Samuel Eketorp
Aktiv medlem
Klart intressant diskussion. Det här har jag tänkt på en del den senaste månaden och det har faktiskt resulterat i att jag fotograferar betydligt mindre av rädsla att ta "en dålig bild". Inte dålig enligt andra, jag tog en "fin" bild och gav till min bror uppförstorad i julklapp och alla tyckte den var mycket fin. Förmodligen var den väldigt fin men i mina ögon var den helt död. Jag tog en bild som jag trodde han skulle tycka om och det lyckades jag med, men jag tyckte inte det var en "bra bild". Det jag är rädd för är att inte ta den bild som jag vill ta. Låter märkligt men så är det för mig.
Jag börjar mer och mer tänka i banorna att en bra bild berättar någonting. Vad bilderna berättar och hur de berättar är vad som spelar roll. En oerhört enkel bild kan om den är rätt tagen förmedla ett enormt starkt budskap och då börjar det bli intressant. Men jag tror att berättelsens innehåll är viktigt för åhöraren. Finner man inte den intressant så spelar det ingen roll om den var bra, man vill ju ändå inte lyssna.
Med det här resonemanget har jag dragit mig undan naturfotografering t.ex. Klyshiga solnedgångar med härliga färger och suddigt vatten som sköljer över stenar. Vad talar de om? Jag vet inte, det är vackert, men sagan är helt död. Det blir snabbt ointressant. Tekniskt kan de vara helt perfekta men det hjälper inte. På samma sätt får aldrig teknik bli ett självändamål. Jag tycker man ska kunna behärska olika tekniker för att kunna förmedla det man vill förmedla.
Sen såg jag tidigare i diskussionen om det spelar någon roll vem fotografen är. Jag tycker absolut det spelar en mycket stor roll. Vet man hur just den fotografen brukar tänka, kan man ofta läsa in mycket mer i en bild än bara det man ser. Jag minns en jättedålig bild här på fotosidan. En grynig bild av en badstrand med sned horisont och jättedålig komposition. Men jag fann den trots det intressant, just för att den bilden var ett helt nytt grepp för den fotografen som i övrigt höll en annan stil. Då är det inte bilden i sig som blir intressant utan varför han valde att ta den bilden. Min första tanke när jag såg bilden var att alla som kommenterade och gav positiv kritik var helt ute och cyklade. Bilden var ju jättedålig (och det är den fortfarande). Det jag reagerade på var att det syntes mig som att det bara var för att det var en tidigare erkänd fotograf som tagit bilden som drog upp bildens betyg. Men då förstod jag inte vad det innebär för en bild vad fotografen tidigare presterat. För mig spelar det roll eftersom varje bild en fotograf tar är en liten en sammanfattning av fotografens tidigare erfarenhet och kunskap. För varje bild man tar väljer man riktning och tar ett steg frammåt.
/Samuel Eketorp
Jag börjar mer och mer tänka i banorna att en bra bild berättar någonting. Vad bilderna berättar och hur de berättar är vad som spelar roll. En oerhört enkel bild kan om den är rätt tagen förmedla ett enormt starkt budskap och då börjar det bli intressant. Men jag tror att berättelsens innehåll är viktigt för åhöraren. Finner man inte den intressant så spelar det ingen roll om den var bra, man vill ju ändå inte lyssna.
Med det här resonemanget har jag dragit mig undan naturfotografering t.ex. Klyshiga solnedgångar med härliga färger och suddigt vatten som sköljer över stenar. Vad talar de om? Jag vet inte, det är vackert, men sagan är helt död. Det blir snabbt ointressant. Tekniskt kan de vara helt perfekta men det hjälper inte. På samma sätt får aldrig teknik bli ett självändamål. Jag tycker man ska kunna behärska olika tekniker för att kunna förmedla det man vill förmedla.
Sen såg jag tidigare i diskussionen om det spelar någon roll vem fotografen är. Jag tycker absolut det spelar en mycket stor roll. Vet man hur just den fotografen brukar tänka, kan man ofta läsa in mycket mer i en bild än bara det man ser. Jag minns en jättedålig bild här på fotosidan. En grynig bild av en badstrand med sned horisont och jättedålig komposition. Men jag fann den trots det intressant, just för att den bilden var ett helt nytt grepp för den fotografen som i övrigt höll en annan stil. Då är det inte bilden i sig som blir intressant utan varför han valde att ta den bilden. Min första tanke när jag såg bilden var att alla som kommenterade och gav positiv kritik var helt ute och cyklade. Bilden var ju jättedålig (och det är den fortfarande). Det jag reagerade på var att det syntes mig som att det bara var för att det var en tidigare erkänd fotograf som tagit bilden som drog upp bildens betyg. Men då förstod jag inte vad det innebär för en bild vad fotografen tidigare presterat. För mig spelar det roll eftersom varje bild en fotograf tar är en liten en sammanfattning av fotografens tidigare erfarenhet och kunskap. För varje bild man tar väljer man riktning och tar ett steg frammåt.
/Samuel Eketorp