Vad är ett fotografi?

[Azzar]

Assar, vet du verkligen inte vad ett fotografi är? Du har ju flera stycken i dina album här på FS. Titta så får du se, det är fotografier!

Inget att tjafsa om, eller hur?

------------------------------------------------------
Först tack!
Men det här är en gammal fråga, den är tydligen inte enkel.
Det är inte så enkelt att jag har fotografier upplagda på FS.
Har jag det, eller är det digitaliserade kopior av mina fotografier.
Frågan är inte enkel.
Ja visst har det tjafsat här, och jag är medskyldig, men frågan
är inte löst! i varje fall inte i denna tråd.

Mvh.
Assar

 

[stefohl]

------------------------------------------------------------
Jag tror att Epson använder sig av Gicleé, ordet betyder spruta om jag inte tar helt fel. Men det dyker säkert upp någon här som har en helt annan åsikt, och har dessutom RÄTT åsikt!
Vad vet jag!
Mvh.
Assar

Ja, som så ofta har du fel, så det är ju tur att du markerar detta så flitigt. Epson använder ordet Digigraphie för utskrifter gjorda med deras skrivare, med deras bläck och med papper som de har godkänt efter att ha testat deras åldringsbeständighet.

Stefan

 

[Azzar]

Ja, som så ofta har du fel, så det är ju tur att du markerar detta så flitigt. Epson använder ordet Digigraphie för utskrifter gjorda med deras skrivare, med deras bläck och med papper som de har godkänt efter att ha testat deras åldringsbeständighet.

Stefan

-----------------------------------------------------
Jag skrev tror=att ej veta!
Fine art Giclee
Jag använder en utskriftsteknik som kallas ”Fine Art Giclee". Ordet är den internationella benämningen för en grafisk teknik som bygger på digitala bläckstråleutskrifter. Resultatet blir bilder av fantastisk kvalitet som enligt tester från Wilhelm Imaging Research Center är arkivbeständiga mot färgförändringar i över 70 år. Ordet giclée betyder "spruta". Trycken görs i bläckstråleskrivare där den pigmenterade, ljusbeständiga färgen sprutas direkt på åldersbeständigt akvarellpapper eller canvas.
Epsons pigmentbläck: Epson lovar en ljushållfasthet på 80-100 år med denna teknik.
Bläck byggt på färglösning har begränsad ljusbeständighet, sådant bläck används till de flesta bläckstråleskrivare. Införandet av pigmentbläck har ökat ljusbeständigheten dramatiskt. Wilhelm Imaging Research, Inc., har i tester visat att, med rätt kombination av papper och pigmentbläck, utskrifter kan exponeras mer än 200 år innan skönjbar blekning visas.

Vad är det för skrivare?
Den från franskan lånade beteckningen giclée (uttalas ”schicklee”) har anammats för bläckstråleutskrifter av tillverkaren av skrivaren IRIS. Denna skrivare har använts mycket av amerikanska konstnärer och "IRIS giclée print" blev något av en kvalitetsstämpel för datorkonst på papper.
Epson inledde år 2000 en ny era för färgfotografi och kompugrafi genom introduktionen av skrivarmodeller för pigmentbläck. Ett system med åtta bläck i stället för det traditionella med fyra har kompenserat pigmentbläckets mindre tonomfång och eliminerat synliga punkter i ljusa färgtoner. Epson presenterar kontinuerligt nya modeller av skrivare för pigmentbläck. Mina bilder är tryckta med en Epson R2100.

Vad är det för papper?
Papperstyp väljs efter motiv, för standard svartvita reproduktioner Epson Arkival matt, för fine art originalmotiv väljs ofta papper från Hanemüle, för färgporträtt används Ilford Galleri eller motsvarande.

Skötsel
Ett tryck mår bra av att behandlas som en akvarell, dvs rama in med syrafri passepartout för att undvika att pappret gulnar av syra. Undvik även att hänga tavlan på en vägg med mycket sol, för att pigmentens ljusbeständighet ska bli så lång som möjligt.
Digigraphie införde Epson så sent som 2008!
Assar

 

[Azzar]

Tackar för den, Corsa... Den tål att upprepas.

