Annons

Varför Hasselblad?

Produkter
(logga in för att koppla)
Har pratat med några ledande inom MF branschen. Det är klart att de ser det som ett hot att de flesta endast har Sony att vända sig till för moderna sensorer.

Om vi ser på just mellanformatssensorer så har ju Sony inget incitament att driva sina kunder i konkurs - det är tillräcklig brist på sådana kunder som det är :)

Se bara på det nya kriget.
Phase One släpper 100 MP bakstycke med sensor från Sony som man co-developed samma dag som Sony annonserar detta. Detta baserat på beta-tillverkning. Tja även Hasselblad och Pentax också varait med i samma c-development. Varit med i utvecklingen alltså och fått ge synpunkter.
Fast tydligen tar de lite längre tid på sig innan de släpper sin lösning. Förmodligen för de vill att de får ut bättre kvalitet av sensorn än vad Phase One lyckades med.

Eller för att de, jämfört med Phase One, har mindre utvecklingsresurser :)

Vi vet att Nikon ofta lyckas krama mer ur en Sony sensor än Sony själva. Det som händer efter hårdvaran spelar stor roll.

Fast vad som behövs nu är en alternativ leverantör till Sony. De tar nästan lika mycket betalt för en MF 50 MP sensor av MF tillverkarna som vad Canon tar för en 5D MKIII till konsument i sverige.
Så om man tar det och multiplicerar med alla marginaler innan kameran når konsumenten så förstår man hur mycket detta påverkar slutpriset.

Jo, det har ju hela tiden varit mellanformatstillverkarnas akilleshäl, sensorerna de använder är så dyra att det står för en oproportionerligt stor del av kamerakostnaden. Jämför t.ex. med aps-c-segmentet där du kan sälja kompletta systemkameror för 3000-4000 kr och ändå ha marginaler.

MF producenterna har som sagt sin utmaning. För många av dem dem gäller nu att vinna eller försvinna. Kakan är för liten för att alla kan dela på den. Kakan måste öka eller de som delar på den måste bli färre.

Precis, men jag tycker ändå det ser lite bättre ut nu än det gjorde för 3-4 år sedan då det verkade helt hopplöst.
 
Vem är det som inte skall tänka i de banorna? De som jobbar med MF.
De måste faktiskt skapa en marknad eller dö.

Samtidigt kan de inte bortse från den verklighet de lever i.

Redan på filmtiden var småbild betydligt större i volym än mellanformat. När sedan sensorerna konkurrerade ut film krympte mellanformatsviolymerna kraftigt medan volymerna i småbildsvärlden mer än tiodubblades åren fram till 2012 (jag syftar på hela ekosystemen av kameror + objektiv som ju också innefattar aps-c-kameror, de använder ju till stor del samma objektiv som småbildskamerorna). Nu har de gått tillbaka en del, men de är fortfarande mångdubbelt större än de någonsin var på filmtiden. Medan mellanformat stått och stampat på mycket låga volymer.

Visst kan mellanformat växa, men någon massmarknad har jag svårt att se att det skulle bli - det var det ju inte ens när mellanformat var som störst.

De vet de inte kan leva på att ta närmare 500 000 kr för en kamera med stantardzoom. De kan inte leva på en marknad som säljer långt mindre än 20 000 kameror per år.
När nu Hasselblad sänker priserna med 50& % vad tror ni de vill uppnå.

De har ju för övrigt haft liknande kampanjer i alla fall tre-fyra gånger förut genom åren.

Givetvis är de ute efter att dra in de intressanta grupperna av välbärgade fotografer från Semi-professionella fotografer. De behöver komma tillbaka till där en Hasselbladare är ett dyrt men motiverat val när man väljer mellan allt som finns på marknaden.

Men däri ligger nog en stor del av problemet. Som jag skrev i ett tidigare inlägg:

Det är för få fotografer som känner ett tillräckligt starkt behov av den extra kvalitet som mellanformat ger utöver vad småbild klarar idag. På filmtiden var det en ganska stor grupp fotografer som inte upplevde att kvaliteten hos småbild räckte. Idag är den gruppen mycket mycket, mycket mindre.

Visst finns det en kvalitetsskillnad mellan småbild och mellanformat. Men frågan är hur många det är idag som upplever den skillnaden som såpass relevant att de är beredda att köpa en kamera som är dyrare, större, tyngre, långsammare, har ett primitivt autofokussystem och - värst av allt - ett bråkdelen så stort objektivutbud. Det finns de som tycker det är värt det (jag känner några :) Men frågan om de är en tillräckligt stor grupp för att utgöra en fungerande marknad.

Detta är inte spekulationer utan citat från deras nya Vd.
De vet att de har en fajt att utkämpa där det gäller att vinna eller försvinna.
Deras nya Vd Perry Oostings är nog det bästa som hänt Hasselblad de senaste 30 åren.

Som sagt, vi får hålla tummarna. Det ser ändå inte helt hopplöst ut, men om vi tar Hasselblad som exempel skulle de behöva göra en stor satsning på att uppdatera både objektivutbud och tekniken i kamerorna. Nu när de har cmos som går att läsa ut hyfsat snabbt borde de ju kunna skippa dyra saker som spegeln och sökaren och satsa på spegelfritt och EVF istället. Färre och billigare delar, mindre skakningar och bra för de som kör tethered.
 
Jag har ju inte varit med längre än sedan 60-talet och aldrig blandat egna emulsioner om det inte handlat om att belägga screentrycksdukar med exponeringsbar emulsion. Men jag jobbar ju varje dag med gamla bilder på ´mitt jobb och vet att de kunde då med verkligt primitiva metoder med dagens mått mätt.

Jag har också - just för att jag precis som alla andra under den analoga tiden fastnat i ett fotobeteende som många av dagens fotografer förmodligen inte riktigt förstår alla gånger. Många av oss kommer alltid att "tänka efter före" och använder således i princip aldrig "spay end pray"-metoden, utan vill nog hellre att det ska bli så rätt det kan bli med rådande förhållanden från början fast det alls inte längre är helt nödvändigt.

Men jag vill verkligen inte ha den gamla dåliga tiden tillbaka och fattar inte alls vad det varför bra med den. Självklart är det fantastiskt bra med direkt återkoppling. I en DSLR kan man ju åtminstone få en snabb bild på skärmen efter att man tryckt av men inget slår en EVF som rätt inställd i realtid visar hur bilden kommer at bli. Ovan på det kan man få overlayer som visar relevantdata direkt i bilden och inte minst med peaking och focusing aid verkligen sätta skärpan exakt alltid och inte bara ibland. Återkopplingen gör också attnya fotografer kommer lära sig mycket snabbare än vi kunde göra. När vi orkade framkalla (för det var meckigt) eller fick film och bilder levererade med vändande post så fanns ingen EXIF att kolla på. Detfick man hålla reda på själv efter bästa förmåga och ofta blev det inte gjort att dokumentera = ingen feedback på riktigt.

När man gjorde långresor för på 70-talet så var väl halva ryggsäcken full med film om man skulle vara ute ett halvår exv. En stor del av resans budgeterade kostnader gick till film. Idag är kostnaden för media försumbar och det är fantastiskt.

Jag bruka tjata om att en erfaren och bra fotograf tar bättre bilder med en Kodak Instamatic än en nybörjare med en superproffskamera. ;-)
 
Jag bruka tjata om att en erfaren och bra fotograf tar bättre bilder med en Kodak Instamatic än en nybörjare med en superproffskamera. ;-)
Du hade tyvärr väldigt fel. JAg sitter här och skannar gamla bilder. Ju större negativ/diapositiv destob bättre slutresultat. Önskar jag tagit allt med mellanformat.
Dina Instamatic bulder är knappt värda att ens förösöka sig på.
 
Men frågan är hur många det är idag som upplever den skillnaden som såpass relevant att de är beredda att köpa en kamera som är dyrare, större, tyngre, långsammare, har ett primitivt autofokussystem och - värst av allt - ett bråkdelen så stort objektivutbud.

Vad det gäller storleken har det väl ändå blivit en ändring? En modern kompetent småbildare väger runt 1 kg med batteri. De nya objektiven är större och väger dubbelt så mycket som på filmtiden. Ett modernt 50 f/1.4 väger nästan 3 ggr mer. Än har bara Sony byggt små småbildare och frågan är om Nikon/Canon/Pentax är villiga att överge sina gamla objektivfattningar?
En mellanformatare är inte så tung längre...

Objektivutbudet kan givetvis bli bättre, men historiskt har det inte tillverkats några extremobjektiv för mellanformat?
Största problemet är priset sett till en digitalkameras livscykel.
 
Du hade tyvärr väldigt fel. JAg sitter här och skannar gamla bilder. Ju större negativ/diapositiv destob bättre slutresultat. Önskar jag tagit allt med mellanformat.
Dina Instamatic bulder är knappt värda att ens förösöka sig på.

Jag gör samma erfarenheter som du med mina 24x36 dia. Jämför man den tekniska kvaliteten med vad vi har idag så inser man ju att man har väldigt mycket mindre svängrum i efterbehandlingen än med mina vanliga 36 MP A7r bilder.

Däremot tycker jag på fullt allvar att jag ofta var en bättre fotograf då när jag var i 20 års åldern än nu. Jag tror att det är så enkelt som att jag bara hade ett enda objektiv ofta och det var ett 40mm pannkasobjektiv till min gamla Pentax. Med det tvingades man gå nära. En annan sak är också att mina motiv inte var så kameratrötta och aggressiva som en del motiv kan vara idag, så av det skälet var det faktiskt enklare att fotografera förr än idag. Jag kan sakna den tiden.

Idag händer det att jag avstår om det är osäkert läge. Det skulle jag nog heller inte gjort på 70-talet.

Men AF i dagens kameror är ju en välsignelse och annan automatik också om man har väldigt bråttom. Det enda man hade då var inbyggd exponeringsmätare och det gick det med.
 
Däremot tycker jag på fullt allvar att jag ofta var en bättre fotograf då när jag var i 20 års åldern än nu. Jag tror att det är så enkelt som att jag bara hade ett enda objektiv ofta och det var ett 40mm pannkasobjektiv till min gamla Pentax. Med det tvingades man gå nära. En annan sak är också att mina motiv inte var så kameratrötta och aggressiva som en del motiv kan vara idag, så av det skälet var det faktiskt enklare att fotografera förr än idag. Jag kan sakna den tiden.

Jag känner igen det du beskriver och ser samma sak: Många av mina gamla dia håller en teknisk kvalitet som ... Nåja. Men jag tog faktiskt mycket bra bilder då. Överraskande många med tanke på hur genuint okunnig jag var de första tio åren.

Dels var man som sagt modigare då :) Dels var man alltid tvungen att vara koncentrerad och engagerad - jag körde ju både fokus och exponering manuellt. Med mätare i sökaren, men hade bara den som utgångspunkt.

Det jag märker är att de gånger jag genomgående tar bra eller ok bilder idag är när jag sätter mig i lite obekväma situationer eller sammanhang som där jag inte kan "gå på autopilot" - vilket väl får mig att skärpa mig eller koncentrera mig bättre antar jag.

Men AF i dagens kameror är ju en välsignelse och annan automatik också om man har väldigt bråttom. Det enda man hade då var inbyggd exponeringsmätare och det gick det med.

En av våra kända naturfotografer sa för några år sedan något i stil med "medelålders ögon behöver autofokus" :)

En sak man inte skall glömma om äldre tiders fotografi. Det togs mycket fantastiska bilder då, men det missades också en väldig massa bra bilder på den tiden som faktiskt blir tagna idag. Det här är enormt tydligt inom genrer som naturfoto och inom sportfoto. Men jag tro nog det syns i andra typer av fotografi också.

Det svåra är väl att fota med samma engagemang och koncentration idag som man gjorde på den tiden tekniken inte hjälpte till lika mycket.
 
Vad det gäller storleken har det väl ändå blivit en ändring? En modern kompetent småbildare väger runt 1 kg med batteri. De nya objektiven är större och väger dubbelt så mycket som på filmtiden. Ett modernt 50 f/1.4 väger nästan 3 ggr mer.

