väldigt starka ljus som lyser upp horisonten.
Att horisonten från en låg båt ligger 6-8 km fram är säkert också korrekt.
Fast att ljuset kröker sig i den här bilden får vi nog leta efter någon annanstans.
Månens form och dess olika avstånd från topp till botten verkar vara en mer trovärdig förklaring.
 
Jag röstar för att månspeglingen beror på var krusningarna finns. Helt slät yta ger bara en spegelbild av månen. Men vattenytan är ju nästan aldrig helt slät. Och kruset kan ligga olika beroende på vinden. Därför syns speglingen som stråk. Raka eller böjda. Min teori.. :)

Precis, med vågor kan man få reflexer lite från sidan och just rakt fram kommer man tappa lite ljusstyrka...typ som på bilden. Vindriktningen gör det asymetriskt.
 
För att det är halvmåne!?

Vänsterkanten är rak. Hade sjön varit en perfekt spegel så hade ju högerkanten visat månens runda kant. Nu gör den också det men väldigt utsuddat.

Hade sjön varit en perfekt spegel hade spegelbilden blivit en perfekt avbild av månen upp-och-ned. En perfekt halvcirkel. Inte ett utdraget streck.

Det är ju faktiskt som någon förklarade ovan att varje våg (med sin individuella lutning) är en egen liten spegel som var och en ger oss en liten spegelglimt av månen. Och det slutresultat vi upplever är kombinationen av alla dessa spegelbilder.
 
Såren felräkning. att det skulle skilja 332 meter mellan Vätterns södra och norra strand verkar som en ren felräkning. 3,32 meter verkar mer troligt.

Med 130km längd på vättern så stämmer det med 332m. Men Vätterns korrekta längd är 135km enligt wikipedia, då är "djupet" 358m
Du kan kontrollräkna höjden på ett cirkelsegmet. http://matmin.kevius.com/cirkel.php

Men jordens krökning har inget med den lutande reflektionen att göra. Hade sjön varit en spegel så hade reflektionen varit spikrak oavsett hur mycket jorden kröks.

Krökningen orsakas troligen av att det blåser ojämnt över sjön så att det är mer vågor vid krökningen så att ljuset reflekteras annorlunda. Eller strömmar som får vattnet att bukta.
 
Utan vågor hade vattnet i förgrunden reflekterat himlen ovanför månen. Med vågor måste reflektionen ske i vågornas "nedförsbacke" (från kameran sett), men när vågorna går i sned riktning lutar de där också i sidled, vilket ger sidoförskjutning. Där spegelreflektionen skulle finnas (vid bortre stranden), reflekteras ljuset på plana vågdelar (vågdalar & vågtoppar), så där blir det ingen sidoförskjutning eftersom det inte finns någon sidolutning.

Här finns en illustrerad förklaring:
http://picsbymike.co.uk/mhp_blog/cur...r-explanation/
 
När jag fotade månsken så svänger månskenet
Varför?

I min värld är det månens konkava bild som speglas i vattenytan. Eftersom månen är liten och långt borta och speglas i vattenytan blir reflektionen avlång sett från fotografens perspektiv.

Månens spegling blir alltså avlång i vattenytan sett från en fotografs perspektiv.
Detta är min amatörmässiga förklaring.
 
Aha, så tänkte jag också när jag läst artikeln :)
Men nu sitter jag och vickar på en liten handspegel under kökslampan och blir alltmer tveksam, det verkar som jag får samma vänster/högerförlyttning av reflexen vid en viss lutning på spegel oavsett om jag vippar längs en axel parallell med syftlinjen eller vrider vipp-axeln 45 grader för att simulera vindriktning snett bort från mig..
Visst, vindriktningen bestämmer hur mycket ljusstrimman breddas men jag kan inte se någon tendens till osymmetri dvs att strimman vill flytta sig åt vänster eller höger.
Jag håller nog fast vid min gamla teori att förflyttningen beror på att vågorna inte är symmetriska; lä- och lovartsidan har olika lutning.
 
Hittade denna bild på nätet. Fri för kommersiellt bruk. https://pixabay.com/sv/sjö-vatten-spegel-eftertanke-2721628/

Man kan se att solglittret förefaller dyka upp på slumpvisa platser i vattnet.

Naturligtvis ser vi solglitter bara precis där vattnet ger en vinkel mot solen som gör att reflexen träffar vårt öga.

Exakt var detta uppstår kan ju faktisk vara lite slumpartat. Men kanske att en viss systematik i vindens riktning, vågors höjd och form, mm kan skapa ett mönster där det böjer åt ena eller andra hållet. Eller åt båda hållen.

Just i denna solglitterbild verkar det böja åt vänster.
 

Bilagor

  • 1760E217-AAC2-4A1F-8654-A99F4C236CB9.jpg
    1760E217-AAC2-4A1F-8654-A99F4C236CB9.jpg
    65.7 KB · Visningar: 19
Naturligtvis ser vi solglitter bara precis där vattnet ger en vinkel mot solen som gör att reflexen träffar vårt öga.
Intressant, den bilden tyder på att huvuddelen av reflexionen sker på vågtopparna. Det kanske är den enda någorlunda plana ytan som kan ge en kraftig reflexion? Topparna borde rimligtvis vara väldigt utsatta för förändringar i vindstyrkan?
Och här böjer strimman av trots att vågorna verkar gå åt samma håll på hela ytan..
Slumpmässigheten skulle nog bli ett mönster om man medelvärdesbildar över lång tid (läs lång exponering)
 
Jag köper inte fullt ut idén om att vågor skulle kunna vara orsaken till krökningen. Mitt argument är att en våg är inte en statisk form som flyttar sig stelt över vattenytan, den böljar fram och intar därför "alla" normalriktningar (en ankrad båt gungar fram och tillbaka, den intar inte en statisk lutning pga vågornas färdriktning). Dessutom skulle alla vågor inom ett litet område inte ligga i fas, utan peka i olika riktningar och därför sprida ljus åt alla håll. Det är väl defakto det man ser genom det "glitter" man ser i vattenreflexer.

Vi var några som diskuterade frågan över morgonfikat på jobbet och en ny hypotes kom upp och som jag tycker känns minst lika trolig som något annat: temperaturvariationer i luftmassan ovan vattenytan och i vattenytan ger ändrat brytningsindex och därmed lokala variationer i reflektionsvinkel.


To be continued.... :)
 
U-båten 😨

Tror antingen på Erik X:s förklaring eller så beror det på U-båten man ser i siluett vinkelrätt till vänster om ljusbågen
.
 

Bilagor

  • 2018-10-26 12.55.56.jpg
    2018-10-26 12.55.56.jpg
    4.3 KB · Visningar: 522
Jag köper inte fullt ut idén om att vågor skulle kunna vara orsaken till krökningen. Mitt argument är att en våg är inte en statisk form som flyttar sig stelt över vattenytan, den böljar fram och intar därför "alla" normalriktningar (en ankrad båt gungar fram och tillbaka, den intar inte en statisk lutning pga vågornas färdriktning). Dessutom skulle alla vågor inom ett litet område inte ligga i fas, utan peka i olika riktningar och därför sprida ljus åt alla håll. Det är väl defakto det man ser genom det "glitter" man ser i vattenreflexer.
Vågor är mycket riktigt inte statiska, och det reflekterade ljuset är inte heller statiskt. Det ser bara så ut på på bild med lagom kort slutartid.

Vågor i en krusning rör sig inte heller helt parallellt, vilket är nyckeln till att reflektionen ser böjd ut.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar