Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

utskrifts problem

Produkter
(logga in för att koppla)
Jag eftersträvar givetvis så bra resultat som möjligt när jag skriver ut.

Frågan är vad som är perfekt?

Är det en vetenskaplig representation av ögonblicket när bilden togs, eller är det något som representerar känslan jag vill förmedla.

Om svaret ligger närmre det senare alternativet, så fungerar min metod jättebra!
Tror du missat något. Detta är vad man gör när man redigerar bilden. Det gör man på skärmen. Perfekt är när utskriften blig exakt det man ser på skärmen. Dit kan man aldrig nå eftersom det ena är en bakgrundsbelystskärm och det andra en utskrift på papper med det ljus som omgivningen ger till ytan.
Är Mona Lisa perfekt? Den kanske borde vara större. Det är på skärmen och med redigering vi skapar våra konstverk. Hur det kommer ut i printar beror på hur vi väljer papper eller canvas.
Gör vi rätt blir det som vi önskar av det vi ser av redigeringen på skärmen.
 
Tror du missat något. Detta är vad man gör när man redigerar bilden. Det gör man på skärmen. Perfekt är när utskriften blig exakt det man ser på skärmen. Dit kan man aldrig nå eftersom det ena är en bakgrundsbelystskärm och det andra en utskrift på papper med det ljus som omgivningen ger till ytan.
Är Mona Lisa perfekt? Den kanske borde vara större. Det är på skärmen och med redigering vi skapar våra konstverk. Hur det kommer ut i printar beror på hur vi väljer papper eller canvas.
Gör vi rätt blir det som vi önskar av det vi ser av redigeringen på skärmen.

Problemet är att jag har en kalibrerad skärm och ICC-profiler från tillverkaren av det papper jag använder och ett tag hade jag tom en dagsljuskalibrerad lampa. Utskrifterna blev ändå inte likadana som på skärmen.

Jag fick rådet att jobba med en professionell tryckare för en utställning. Det första jag gjorde var att fråga honom om det här.

Han sa: Det ska inte se likadant ut!

Heureka!

Han förklarade för mig att papper och skärm har helt olika karaktär. Hans råd var att skriva ut, titta och korrigera och att använda ett eller ett fåtal papper för att bygga erfarenhet.

Det han sa var: Gå nedåt tills du hittar en väg och vänta där! Inget krångel.

Han frågade mig vad jag ville att bilderna (från Stockholms skärgård) skulle uttrycka. Jag svarade att det ska se ödsligt och kargt ut och att jag ville bevara färgerna från filmen jag använt.

Han föreslog ett papper, ändrade skärpan, justerade färgerna, kontrasten osv. och skrev ut några testbilder. Det var så perfekt det kunde bli, vid första försöket, givet det material jag gett honom.
 
Det viktiga är att hela kedjan fungerar. Som att man inte låter något ljus från ett fönster komma in eftersom det ljuset är så olika allt från kallt morgonljus till varmt kvällsljus.
Till ts, när du kalibrerade skärmen då har du ställt in ljustyrkan på själva skärmen vad hade du den på? det är lätt hänt att man kommer åt ljusstyrkan efter man kalibrerat o då blir skärmen mörkare eller ljusare. Jag skriver alltid ner vad jag ställt den på.

I mitt arbetsrum så har jag mörkläggande persienner samt speciallysrör för foto som ger gör att du får ett omgivningsljus på 5000 kelvin. Har för mig att lysrören har en beteckningen 950 o det finns flera tillverkare, och Stefan olsson testade flera olika märken men Normlight gav det ljus som stämde bäst.
Jag hade en liten special bordslampa för foto med den kan du bara betrakta utskriften du får inte rätt omgivningsljus med den.

Eftersom ögonen anpassas efter färger runt skärmen speciellt bakom så bör du ha ytan bakom målad i en helt neutralgrå färg som NCS S 4000-N, jag har hela rummet i den färgen. Är mode med grått så det funkar bra ;)

Själva ljusstyrkan i rummet bör vara 1/4 till 1/8 av skärmens ljusstyrka. Så det innebär har du skärmen inställd på 120 så ska rumsbelysningen ligga på 50-100 lux.
Stefan olsson sa detta på en kurs samt det står i hans bok som är en riktigt bra faktabok att
jag citerar
Jag vet inte hur många gånger jag hört klagomål på över att bilden på skärmen är ljusare än än din pappersbild som du ser i det svaga rumsljus som du skapat.
Ett betrakningsljus ska ligga på 500 lux en färgtempratur på 5000k.
Det innebär att betrakningsljuset ska alltså vara 4-5 gånger starkare än rumsbelysningen.
Har du det så är det enkelt att få matchning mellan skärm o utskrift.