Det handlar nog till övervägande delen om att vi ställer mycket högre tekniska krav idag. Vi vill ha kantskärpa och bra ljusstyrka. Och vi vill ha snygg oskärpeteckning och mindre distorsion. Och gud nåde det objektiv som har ett krökt skärpeplan :)

Sedan bidrar saker som autofokus och optisk stabilisering också, men huvudskillnaden handlar helt enkelt om att vi har blivit väldigt noga med den tekniska kvaliteten - i hela bilden.

Än har bara Sony byggt små småbildare och frågan är om Nikon/Canon/Pentax är villiga att överge sina gamla objektivfattningar?

Små kameror med små objektiv är härligt. Men en liten kamera med ett stort (högprestereande) objektiv framtill är inte alltid en så kul kombo. Jag var ju nyligen på Sonys event där de visade upp nya 24-70/2,8 och 85/1,4 och det tog ungefär fem minuter innan jag började längta efter ett batterigrepp till A7-kameran som jag körde dem på.

En mellanformatare är inte så tung längre...

En mellanformatare med ett normalobjektiv är fortfarande en hel del större än en småbildskamera med ett jämförbart normalobjektiv. Samma gäller i stort sett vilken kombo du än tittar på. Men, om det är några som ju borde titta på spegelfritt som ett sätt att få bort vikt (och skakningar, och dyra komponenter) är ju mellanformatstillverkarna. Man skulle kunna lätta dem en hel del och ända ha kvar ett bekvämt grepp. Plus att man skulle kunna ha löstagbara, olika stor och vinklingsbara grepp (jag gillade greppet på SInar Hy6). Och en vinklingsbar elektronisk sökare vore inte så dumt.

Objektivutbudet kan givetvis bli bättre, men historiskt har det inte tillverkats några extremobjektiv för mellanformat?

Däri ligger väl lite av problemet. Extrema objektiv till mellanform blir ännu mer extremt dyra än extrema objektiv till småbild.

Största problemet är priset sett till en digitalkameras livscykel.

Hade det priset köpt många gånger bättre prestanda än en småbildskamera hade nog ekvationen kunnat gå ihop sig för fler. Men om det höga priset bara köper en synlig men inte så dramatisk förbättring blir det ju färre som tycker det går att räkna hem.
 
TS här :)

Jag vill återigen tacka för alla inlägg, jag läser allt och följer diskussionen noga,

Jag är fortfarande intresserade av att köpa en mellanformatare eller i alla fall testa en bara för att utvecklas med en annan kamera än min Sony. (om någon har något tips på ett bra ställe som säljer begagnade, analoga så hojta till)

Jag tänker också investera i min Sony, bland annat i belysning och möjligen något objektiv till.

Och bara för att visa ett exempel på ett pottätt jag fotat med min a6000

http://sv.tinypic.com/view.php?pic=fxtd8m&s=9
 
En Hasselblad HD5D är en fantastisk kamera och jag har fotat ganska mycket med den.
Fast när jag jämför den med min 5Ds R så är den ganska begränsad samt stor och klumpig.

Hur skiljer sig bilderna mellan de två kamerorna? Går det att hitta några synbara skillnader i färg, toner, kontrast osv? Jag lyckas inte hitta någon raw-fil från H5D att testa (jag har själv en 5DSR).
 
Du hade tyvärr väldigt fel. JAg sitter här och skannar gamla bilder. Ju större negativ/diapositiv destob bättre slutresultat. Önskar jag tagit allt med mellanformat.
Dina Instamatic bulder är knappt värda att ens förösöka sig på.

Nu tror jag att du missuppfattade mig en aning.
Det var inte teknisk kvalite' jag pratade om , utan bildkvalitet.
Har man inte en susning om hur en bild skall komponeras eller
hur kameran skall ställas in så spelar det ingen roll om du har en Instamatic eller en Hasselblad.

Kapish? :)
 
Nu tror jag att du missuppfattade mig en aning.
Det var inte teknisk kvalite' jag pratade om , utan bildkvalitet.
Har man inte en susning om hur en bild skall komponeras eller
hur kameran skall ställas in så spelar det ingen roll om du har en Instamatic eller en Hasselblad.