Jag skrev ingenstans om min åsikt om ordet "fotografi", men däremot så lyser nog min åsikt om förljugande övertro på [vad det än må vara] igenom ganska tydligt.

Det finns EN vinkling på frågan om "analogt baserad filmemulsionfotografering och ljusbaserad framkallning/förstoring" är det enda som borde få benämnas "fotografering" som jag hade kunnat se som giltig och trovärdig. Att film-baserad fotografering var först, och att man därför borde hittat på ett nytt ord för digitalt baserad fotografering. Kanske, kanske inte.... Men det är iaf ca 25 år för sent för det nu.

Men vänta nu här.... Film VAR ju inte först! Inte framkallningsmekanismerna med sekundär belysning av ett stabiliserat negativ heller! Gel på plåt var ju först. Eller var det nu ytemulgerad plåt och fixering? Film är alltså då inte heller "fotografering"! Eller?

Nej, jag håller helt med inlägget ovan.
Vad som helst som tar en tredimensionell ljusavgivande rymd till en tvådimensionell avbildning av denna rymd via principen optisk projicering och mätning av ljus är "fotografering". Vilka medier som än avänds.

Ett "foto" är sedan presntationsmetoden för det man fångat vid "fotograferingen". Här finns heller ingen koppling till metod, utan ordets betydelse är en princip.

En bil är en bil - även om den är grön och har ratten på höger sida. Och faktsikt även om det stå "Opel" på den, även om många har avvikande åsikter här. Det kvittar om den går på el, diesel, eller bensin. Eller om den har tak. Om den inte har tak behöver den inte ens dörrar. Det den däremot behöver för att kunna kallas för "bil" är en princip, och denna princip är "styrbar fyrhjulig farkost som är självgående".

Sen finns det gränser, som kan vara direkt löjliga om man nu vill specificera dem.
-Den får inte vara mer än 10m lång
-Den får inte vara mindre än 1m lång
-Den får inte kunna flyga
-Den får inte fungera under vatten

---------------------------------------------------
Var inte du konsult hos Epson vid denna tidpunkt?