Det står mycket om detta på
http://www.profiler.nu/utbildning/kursdokumentation/

Finns mycket att skriva om hur man ska få till det, men grunderna är
rätt ljus i rummet
neutral grå yta, i vilket fall bakom datorn
kalibrera,profilera skärmen
använd en bra profil till pappret, finns en del tillverkare som har bra annars kan du beställa en proffsgjord till ditt papper från tex profiler.nu

Ska du använda mycket olika papper så finns tex image print från software colorbyte. Ett rip program som har typ profiler till alla papper o dessutom för olika betrakningljus.
Med det programmet så stämde alltid mina utskrifter. Jag hade det till mina storformatsskrivare från epson. Idag kör jag canon pro 1000 o har hittat bra profiler till dom papper jag använder.
Ibland om man använder tillverkans profiler så kan man undra/tycka att det ser ut som man har ett färgstick då finns det ett hjälpmedel som är riktigt bra o det är kodak color print VIEWING FILTER KIT.

Men om man vill ha en riktigt bra faktabok så är digital bild 4.0 från Stefan riktigt bra, kanske inte lika underhållande som en bok från scott kelby men den Stefans bok är ren fakta.
 

Bilagor

  • tryck.jpg
    tryck.jpg
    333.2 KB · Visningar: 5
  • tryck2.jpg
    tryck2.jpg
    373.9 KB · Visningar: 4
Det viktiga är att hela kedjan fungerar. Som att man inte låter något ljus från ett fönster komma in eftersom det ljuset är så olika allt från kallt morgonljus till varmt kvällsljus.
Till ts, när du kalibrerade skärmen då har du ställt in ljustyrkan på själva skärmen vad hade du den på? det är lätt hänt att man kommer åt ljusstyrkan efter man kalibrerat o då blir skärmen mörkare eller ljusare. Jag skriver alltid ner vad jag ställt den på.

I mitt arbetsrum så har jag mörkläggande persienner samt speciallysrör för foto som ger gör att du får ett omgivningsljus på 5000 kelvin. Har för mig att lysrören har en beteckningen 950 o det finns flera tillverkare, och Stefan olsson testade flera olika märken men Normlight gav det ljus som stämde bäst.
Jag hade en liten special bordslampa för foto med den kan du bara betrakta utskriften du får inte rätt omgivningsljus med den.

Eftersom ögonen anpassas efter färger runt skärmen speciellt bakom så bör du ha ytan bakom målad i en helt neutralgrå färg som NCS S 4000-N, jag har hela rummet i den färgen. Är mode med grått så det funkar bra ;)

Själva ljusstyrkan i rummet bör vara 1/4 till 1/8 av skärmens ljusstyrka. Så det innebär har du skärmen inställd på 120 så ska rumsbelysningen ligga på 50-100 lux.
Stefan olsson sa detta på en kurs samt det står i hans bok som är en riktigt bra faktabok att
jag citerar
Jag vet inte hur många gånger jag hört klagomål på över att bilden på skärmen är ljusare än än din pappersbild som du ser i det svaga rumsljus som du skapat.
Ett betrakningsljus ska ligga på 500 lux en färgtempratur på 5000k.
Det innebär att betrakningsljuset ska alltså vara 4-5 gånger starkare än rumsbelysningen.
Har du det så är det enkelt att få matchning mellan skärm o utskrift.