Kapish? :)


Jo det har det faktiskt. När allt man får fram av skanningen blir en grå och suddig bild spelar innehållet inte så stor roll. Det går ändå inte att njuta av.
Det är många bilder jag får slänga för bilderna är för täta för att få fram ett vettigt resultat. Detta är då småformat. När jag skannar halformat från Canon dial så ökar antalet jag inte klarar av att få fram ett vettigt resultat i från markant.
Instamatic hade ett ändå mindre negativ om jag minns rätt. Så prova du.
MIn komposition och inställning av kameran lär vara bättre med en Hasselblad än med en Instamatic. För på den sistnämnda finns inga inställningar förutom filmkänslighet. PÅ filmtiden gällde ju större filmyta deto bättre kvalitet.
Åtminstone tycker jag att teknisk kvalitet är en del av bildkvalité. Fast det tycker tydligen inte du.
 
Det fanns två varianter (110 och 126) på Instamatic och den större är inte så fasligt liten. Förvisso mindre än en vanlig 135-film i 3:2, men den är större än halvformat.
 
Jo det har det faktiskt. När allt man får fram av skanningen blir en grå och suddig bild spelar innehållet inte så stor roll. Det går ändå inte att njuta av.
Det är många bilder jag får slänga för bilderna är för täta för att få fram ett vettigt resultat. Detta är då småformat. När jag skannar halformat från Canon dial så ökar antalet jag inte klarar av att få fram ett vettigt resultat i från markant.
Instamatic hade ett ändå mindre negativ om jag minns rätt. Så prova du.
MIn komposition och inställning av kameran lär vara bättre med en Hasselblad än med en Instamatic. För på den sistnämnda finns inga inställningar förutom filmkänslighet. PÅ filmtiden gällde ju större filmyta deto bättre kvalitet.
Åtminstone tycker jag att teknisk kvalitet är en del av bildkvalité. Fast det tycker tydligen inte du.

Ok...du förstår fortfarande inte vad jag menar. Vi släcker det här nu.

/ Kent
 
Jag känner igen det du beskriver och ser samma sak: Många av mina gamla dia håller en teknisk kvalitet som ... Nåja. Men jag tog faktiskt mycket bra bilder då. Överraskande många med tanke på hur genuint okunnig jag var de första tio åren.

Dels var man som sagt modigare då :) Dels var man alltid tvungen att vara koncentrerad och engagerad - jag körde ju både fokus och exponering manuellt. Med mätare i sökaren, men hade bara den som utgångspunkt.

Det jag märker är att de gånger jag genomgående tar bra eller ok bilder idag är när jag sätter mig i lite obekväma situationer eller sammanhang som där jag inte kan "gå på autopilot" - vilket väl får mig att skärpa mig eller koncentrera mig bättre antar jag.



En av våra kända naturfotografer sa för några år sedan något i stil med "medelålders ögon behöver autofokus" :)

En sak man inte skall glömma om äldre tiders fotografi. Det togs mycket fantastiska bilder då, men det missades också en väldig massa bra bilder på den tiden som faktiskt blir tagna idag. Det här är enormt tydligt inom genrer som naturfoto och inom sportfoto. Men jag tro nog det syns i andra typer av fotografi också.

Det svåra är väl att fota med samma engagemang och koncentration idag som man gjorde på den tiden tekniken inte hjälpte till lika mycket.

Jaa, men visst fan är det nedslående. Med dessa fantastiska kameror och objektiv vi har ni. Direkt feedback och dessutom årtionden av erfarenhet och idogt tränande och ändå blir det ofta inte alls lika bra.

Fast man kan ju vända på det också och säga att det ju är rätt fantastiskt för då kan ju nya fotografer och äldre mötas någonstans där på mitten.

Sen är det också så tycker jag att världen blivit mycket tråkigare idag med denna globala enhetskultur som suddar ut mycket av den särart som fanns bara för 40-50 år sedan. På toppen av det är det inte alls lika kul att resa längre med alla dessa kontroller, terror och misstro mellan människor. Förr kunde man resa över land från Europa ända bort till mot Burma åtminstone när man reste i Asien. Idag är det totalmess i hela Mellanöstern. Inte mycket gläder mig där än just Burma av alla ställen. Synd att unga idag inte lika lätt kan röra sig i dessa områden som i kunde.
 
