Vad menas med att RAW måste efterbearbetas?

[Karl2]

I UFRaw finns vitbalansalternativen Kamera, Manuell och Automatisk och naturligtvis valbar färgtemperatur. Dagsljus, Blixtljus, Skugga, Moln osv finns inte med för 600D, men finns med för EOS 1000D. Att välja lämplig vitbalans med förvalda Moln, Dagsljus,Skugga eller färgtemperatur lyckas inte så väl om man exempelvis har röda gardiner, som silar ljuset eller färgstick från något annat. Det blir då till att justera färgnivåer. Att justera färgnivåer är ju en egenskap, som finns i de flesta bildbehandlingsprogram. Naturligtvis inte att blanda ihop med vitbalans, men vill man få till det fungerar det ju till synes på samma sätt.

 

[PMD]

Justera färgnivåer en färg i taget låter som en jobbig metod att vitbalansera.

I råkonverteringsprogramet som följde med min kamera, Digital Photo Professional från Canon, kan man peka med musmarkören på en punkt på bilden och tala om att där ska det vara vitt.

 

[Karl2]

Visst är det jobbigt. Det är som att skriva ett recept på tre ingredienser R, G och B. Varje färg har mängd mellan -100 och +100. En jpg har ju redan behandlats med ett recept, så det är bara att finjustera. Bäst skulle det vara att få en vit referens med på alla bilder, men det är också jobbigt. Fotade nyss den nybyggda byn i kvällssol. Verkligen svårt att få det att se ut som lätt molnigt dagsljus. Solljuset har ju filtrerats i blått luftlager och ljuset har något separerats som i ett prisma med mera rött och gult som resultat. Det är väl till att lyda Scott Kelby och vakna tidigt med tuppen och ut och vänta på det rätta ljuset under ett par eller några dagar.

 

[PMD]

Ha en vit kartongbit i fotoväskan och ta en bild på den när du befinner dig i en svår ljussituation. Sen kan man vitbalansera den bilden och använda samma vitbalansinställning för övriga bilder tagna vid samma tillfälle.

 

[macrobild]

Bättre är att du har ett riktigt kort med dig tex qpcard 4 fältskort då vet du att den vita ytan är vit, det vet du inte med en kartongbit
http://www.qpcard.se/BizPart.aspx?tabId=31&prod=2&catId=1&tci=101

 

[macrobild]

Ännu bättre är att först profilera sin kamera i det befintliga ljuset
http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=131097

och därefter använda kortet för att sätta vitbalansen
då har du optimerat förfarandet oavsett vilket ljus du fotograferar i för att få så bra färgäkthet/återgivning som möjligt

 

[Karl2]

Känns faktiskt som om något skulle vara på tok med ljuset. Man har krånglat till det med vitbalans och färgtemperatur och jagar en sk. färgäkthet , som inte så lätt låter sig fångas. En äkthet, som egentligen inte finns. Min stuga är exempelvis mörkare och mera gulröd innan solnedgången. En solig högsommardag har det blivit blått, magenta eller ultramarin i min faluröda färg. Känns som att stugan aldrig har sin rätta färg. Därför kan väl inte vitt vara vitt heller i alla situationer.

För att inte fastna i tabeller med solhöjd, omgivande träd, grönska, moln eller sanddyner hittade man på att istället mäta ljuset med exponeringsmätare ( EV-värden). Man borde också få en mätare på det inkommande ljuset, något i stil med R,G,B (170,120,80) För att få vitt (255,255,255) är det väl då att stoppa in ett filter på det som fattas.

 

[PMD]

En KonicaMinolta CL-200 är kanske vad du vill ha?

 

[The_SuedeII]

Känns faktiskt som om något skulle vara på tok med ljuset. Man har krånglat till det med vitbalans och färgtemperatur och jagar en sk. färgäkthet , som inte så lätt låter sig fångas. En äkthet, som egentligen inte finns. Min stuga är exempelvis mörkare och mera gulröd innan solnedgången. En solig högsommardag har det blivit blått, magenta eller ultramarin i min faluröda färg. Känns som att stugan aldrig har sin rätta färg. Därför kan väl inte vitt vara vitt heller i alla situationer.