Det står mycket om detta på
http://www.profiler.nu/utbildning/kursdokumentation/

Finns mycket att skriva om hur man ska få till det, men grunderna är
rätt ljus i rummet
neutral grå yta, i vilket fall bakom datorn
kalibrera,profilera skärmen
använd en bra profil till pappret, finns en del tillverkare som har bra annars kan du beställa en proffsgjord till ditt papper från tex profiler.nu

Ska du använda mycket olika papper så finns tex image print från software colorbyte. Ett rip program som har typ profiler till alla papper o dessutom för olika betrakningljus.
Med det programmet så stämde alltid mina utskrifter. Jag hade det till mina storformatsskrivare från epson. Idag kör jag canon pro 1000 o har hittat bra profiler till dom papper jag använder.
Ibland om man använder tillverkans profiler så kan man undra/tycka att det ser ut som man har ett färgstick då finns det ett hjälpmedel som är riktigt bra o det är kodak color print VIEWING FILTER KIT.

Men om man vill ha en riktigt bra faktabok så är digital bild 4.0 från Stefan riktigt bra, kanske inte lika underhållande som en bok från scott kelby men den Stefans bok är ren fakta.


jag får tacka för alla tips och råd jag har gjort lite tester och höjt exponeringen vid utskrift jag vet att det är fusk, sen återställer jag exponeringen efter utskrift det funkar bra. har kalibrerat om skärmen många ggr med olika inställningar det är bara att gilla läget med att justera för varje utskrift, och konstatera att epson p800 skriver ut mörkare än epson 4900 pro
 
Den erfarenheten delar du nog med de flesta. ICC-profiler är ett måste, men min personliga uppfattning är att skärmkalibering hjälper föga.

Det är så många andra faktorer som spelar in.
Ett måste är rätt kalibrering i hela kedjan rätt skrivarprofil för pappret, som är gjord för den skrivare du sitter vid samt rätt betraktningsljus , annars så gissar man bara och självklart kan man ställa ljusstyrkan på en hårdvarukalibrerad skärm.
Gör om gör rätt
Med vänlig hälsning,
Roger
 
Ett måste är rätt kalibrering i hela kedjan rätt skrivarprofil för pappret, som är gjord för den skrivare du sitter vid samt rätt betraktningsljus , annars så gissar man bara och självklart kan man ställa ljusstyrkan på en hårdvarukalibrerad skärm.
Gör om gör rätt
Med vänlig hälsning,
Roger

Det jag menar är att på skärmens knappar kommer man inte åt att justera jag vet mycket väl att ljusstyrkan justeras i kalibreringsprogrammet men utskriften blir lika förbannat mörkare kalibrerar på advance mode adobe rgb 120cd 16 bit lut stora färgkartan
har även provat kalibrera i matrix läge, har även provat andra inställningar på cd
har hållit på många år så jag har koll på att göra om och göra rätt har du läst vad jag skrivit förut så ser du att jag bytt ut epson 4900 pro den gick sönder den skrivaren skrev ut det du såg på skärmen. epson p800 skriver ut lite mörkare det kan ju kanske bero på bläcket? // åke
 
Ett måste är rätt kalibrering i hela kedjan rätt skrivarprofil för pappret, som är gjord för den skrivare du sitter vid samt rätt betraktningsljus , annars så gissar man bara och självklart kan man ställa ljusstyrkan på en hårdvarukalibrerad skärm.
Gör om gör rätt
Med vänlig hälsning,
Roger

Mitt sätt är rätt för mig. Du får göra som du vill!
 
Det viktiga är att hela kedjan fungerar. Som att man inte låter något ljus från ett fönster komma in eftersom det ljuset är så olika allt från kallt morgonljus till varmt kvällsljus.
Till ts, när du kalibrerade skärmen då har du ställt in ljustyrkan på själva skärmen vad hade du den på? det är lätt hänt att man kommer åt ljusstyrkan efter man kalibrerat o då blir skärmen mörkare eller ljusare. Jag skriver alltid ner vad jag ställt den på.

I mitt arbetsrum så har jag mörkläggande persienner samt speciallysrör för foto som ger gör att du får ett omgivningsljus på 5000 kelvin. Har för mig att lysrören har en beteckningen 950 o det finns flera tillverkare, och Stefan olsson testade flera olika märken men Normlight gav det ljus som stämde bäst.
Jag hade en liten special bordslampa för foto med den kan du bara betrakta utskriften du får inte rätt omgivningsljus med den.

Eftersom ögonen anpassas efter färger runt skärmen speciellt bakom så bör du ha ytan bakom målad i en helt neutralgrå färg som NCS S 4000-N, jag har hela rummet i den färgen. Är mode med grått så det funkar bra ;)

Själva ljusstyrkan i rummet bör vara 1/4 till 1/8 av skärmens ljusstyrka. Så det innebär har du skärmen inställd på 120 så ska rumsbelysningen ligga på 50-100 lux.
Stefan olsson sa detta på en kurs samt det står i hans bok som är en riktigt bra faktabok att
jag citerar
Jag vet inte hur många gånger jag hört klagomål på över att bilden på skärmen är ljusare än än din pappersbild som du ser i det svaga rumsljus som du skapat.
Ett betrakningsljus ska ligga på 500 lux en färgtempratur på 5000k.
Det innebär att betrakningsljuset ska alltså vara 4-5 gånger starkare än rumsbelysningen.
Har du det så är det enkelt att få matchning mellan skärm o utskrift.

Det står mycket om detta på
http://www.profiler.nu/utbildning/kursdokumentation/

Finns mycket att skriva om hur man ska få till det, men grunderna är
rätt ljus i rummet
neutral grå yta, i vilket fall bakom datorn
kalibrera,profilera skärmen
använd en bra profil till pappret, finns en del tillverkare som har bra annars kan du beställa en proffsgjord till ditt papper från tex profiler.nu

Ska du använda mycket olika papper så finns tex image print från software colorbyte. Ett rip program som har typ profiler till alla papper o dessutom för olika betrakningljus.
Med det programmet så stämde alltid mina utskrifter. Jag hade det till mina storformatsskrivare från epson. Idag kör jag canon pro 1000 o har hittat bra profiler till dom papper jag använder.
Ibland om man använder tillverkans profiler så kan man undra/tycka att det ser ut som man har ett färgstick då finns det ett hjälpmedel som är riktigt bra o det är kodak color print VIEWING FILTER KIT.

Men om man vill ha en riktigt bra faktabok så är digital bild 4.0 från Stefan riktigt bra, kanske inte lika underhållande som en bok från scott kelby men den Stefans bok är ren fakta.

Det finns olika sätt att hantera färger i utskrift. Din metod är för krånglig och kostsam för de flesta och passar mest för vissa specifika syften.

Det går att göra på ett enklare vis och ändå få finfina resultat.
 
Det finns olika sätt att hantera färger i utskrift. Din metod är för krånglig och kostsam för de flesta och passar mest för vissa specifika syften.

Det går att göra på ett enklare vis och ändå få finfina resultat.

Nej det är inte krångligt eller dyrt. Ska det kunna bli rätt så måste man göra vissa saker rätt. Jag minns när jag var på kurs hos Stefan Olsson o han nämnde att folk kan lägga 20000 kr på ett objektiv men inte 2000 kr på en bra kalibrator.

Det är inte speciellt dyrt att få en kedja som fungerar.
Väggfärg bakom dator 50 kr
persienn 200 kr
kalibrator 2000 kr
lysrör 300 kr
armatur? minns inte vad mina kostade men inte speciellt mycket.

Det behöver du för att kunna se bilden rätt på datorn o inte gissa hur den ska se ut.
Ska du få till utskrifter så behöver du antingen hitta ett papper med en bra profil o det är gratis, eller så ber du tex profiler.nu tillverka en exakt profil för din skrivare o papper du vill använda. Har inte priset i huvet men kostar allt från 500-1500 kr.
Så dyrt? nej
jobbigt? inte speciellt, det är mer jobbigt att inte kunna få bilderna eller printen att stämma.
 
jag får tacka för alla tips och råd jag har gjort lite tester och höjt exponeringen vid utskrift jag vet att det är fusk, sen återställer jag exponeringen efter utskrift det funkar bra. har kalibrerat om skärmen många ggr med olika inställningar det är bara att gilla läget med att justera för varje utskrift, och konstatera att epson p800 skriver ut mörkare än epson 4900 pro

De nya skrivarna sedan ett par år från Epson har högre D-Max. De kan alltså ge lite högre värde på max svart och att pigmenten mer stannar på ytan.

Fast detta borde ligga inbyggt i profilerna för den skrivaren.