Digigraphie®-programmet från Epson® förser konstvärlden med fler alternativ
2009-09-23 15:54
De framstående konstspecialisterna Hahnemühle och Canson® blir Digigraphie-certifierade
Ledande bildframställaren Epson annonserar en ny serie media av Hahnemühle och Canson, två av de största namnen inom utskriftsmedia för konstreproduktion, blivit certifierade att användas med Digigraphie-programmet. Partnerskapet innebär att konstnärer i hela Europa får betydligt fler förstklassiga utskriftsmedia att välja bland när de gör Digigraphie-utskrifter.
Digigraphie från Epson används för att framställa utskrifter skapade i en certifierad professionell Epson Stylus Pro-skrivare med UltraChrome- eller UltraChrome K3-bläck på en lista över certifierad media för konstreproduktion. Varje utskrift får en äkthetsmärkning med ett serienummer, konstnärens underskrift och en relief samt ett medföljande garanticertifikat.
Hahnemühle och Canson har haft ett nära samarbete med Epson för att deras högkvalitativa media för konstreproduktion ska certifieras. Materialet har genomgått krävande tester från Digigraphies "Committee of Reflection", en grupp bestående av flera framstående fotografer, målare och laboratorier som är specialiserade inom konstreproduktion. Kommittén har testat materialet för att säkerställa att det uppfyller kraven på kvalitet, hållbarhet och återgivning av originalet från Digigraphies "Committee of Reflection" och viktigast av allt att det motsvarade förväntningarna hos den konstnär som hade testat materialet i över fyra månader. Innan den slutliga certifieringen gick igenom testades allt nytt material av Wilhelm Imaging Research och LNE (Laboratoire National de Métrologie et d'Essais) för att säkerställa att alla Digigraphie-arbeten som skrevs ut på detta media klarade testet på minst 60 års hållbarhet - och resultatet var strålande.
Det nya förbättrade digitala utskriftsmaterialet ökar antalet Digigraphie-certifierade media till 26 - tio produceras av Epson, sju av Canson och nio av Hahnemühle. Alla typer med olika tjocklek och egenskaper.
Jordi Borralleras, marknadsutvecklingschef för Epson Europe säger följande: "Digigraphie har fått en allt starkare ställning som kvalitetsmärke på den europeiska marknaden. Med tillskottet av certifierad media från Hahnemühle och Canson Infinity har konstnärer och Digigraphie-certifierade laboratorier otroligt många olika papperstyper att välja bland. Det gör det lättare för konstnärer att hitta det mest perfekta materialet att skriva ut sina Digigraphie-arbeten på. Vi är väldigt glada över att få arbeta med de här två ledande namnen inom media för konstreproduktion och vi tycket att det här är ytterligare ett bevis på att Digigraphie kan leverera reproduktioner av hög kvalitet."
Jörg Adomat är vd för Hahnemühle. Han säger så här: "Vi är stolta över att ha ett brett utbud av papper som är godkända för Digigraphie av Epson. Den här certifieringen intygar den enastående kvaliteten och kvalitetsåtergivningen i Digital FineArt Collection från Hahnemühle för prestigefyllda galleritryck."
Eric Joan, vd på Canson, säger så här: "Digigraphie-certifieringen är en lösning för utskrifter av konstreproduktion och digitala fotografier eftersom kvaliteten håller hög standard genom hela utskriftsprocessen. Det här samarbetet är ett bevis på hur viktigt det är att kombinera den bästa utskriftstekniken med den bästa mediakvaliteten. Nu kommer konstnärer och Digigraphie-certifierade laboratorier att kunna använda sig av det bästa professionella materialet med bläckstråleteknik för konstreproduktion och kunna vara helt säkra på att det arbete de skriver ut på Canson Infinity-media med Epson-teknik är av högsta kvalitet och har den bästa hållbarheten."

Assar

 

[stefohl]

Vid något tillfälle hade du i sak fel vad gällde Ansel Adams

Mvh
Assar

I en av de sista intervjuerna som Ansel Adams gav, sade han att han var otroligt nyfiken på den elektroniska fotografin, som det som senare kallade digital fotografi då hette. Han sade sig se fram emot att få utnyttja denna nya tekniks möjligheter att göra bilder. Nu dog han ju innan digitalfotografin mognat så mycket att den utgjorde ett alternativ till analog fotografi. Men visst är det spännande att läsa om hur nyfiken och öppen för alla nya tekniska lösningar som Ansel Adamas var.

En av hans assistenter, Stephen Johnson (http://www.sjphoto.com/) gick vidare och blev en av den digitala fotografins främsta pionjärer.

Stefan

 

[Azzar]

I en av de sista intervjuerna som Ansel Adams gav, sade han att han var otroligt nyfiken på den elektroniska fotografin, som det som senare kallade digital fotografi då hette. Han sade sig se fram emot att få utnyttja denna nya tekniks möjligheter att göra bilder. Nu dog han ju innan digitalfotografin mognat så mycket att den utgjorde ett alternativ till analog fotografi. Men visst är det spännande att läsa om hur nyfiken och öppen för alla nya tekniska lösningar som Ansel Adamas var.

En av hans assistenter, Stephen Johnson (http://www.sjphoto.com/) gick vidare och blev en av den digitala fotografins främsta pionjärer.

Stefan

------------------------------------------------------
Det var i ett helt annat sammanhang. Jag bemötte Anders Östberg som kom med påståendet att Ansel Adams "trixade" i mörkrummet, vilket han inte gjorde. Ansel Adams och digital teknik har jag inte diskuterat här, (dessutom fotograferade A.A aldrig digitalt) har jag någonstans motsatt mig hans intresse för digital teknik? Du har i sak fel!
Skriv inte bara en massa skit!
Upp till bevis!

Assar

 

[Anders Östberg]

------------------------------------------------------
Det var i ett helt annat sammanhang. Jag bemötte Anders Östberg som kom med påståendet att Ansel Adams "trixade" i mörkrummet, vilket han inte gjorde. Ansel Adams och digital teknik har jag inte diskuterat här, (dessutom fotograferade A.A aldrig digitalt) så där har du i sak fel!
Upp till bevis! Skriv inte bara en massa skit!

Assar

Var snäll och lägg inte ord i min mun. Jag har aldrig sagt att AA "trixade". Jag sa att han manipulerade bilderna kraftigt i mörkummet - exakt samma formulering som bl.a. personer från Ansel Adams Trust använder enligt den länk jag refererade till.

Häng inte upp dig på din egen definition av ordet manipulering nu - jag har förklarat att jag menade kraftiga ändringar av ljus, kontrast m.m. och inte förändring av bildinnehållet, och det var i sammanhanget av hur nära verkligheten hans bilder egentligen är.

Det var svårt att komma loss från den här diskussionen men en del måste man bemöta.

 

[Azzar]

Var snäll och lägg inte ord i min mun. Jag har aldrig sagt att AA "trixade". Jag sa att han manipulerade bilderna kraftigt i mörkummet - exakt samma formulering som bl.a. personer från Ansel Adams Trust använder enligt den länk jag refererade till.

Häng inte upp dig på din egen definition av ordet manipulering nu - jag har förklarat att jag menade kraftiga ändringar av ljus, kontrast m.m. och inte förändring av bildinnehållet, och det var i sammanhanget av hur nära verkligheten hans bilder egentligen är.

Det var svårt att komma loss från den här diskussionen men en del måste man bemöta.

---------------------------------------------
Förlåt mig.
Nu vet jag inte om trixande eller manipulerat verkligen innebär någon större skillnad. Självklart skall du påpeka sådana grova övertramp från min sida. Men, det var fel av mig. Ja hur nära verkligheten hans fotografier var, är verkligheten i s/v. Du kanske menar att hans verklighet i s/v inte stämmer? Vad tror du orange och gulfilter är till för? Tråkigt om en snöklädd fjälltopp som är vit drunknar i en vit himmel, molnen försvinner också. Med ett kraftigt orange filter blir blå himmel i stort sett svart, så den svarta himlen har inte åstadkommits i mörkrummet, utan i fotograferingsögonblicket. Att du har så svårt att förstå detta, det är en gåta?
Men än en gång ber jag om ursäkt för mitt slarv med orden trixade/manipulerade!


Assar

 

[stefohl]

Skriv inte bara en massa skit!
Upp till bevis!

Assar

Jag har inte sagt något sådant som att du har diskuterat Ansel Adams och digital teknik. Jag försöker tillföra något till denna diskussion och jag tycker fortfarande att det är intressant att han var otroligt nyfiken långt upp i åren och såg på ny teknik med väldigt vetgiriga ögon.

Lennart Nilsson, som vi just nu arbetar tillsammans med, är en liknande människa. Stelnar aldrig i gamla attityder, utan undersöker hela tiden nya saker med en öppen inställning.

Det är lite synd att du tycker att försök att tillföra denna diskussion något nytt är skitsnack och jag vet inte riktig vad jag ska bevisa.

Stefan

 

[Anders Östberg]

---------------------------------------------
Förlåt mig.
Nu vet jag inte om trixande eller manipulerat verkligen innebär någon större skillnad. Men, det var fel av mig.

Assar

Inga problem.

Hela diskussionen är baserad på otydliga definitioner och gränsdragningar, och en hel del av meningsskiljaktigheterna beror bara på tolkningar och åsikter. Kan det bli annat än problem?

Nu är det läggdags för mig i alla fall. Godnatt.

 

[Azzar]

I en av de sista intervjuerna som Ansel Adams gav, sade han att han var otroligt nyfiken på den elektroniska fotografin, som det som senare kallade digital fotografi då hette. Han sade sig se fram emot att få utnyttja denna nya tekniks möjligheter att göra bilder. Nu dog han ju innan digitalfotografin mognat så mycket att den utgjorde ett alternativ till analog fotografi. Men visst är det spännande att läsa om hur nyfiken och öppen för alla nya tekniska lösningar som Ansel Adamas var.