Vad gäller bildkvalitet så är det i så fall bättre att gå och köpa vilken instegskamera helst som helst från NIkon eller Canon. De kommer alla klå den kvalitet man får med dia-film även om man skannar med en Imacon.

Jag tror du har lite övertro på den digitala tekniken, har du faktiskt jämfört?

Nu har jag inte koll på vad dagens instegsmodeller presterar, men min Pentax K-5 (som är en väldigt kapabel kamera) kommer inte i närheten av vad mellanformatsfilm skannad ens på en (bra) fladbäddskanner ser ut som. Skannar du samma sak med imacon så får du nog resultat närmare (eller troligen förbi) dagens bästa fullformatare än instegsmodellerna.

Det finns ju många jämförelser men du kan titta på till exempel denna som verkar seriös http://petapixel.com/2014/12/18/comparing-image-quality-film-digital/
 
Nej jag har ingen övertro på det digitala. Redan gamla Canon 1Ds med sina 11 Mp var 2009 jämförbar med Pentax 645. Skannad enligt konstens alla regler. Kameran var en pre-prouction 1Ds.
Som vi alla vet har det hänt mycket med våra sensorer sedan dess. Fast när det gäller film och skanners har det inte hänt särskilt mycket.
De som gjorde testen var Michael Reichmann och Thomas Knoll. Alltså inga nybörjare.

Tyvärr kan jag inte länka till hela artikeln efterson Luminous Landscape numera är en betalsits.

Fast här är ett utdrag:

What does this all mean? Here’s what I see on prints, not just on the JPGs that I’ve created for this page, but real-world 11X17" and 13X19" prints made on an Epson 2200. In any print size up to 13X19" (Super A3), prints made from the 1Ds are sharper and have less grain than those from 35mm or 645 film scans. There is no area in which 35mm film scans are superior, and the 645 scan is only superior in terms of its ability to make prints larger than 13X19".

Frankly, my initial impression of 1Ds images is extremely positive. There are still many things to explore, but I find little to fault at this point, and much to be very impressed with.

Of course there will now be a chorus of those who say, "Ya, but a drum scan would have really shown a bigger difference in favour of film." Humm. Maybe. But here are my thoughts on this recurring topic. I have had drum scans made from my 35mm and medium format film on several occasions. Yes, an 8000 ppi scan is impressive, and can make bigger prints. But, I’m also convinced that while they give me more pixels, I don’t get a whole lot more real data. There simply isn’t that much more information on film than about 4,000 PPI. Above that we get bigger files, but not much more information. Maybe, 20% more than the 3200 PPI scans that myImacon Flextight Photoscanner is capable of, but not 2 or 3 times as some inexperienced people presume from the numbers. Also, such scans are huge, 500 or 600MB and almost impossible to work with. Oh yes, these scans cost hundreds of dollars each. How many of these are you going to make on a regular basis?

Så att en instegs dSLR idag klår en mediumformatskamera med film är inte taget ur luften.
 
Nej jag har ingen övertro på det digitala. Redan gamla Canon 1Ds med sina 11 Mp var 2009 jämförbar med Pentax 645. Skannad enligt konstens alla regler. Kameran var en pre-prouction 1Ds.
Som vi alla vet har det hänt mycket med våra sensorer sedan dess. Fast när det gäller film och skanners har det inte hänt särskilt mycket.
De som gjorde testen var Michael Reichmann och Thomas Knoll. Alltså inga nybörjare.
...

Så att en instegs dSLR idag klår en mediumformatskamera med film är inte taget ur luften.

Jag har läst liknande synpunkter från fler än Reichmann och Knoll. Och dessutom hört samma sak när jag pratat med fotografer som arbetade med mellanformat på filmtiden, men som sedan gick över till digital småbild.

När vi någon gång i framöver skriver historien om hur digitalfoto slog igenom tror jag det är en kameramodell som mer än någon annan kommer att symbolisera vad som hände: Canon Eos 1Ds Mark II. Visst, redan första 1Ds var ett stort steg och bland early adopters bland pressfotograferna var NIkons D1-modeller en succé.