För att inte fastna i tabeller med solhöjd, omgivande träd, grönska, moln eller sanddyner hittade man på att istället mäta ljuset med exponeringsmätare ( EV-värden). Man borde också få en mätare på det inkommande ljuset, något i stil med R,G,B (170,120,80) För att få vitt (255,255,255) är det väl då att stoppa in ett filter på det som fattas.

Vi behöver inte "fastna" i det, det har lagts ner tusentals man-år på detta redan.... Se Munsell, CIE osv. Samtliga dessa forskar fortfarande på hur hur vi förändrar vår fägsyn i olika typer av belysning - på ett vetenskapligt och upprepbart sätt. Samma forskning sker på ett väldigt seriöst sätt också i Frankrike, Spanien och Tyskland (för att ta de viktigaste europeiska instituten, Israel är också stort på detta område). Kanske att vi skulle nämna det svenska NCS också...

De som är absolut duktigast på det arbetar inte med fotografering - de arbetar med film. Här finns ett helt anat krav på trovärdiga övergångar mellan olika scener, en persons hudton när den går från neonljus till skugga till solljus osv.

Vad vi vet så ska man inte korrigera helt för vitbalans när det gäller färgäkthet. Det kan vara bra att spara lite, lite av de metameriska förvrängningarna likasom det kan vara bra att spara en del av vitfärgtonen. Bilden blir mer naturlig då. Men vi pratar då om väldigt små rester av det grundläggande felet. En person som är alldeles gulsots-gulgrön i ansiktet eftersom h*n blivit fotograferad under lysrörsbelysning tycker inte att bilden blivit så bra. Men att det finns kvar en liten bit av gulsticket efter att man korrigerat upp det värsta (i rätt vitbalans!) ser vi inte som "onaturligt", bara som en miljö-indikator.

 

[Karl2]

Bra att lämna kvar något av de typiska färgerna när RAW bilden färgjusteras.
"Miljö-indikator" var det bästa på länge. Skall försöka minnas begreppet resten av livet.

 

[macrobild]

Känns faktiskt som om något skulle vara på tok med ljuset. Man har krånglat till det med vitbalans och färgtemperatur och jagar en sk. färgäkthet , som inte så lätt låter sig fångas. En äkthet, som egentligen inte finns. Min stuga är exempelvis mörkare och mera gulröd innan solnedgången. En solig högsommardag har det blivit blått, magenta eller ultramarin i min faluröda färg. Känns som att stugan aldrig har sin rätta färg. Därför kan väl inte vitt vara vitt heller i alla situationer.

För att inte fastna i tabeller med solhöjd, omgivande träd, grönska, moln eller sanddyner hittade man på att istället mäta ljuset med exponeringsmätare ( EV-värden). Man borde också få en mätare på det inkommande ljuset, något i stil med R,G,B (170,120,80) För att få vitt (255,255,255) är det väl då att stoppa in ett filter på det som fattas.

Så kallad färgäkthet kan behövas ibland, då kan det vara bra att veta hur en sådan kan försökas uppnås
Tex med hjälp av qp korten, göra en egen profil, Vitbalansera etc

 

[Karl2]

Har förstått vitbalansen som så att det är belysningen, som råder i fotograferingsögonblicket. När man väljer vitbalans är det som att stoppa in rätt film i kameran. En rätt så grovt tillhuggen valmöjlighet som sol, moln, skugga, glödlampa, lysrör färgtemperatur osv. Har Auto på och det blir ett första steg till rätt val. Vet inte hur kameran bär sig åt annat än att det måste bli fel. Den analyserar det reflekterade ljuset och inte det inkommande. Det inkommande borde ju gå att mäta på ett enkelt sätt. Resultatet borde sedan kunna matas in direkt i bildbehandlingsprogrammet. Qpcard 4 fältskort är ju ett bra sätt att komma fram till ett resultat. Men det gäller ju för det specifika tillfället innan solen rört sig och molnen ändrat på sig. Tror säkert att det skall gå att få som tre fyra tal, så att en färgblind skall klara av det.