En av hans assistenter, Stephen Johnson (http://www.sjphoto.com/) gick vidare och blev en av den digitala fotografins främsta pionjärer.

Stefan

-------------------------------------------------

Jag får ännu en gång be om ursäkt. Det var inte du som skrev att jag i sak har fel ang Ansel Adams. Det var jag som skrev detta, möjligen i ett tidigare svar till dig. Det blir lite tröttsamt att det endast gäller mig, jag skall svara på allas inlägg, så ursäkta om det blir fel ibland.
Varför skulle Ansel Adams var mot ny teknik? Jag är det inte, använder den.
Härliga bilder ang. länken!

Assar

 

[stefohl]

---------------------------------------------
Med ett kraftigt orange filter blir blå himmel i stort sett svart, så den svarta himlen har inte åstadkommits i mörkrummet, utan i fotograferingsögonblicket. Att du har så svårt att förstå detta, det är en gåta?

Du som så ofta hänvisar till Ansel Adams har naturligtvis läst hans böcker om fototeknik? Då borde du ju också veta hur mycket han bearbetade sina bilder. Jag har ett par olika upplagor av hans serie The Camera, The Negative och The Print (oj, det var ju det ordet som jag inte fick använda utan att bli utskälld). I den sista som jag har, utgiven 1983, så skriver han om den kända bilden »Mount McKinley and Wonder Lake« följande om printningen av denna bild:

Considerable dodging and burning are required. I hold back the shadowed lake for about three-fourths of the total exposure time, using a constantly moving card held relatively close to the lens for a wide penumbra.

Sedan fortsätter han att beskriva hur han efterbelyser himlen kraftigt för att det ska bli den mörka ton han eftersträvar där. Han håller alltså tillbaka förgrunden under tre fjärdedelar av den totala tiden och efterbelyser sedan himlen kraftigt för att få fram en print med det utseende han vill ha.

Ansel Adams, till skillnad från ett stort antal av hans »lärjungar« var nog mera intresserad av bra bilder än av tekniska regler och gjorde allt han kunde för att få fram det utseende på bilden som han ville ha.

Stefan

 

[stefohl]

Härliga bilder ang. länken!

Assar

Roligt att du gillade dem, de är alla tagna med digital kamera och bearbetade i datorn innan han skrivit ut dem på sin bläckstråleskrivare. Jag har träffat Stephen Johnson vid ett par tillfällen och det är spännande att höra honom berätta både om sitt eget arbete och om hur han fick assistera Ansel Adams i mörkrummet.

Stefan

 

[MattiasL]

Vad jag förstår, hade Adams ungefär samma relation till negativet som en dirigent har till ett partitur, alltså ett råmaterial öppet för tolkning. Det kan man välja att se som att hans färdiga bilder befinner sig långt från den rått registrerade "verkligheten".

Men är det verkligen någon som i linje med väldigt tidiga uppfattningar om fotografiet som en automatisk process utan inflytande av mänsklig agens? Även om vi frånsäger oss så mycket som möjligt av det mänskliga inflytandet i kopieringsprocessen, är det nån jävel på Kodak som hittat på receptet på filmen med medföljande tonkurva, eller någon som tagit fram ens digitalkamera, och hur mycket man än nollställer sina råkonverterare är slutresultatet en tolkning byggd på mänsklig vilja. Fast en vilja från någon som aldrig sett bilden ifråga.

Varför inte se det mänskliga som något positivt, och ta kontrollen över spakarna för att sätta sin personliga prägel på bilderna? Kanske borde vi tona ner sökandet efter verkligheten, och istället ägna oss åt att berätta om hur just vi ser verkligheten. Då kommer man inte ifrån att känslolägen, humör, kulturell förförståelse och så vidare kommer att påverka bilden, och det tycker jag vi kan glädja oss åt.