Många menar det var Eos 1Ds Mark II som slutgiltigt dödade film inom yrkesfoto. Fram till dess hade film dominerat, efter den kameran var film en liten nisch inom yrkesfoto. Och bara så där i förbigående slog 1Ds Mark II dessutom undan fötterna på mellanformatsmarknaden.

Fram till dess var det ju vanligt att yrkesfotografer hade en eller ett par småbildskameror för rörlig på-platsen-fotografering som reportage eller pressjobb och minst en mellanformatare för kvalitetsjobb - företagsporträtt, studiobilder, landskap/arkitektur osv. Men med Eos 1Ds Mark II fick man en kamera som gav mer detaljrika bilder än mellanformatsfilm, var nästan lika snabb som en presskamera och hade en autofokus som klarade både sport och djur-/fågelfoto. Och som faktiskt inte kostade nämnvärt mer än en mellanformats filmkamera.

Här har vi nog roten till det onda för mellanformatsmarknaden: Yrkesfotografer som körde småbildsfilm bytte helt logiskt till digital småbild. Men även majoriteten av yrkesfotograferna som körde mellanformatsfilm bytte till digital småbild, inte till digitalt mellanformat.
 
Jag tror du har lite övertro på den digitala tekniken, har du faktiskt jämfört?

Jag har jämfört, flera gånger om dessutom. Jag har ett sådant exempel i min bok Digital Bild 4. Där jämför jag en bild från en 5D mkII med en bild skannad från ett dia från Hasselblad. Om du har tillgång till denna bok, kolla sidan 70. Och då är skanningen gjord på Imacons bästa skanner.
 
Här har vi nog roten till det onda för mellanformatsmarknaden: Yrkesfotografer som körde småbildsfilm bytte helt logiskt till digital småbild. Men även majoriteten av yrkesfotograferna som körde mellanformatsfilm bytte till digital småbild, inte till digitalt mellanformat.

Jag tror att din sammanfattning är ganska riktig, om man bara läser lite selektivt och byter ut en del "yrkesfotografer" i texten mot "pressfotografer".

Det är ju alltid en viss dynamik i alla verksamheter, bland annat genom att vi blir äldre och avgår på ett eller annat sätt, och att yngre kommer till. När det handlar om yrkesverksamhet, så arbetar man ju mot "marknaden", som är ett tveeggat uttryck, eftersom det handlar om två i viss mån väsensskilda marknader, som ändå hänger ihop, leverantörsmarknad och kundmarknad.

Pressfotografens kundmarknad är inte slutanvändare av bilden, och en stor andel av yrkesfotograferna arbetar direkt mot sina respektive slutanvändare. Att nytillkomna fotografer, och också äldre, gick över till digitalt foto under det här århundrades första decennium hade i hög grad att göra med prisbild och tillgänglighet. Det är många faktorer som återverkar på varandra. Digitalt foto är billigare, renare, tar mindre plats. Mörkrummet behövs inte längre, och man har facit direkt. Jag minns så väl hur pinsamt det var att tvingas kontakta en kund för att ta om bilderna.

Bildkvalité, i tekniskt hänseende, tror jag inte har så stor del i ekvationen. Den tekniska kvalitén är nog överskattad i den verkliga världen, medan den bland fotonördarna kanske ses som mer central. Så som det ser ut idag har ju telefonens pyttelilla kamera tagit marknad till och med från de förkrympta kompaktkamerorna, eftersom kvalitén (tekniskt) är tillräcklig. För den som knäpper kort är telefonen tillräcklig. Diskussionerna om upplösning, dynamiskt omfång. färgegenskaper, kromatisk aberration, bildfältskrökning, förvrängning, fokushastighet och seriebildstagning tillhör nördarna, men också teknikerna, och de påverkar utvecklingen, driver den framåt.

Till stor del är det massmarknaderna som bär utvecklingskostnaderna och på så sätt bestämmer vilka nya produkter som kommer att tas fram. Mellanformatet kommer att finnas så länge det finns tillräcklig lönsamhet inom segmentet. Men när jag var ung och jobbade med foto skulle man svårligen ha kunnat se hur Kodak trängdes ur fotomarknaden. Det är svårt att sia om framtiden, men jag tror att mellanformatet är tynande.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar