Varför svänger månskenet
- Trådstartare boti002
- Start datum
Erik X
Aktiv medlem
För att återgå till den böjda reflexen..
Det är olika lutning på vågornas lä- respektive lovartsida, därför ser man ibland reflexer på vattenytan från måne, gatlyktor och annat flytta sig en bit bort från förväntade 'lodrätt under' när det blåser. Och varierar vindstyrkan längs vattenytan är det inte alls konstigt om reflexen blir bågformad.
Apropå vättern och jordytans krökning.. Här är en bild tagen tvärs över Motalaviken, man ser klart hur sandstranden på andra sidan döljs av vattenytan som buktar upp.. Det är ett litet klot vi bor på!
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/267061/3526357.htm
Det är olika lutning på vågornas lä- respektive lovartsida, därför ser man ibland reflexer på vattenytan från måne, gatlyktor och annat flytta sig en bit bort från förväntade 'lodrätt under' när det blåser. Och varierar vindstyrkan längs vattenytan är det inte alls konstigt om reflexen blir bågformad.
Apropå vättern och jordytans krökning.. Här är en bild tagen tvärs över Motalaviken, man ser klart hur sandstranden på andra sidan döljs av vattenytan som buktar upp.. Det är ett litet klot vi bor på!
https://www.fotosidan.se/gallery/viewpiclarge/267061/3526357.htm
fotobollfoto
Aktiv medlem
Ja man kunde ju sig den på att det handlade om vågor (i en eller annan form) när man pratar om ljusfenomen
Det duger som förklaring även för zickzack-bilden jag länkade. Åtminstone för mig.
Flash Gordon
Aktiv medlem
Det där stämmer nog ganska bra. Från Käringön om man står på högsta punkten och skådar mot Skagens fyr som är väldigt hög ser man inte fyren. Man ser bara dess väldigt starka ljus som lyser upp horisonten.
Att horisonten från en låg båt ligger 6-8 km fram är säkert också korrekt.
Fast att ljuset kröker sig i den här bilden får vi nog leta efter någon annanstans.
Månens form och dess olika avstånd från topp till botten verkar vara en mer trovärdig förklaring.
iSolen.se
Guest
Jag röstar för att månspeglingen beror på var krusningarna finns. Helt slät yta ger bara en spegelbild av månen. Men vattenytan är ju nästan aldrig helt slät. Och kruset kan ligga olika beroende på vinden. Därför syns speglingen som stråk. Raka eller böjda. Min teori..
Precis, med vågor kan man få reflexer lite från sidan och just rakt fram kommer man tappa lite ljusstyrka...typ som på bilden. Vindriktningen gör det asymetriskt.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Hade sjön varit en perfekt spegel hade spegelbilden blivit en perfekt avbild av månen upp-och-ned. En perfekt halvcirkel. Inte ett utdraget streck.
Det är ju faktiskt som någon förklarade ovan att varje våg (med sin individuella lutning) är en egen liten spegel som var och en ger oss en liten spegelglimt av månen. Och det slutresultat vi upplever är kombinationen av alla dessa spegelbilder.
A.Dent
Aktiv medlem
Med 130km längd på vättern så stämmer det med 332m. Men Vätterns korrekta längd är 135km enligt wikipedia, då är "djupet" 358m
Du kan kontrollräkna höjden på ett cirkelsegmet. http://matmin.kevius.com/cirkel.php
Men jordens krökning har inget med den lutande reflektionen att göra. Hade sjön varit en spegel så hade reflektionen varit spikrak oavsett hur mycket jorden kröks.
Krökningen orsakas troligen av att det blåser ojämnt över sjön så att det är mer vågor vid krökningen så att ljuset reflekteras annorlunda. Eller strömmar som får vattnet att bukta.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Hade sjön varit en spegel hade reflexionen varit en spegelbild - en halvmåne - med höjden dubbelt så lång som bredden. Inte ett streck.
Glin
Ny medlem
Utan vågor hade vattnet i förgrunden reflekterat himlen ovanför månen. Med vågor måste reflektionen ske i vågornas "nedförsbacke" (från kameran sett), men när vågorna går i sned riktning lutar de där också i sidled, vilket ger sidoförskjutning. Där spegelreflektionen skulle finnas (vid bortre stranden), reflekteras ljuset på plana vågdelar (vågdalar & vågtoppar), så där blir det ingen sidoförskjutning eftersom det inte finns någon sidolutning.