Vad ett fotografi är...tja, jag brukar på ett ungefär känna igen ett när jag ser det. Jag vet inte om det behövs så förfärligt mycket definitioner. Själv vill jag knäppa kort, och försöka göra det meningsfullt.

Jag kan inte för mitt liv begripa vilken roll det skulle spela om en himmel gjorts mörk med ett filter vid fotograferingen, med hjälp av att efterbelysa i mörkrummet, eller att dra en kurva i datamaskinen.

 

[Azzar]

Du som så ofta hänvisar till Ansel Adams har naturligtvis läst hans böcker om fototeknik? Då borde du ju också veta hur mycket han bearbetade sina bilder. Jag har ett par olika upplagor av hans serie The Camera, The Negative och The Print (oj, det var ju det ordet som jag inte fick använda utan att bli utskälld). I den sista som jag har, utgiven 1983, så skriver han om den kända bilden »Mount McKinley and Wonder Lake« följande om printningen av denna bild:

Considerable dodging and burning are required. I hold back the shadowed lake for about three-fourths of the total exposure time, using a constantly moving card held relatively close to the lens for a wide penumbra.

Sedan fortsätter han att beskriva hur han efterbelyser himlen kraftigt för att det ska bli den mörka ton han eftersträvar där. Han håller alltså tillbaka förgrunden under tre fjärdedelar av den totala tiden och efterbelyser sedan himlen kraftigt för att få fram en print med det utseende han vill ha.

Ansel Adams, till skillnad från ett stort antal av hans »lärjungar« var nog mera intresserad av bra bilder än av tekniska regler och gjorde allt han kunde för att få fram det utseende på bilden som han ville ha.

Stefan

--------------------------------------------------------
Med andra ord vanligt mörkrumsarbete mer eller ingenting beroende på negativet. Jag ser inte detta så märkligt. Men han eftersträvade att vid exponeringsögonblicket erhålla ett negativ som skulle kunna "printas" kopieras utan skuggning/efterbelysning. Det är undantagen som bekräftar regeln.
Assar

 

[Azzar]

Du som så ofta hänvisar till Ansel Adams har naturligtvis läst hans böcker om fototeknik? Då borde du ju också veta hur mycket han bearbetade sina bilder. Jag har ett par olika upplagor av hans serie The Camera, The Negative och The Print (oj, det var ju det ordet som jag inte fick använda utan att bli utskälld). I den sista som jag har, utgiven 1983, så skriver han om den kända bilden »Mount McKinley and Wonder Lake« följande om printningen av denna bild:

Considerable dodging and burning are required. I hold back the shadowed lake for about three-fourths of the total exposure time, using a constantly moving card held relatively close to the lens for a wide penumbra.

Sedan fortsätter han att beskriva hur han efterbelyser himlen kraftigt för att det ska bli den mörka ton han eftersträvar där. Han håller alltså tillbaka förgrunden under tre fjärdedelar av den totala tiden och efterbelyser sedan himlen kraftigt för att få fram en print med det utseende han vill ha.

Ansel Adams, till skillnad från ett stort antal av hans »lärjungar« var nog mera intresserad av bra bilder än av tekniska regler och gjorde allt han kunde för att få fram det utseende på bilden som han ville ha.

Stefan

Azzar skrev:
---------------------------------------------
Med ett kraftigt orange filter blir blå himmel i stort sett svart, så den svarta himlen har inte åstadkommits i mörkrummet, utan i fotograferingsögonblicket. Att du har så svårt att förstå detta, det är en gåta?
-----------------------------------------------------------
Skrev jag detta till dig? Skulle bli något lättare att svara om varje deltagare citerar det jag svarat honom/henne,

Assar

 

[stefohl]

--------------------------------------------------------
Med andra ord vanligt mörkrumsarbete mer eller ingenting beroende på negativet. Jag ser inte detta så märkligt. Men han eftersträvade att vid exponeringsögonblicket erhålla ett negativ som skulle kunna "printas" kopieras utan skuggning/efterbelysning. Det är undantagen som bekräftar regeln.
Assar

Den enda person som jag har träffat som har arbetat med Ansel Adams är Stephen Johnson. Han hävdade att alla de bilder som har varit med och printat hade efterbelysts och pjattats. Ibland lite, ibland väldigt mycket. Ansel Adams valde absolut inte att få ett neg som kunde printas utan efterbelysning och pjattning (får jag använda det ordet?), utan ville ha neg som gav en bra kontraståtergivning i väsentliga partier av bilden.

Stefan

 

[Graal]

Stefan: Jag har ett tidigare exempel i tråden visat på hur lite ganska kraftiga skuggningar och efterbelysningar i en bild gör på slutresultatet. Ansel Adams mörka himlar är INTE ett resultat av efterbelysning, utan huvudsakligen användande av RÖD-filter. Det vet du så väl som jag. Sen kan givetvis en del negativ vara rätt svåra att att kopiera ändå, och ibland kan filter vara till men för annat i bilden, så att det får bli kompromisser. Därför kan himlar som är täta på negativet behöva efterbelysas pyramidalt kraftigt ibland, men ändå bara ge en svag gråton på bilden. Jag har ibland fått efterbelysa i flera minuter där grundbelysningstiden bara är 20 sekunder, för att få ton över huvud taget.

 

[stefohl]

Stefan: Jag har ett tidigare exempel i tråden visat på hur lite ganska kraftiga skuggningar och efterbelysningar i en bild gör på slutresultatet. Ansel Adams mörka himlar är INTE ett resultat av efterbelysning, utan huvudsakligen användande av RÖD-filter. Det vet du så väl som jag.

Om han inte hade använt olika filter hade han ju haft negativ vars himlar var så täta att de hade varit mer eller mindre omöjliga att få någon ton i, oavsett hur mycket han efterbelyste. Så på det sättet har du naturligtvis rätt. Men till skillnad från vad en hel del tror efterbelyste och pjattade han ofta ganska kraftigt i sina bilder. Jag har inga som helst invändningar mot det, tycker det är rätt självklart att en konstnär som han ska få bearbeta sina bilder så att han får fram det utseende som han hade previsualiserat. Vad jag ville få fram var att denna naiva tro som att det var en bild som inte påverkats i mörkrummet, den stämmer inte. Åtminstone om man får tro på vad han själv har skrivit och vad Stephen har berättat.

Stefan

 

[Graal]

Om han inte hade använt olika filter hade han ju haft negativ vars himlar var så täta att de hade varit mer eller mindre omöjliga att få någon ton i, oavsett hur mycket han efterbelyste. Så på det sättet har du naturligtvis rätt. Men till skillnad från vad en hel del tror efterbelyste och pjattade han ofta ganska kraftigt i sina bilder. Jag har inga som helst invändningar mot det, tycker det är rätt självklart att en konstnär som han ska få bearbeta sina bilder så att han får fram det utseende som han hade previsualiserat. Vad jag ville få fram var att denna naiva tro som att det var en bild som inte påverkats i mörkrummet, den stämmer inte. Åtminstone om man får tro på vad han själv har skrivit och vad Stephen har berättat.

Stefan

Jag efterbelyser och pjattar också ganska kraftigt, minst lika mycket eller ibland mer mot mitt tidigare bildexempel i tråden. Och det ger inga drastiska skillnader , utan är mest till för att få fram det som negativet innehåller på ett bättre sätt, eftersom fotopapperet har begränsningar. Visst kan man förändra mycket mer, men då ser det ofta ganska onaturligt ut och man märker klart när en bild påverkas på ett sånt sätt. Pjattningar är oftast till för att få fram detaljer i skuggorna (så att de inte sotar igen) och efterbelysningar för att få fram negativets högdagerdetaljer (så att de inte fräter ut). Mao så att det blir naturligt och behagligt att titta på. Efterbelysning/pjattning är som jag ser det helt nödvändigt för att bilden ska återge motivet på ett "verklighetstroget" sätt.