Här finns en illustrerad förklaring:
http://picsbymike.co.uk/mhp_blog/cur...r-explanation/
Här finns en illustrerad förklaring:
http://picsbymike.co.uk/mhp_blog/cur...r-explanation/
JensEkberg
Aktiv medlem
Glin
Ny medlem
fotobollfoto
Aktiv medlem
Kisco
Aktiv medlem
I min värld är det månens konkava bild som speglas i vattenytan. Eftersom månen är liten och långt borta och speglas i vattenytan blir reflektionen avlång sett från fotografens perspektiv.
Månens spegling blir alltså avlång i vattenytan sett från en fotografs perspektiv.
Detta är min amatörmässiga förklaring.
Erik X
Aktiv medlem
Aha, så tänkte jag också när jag läst artikeln
Men nu sitter jag och vickar på en liten handspegel under kökslampan och blir alltmer tveksam, det verkar som jag får samma vänster/högerförlyttning av reflexen vid en viss lutning på spegel oavsett om jag vippar längs en axel parallell med syftlinjen eller vrider vipp-axeln 45 grader för att simulera vindriktning snett bort från mig..
Visst, vindriktningen bestämmer hur mycket ljusstrimman breddas men jag kan inte se någon tendens till osymmetri dvs att strimman vill flytta sig åt vänster eller höger.
Jag håller nog fast vid min gamla teori att förflyttningen beror på att vågorna inte är symmetriska; lä- och lovartsidan har olika lutning.
fotobollfoto
Aktiv medlem
Hittade denna bild på nätet. Fri för kommersiellt bruk. https://pixabay.com/sv/sjö-vatten-spegel-eftertanke-2721628/
Man kan se att solglittret förefaller dyka upp på slumpvisa platser i vattnet.
Naturligtvis ser vi solglitter bara precis där vattnet ger en vinkel mot solen som gör att reflexen träffar vårt öga.
Exakt var detta uppstår kan ju faktisk vara lite slumpartat. Men kanske att en viss systematik i vindens riktning, vågors höjd och form, mm kan skapa ett mönster där det böjer åt ena eller andra hållet. Eller åt båda hållen.
Just i denna solglitterbild verkar det böja åt vänster.
Man kan se att solglittret förefaller dyka upp på slumpvisa platser i vattnet.
Naturligtvis ser vi solglitter bara precis där vattnet ger en vinkel mot solen som gör att reflexen träffar vårt öga.
Exakt var detta uppstår kan ju faktisk vara lite slumpartat. Men kanske att en viss systematik i vindens riktning, vågors höjd och form, mm kan skapa ett mönster där det böjer åt ena eller andra hållet. Eller åt båda hållen.
Just i denna solglitterbild verkar det böja åt vänster.
Bilagor
Erik X
Aktiv medlem
Intressant, den bilden tyder på att huvuddelen av reflexionen sker på vågtopparna. Det kanske är den enda någorlunda plana ytan som kan ge en kraftig reflexion? Topparna borde rimligtvis vara väldigt utsatta för förändringar i vindstyrkan?
Och här böjer strimman av trots att vågorna verkar gå åt samma håll på hela ytan..
Slumpmässigheten skulle nog bli ett mönster om man medelvärdesbildar över lång tid (läs lång exponering)
henpe
Aktiv medlem
Jag köper inte fullt ut idén om att vågor skulle kunna vara orsaken till krökningen. Mitt argument är att en våg är inte en statisk form som flyttar sig stelt över vattenytan, den böljar fram och intar därför "alla" normalriktningar (en ankrad båt gungar fram och tillbaka, den intar inte en statisk lutning pga vågornas färdriktning). Dessutom skulle alla vågor inom ett litet område inte ligga i fas, utan peka i olika riktningar och därför sprida ljus åt alla håll. Det är väl defakto det man ser genom det "glitter" man ser i vattenreflexer.
Vi var några som diskuterade frågan över morgonfikat på jobbet och en ny hypotes kom upp och som jag tycker känns minst lika trolig som något annat: temperaturvariationer i luftmassan ovan vattenytan och i vattenytan ger ändrat brytningsindex och därmed lokala variationer i reflektionsvinkel.
To be continued....
Vi var några som diskuterade frågan över morgonfikat på jobbet och en ny hypotes kom upp och som jag tycker känns minst lika trolig som något annat: temperaturvariationer i luftmassan ovan vattenytan och i vattenytan ger ändrat brytningsindex och därmed lokala variationer i reflektionsvinkel.
To be continued....