När du hårdvarukalibrerar skrivaren borde det finnas ett målvärde för Cd. Slå av ACD och och automatisk ljushet.
Om det blir för mörkt vid 120 Cd. Så sikta på 100 Cd.
Jag gör inte som Snap01 och följer alla Stefans Ohlsson råd. Det gäller för yrkesfolk som jobbar konstant me bildredigering och tjänar sitt levebröd på det.
Jag är bara en amatör som vill ha bra utskrifter. Det kan jag få genom att följa 50% av det optimala men ändå nå 95 % av resultatet av det optimala.

De flesta hårdvarukalibreringsprogram som finns till skärmar är gjorda av X-rite. De fungerar med med X-trite display pro II.
Du måste kunna ställa ner ljuset i programmet och få balans mellan vad du ser på skärmen och vad som kommer ur skrivaren. Tror inte de kunnat missa något så viktigt i programmet.
 
Nej det är inte krångligt eller dyrt. Ska det kunna bli rätt så måste man göra vissa saker rätt. Jag minns när jag var på kurs hos Stefan Olsson o han nämnde att folk kan lägga 20000 kr på ett objektiv men inte 2000 kr på en bra kalibrator.

Det är inte speciellt dyrt att få en kedja som fungerar.
Väggfärg bakom dator 50 kr
persienn 200 kr
kalibrator 2000 kr
lysrör 300 kr
armatur? minns inte vad mina kostade men inte speciellt mycket.

Det behöver du för att kunna se bilden rätt på datorn o inte gissa hur den ska se ut.
Ska du få till utskrifter så behöver du antingen hitta ett papper med en bra profil o det är gratis, eller så ber du tex profiler.nu tillverka en exakt profil för din skrivare o papper du vill använda. Har inte priset i huvet men kostar allt från 500-1500 kr.
Så dyrt? nej
jobbigt? inte speciellt, det är mer jobbigt att inte kunna få bilderna eller printen att stämma.

Problemet är att det inte fungerar lika bra i praktiken som i teorin.

Ofta ser inte ens två kalibrerade skärmar likadana ut bredvid varandra.

Vi gjorde det testet för några år sedan i en fotogrupp på FB, där vi ställde laptopen bredvid den stora skärmen och jämförde. Båda kalibrerade. Om jag minns rätt såg betydligt fler än hälften skillnad.

Slutsatsen är att det först krävs en professionell skärm för att det ska vara meningsfullt, så redan där ryker två objektiv.
 
De nya skrivarna sedan ett par år från Epson har högre D-Max. De kan alltså ge lite högre värde på max svart och att pigmenten mer stannar på ytan.

Fast detta borde ligga inbyggt i profilerna för den skrivaren.

När du hårdvarukalibrerar skrivaren borde det finnas ett målvärde för Cd. Slå av ACD och och automatisk ljushet.
Om det blir för mörkt vid 120 Cd. Så sikta på 100 Cd.
Jag gör inte som Snap01 och följer alla Stefans Ohlsson råd. Det gäller för yrkesfolk som jobbar konstant me bildredigering och tjänar sitt levebröd på det.
Jag är bara en amatör som vill ha bra utskrifter. Det kan jag få genom att följa 50% av det optimala men ändå nå 95 % av resultatet av det optimala.

De flesta hårdvarukalibreringsprogram som finns till skärmar är gjorda av X-rite. De fungerar med med X-trite display pro II.
Du måste kunna ställa ner ljuset i programmet och få balans mellan vad du ser på skärmen och vad som kommer ur skrivaren. Tror inte de kunnat missa något så viktigt i programmet.

jag har kalibrerat om skärmen med olika cd ner 80 men det blir inte så stor skillnad jag har pappersprofiler till resp. papper det som verkar funka är att ljusa upp exp 0,5 vid utskrift då ser det bra ut // åke
 
Problemet är att det inte fungerar lika bra i praktiken som i teorin.

Ofta ser inte ens två kalibrerade skärmar likadana ut bredvid varandra.

Vi gjorde det testet för några år sedan i en fotogrupp på FB, där vi ställde laptopen bredvid den stora skärmen och jämförde. Båda kalibrerade. Om jag minns rätt såg betydligt fler än hälften skillnad.

Slutsatsen är att det först krävs en professionell skärm för att det ska vara meningsfullt, så där ryker två objektiv.

Nu är du väldigt pessimistisk. Vad är en professionell skärm?
Jag har visserligen hållit på att skriva ut på bästa möjliga skrivare sedan början på 90-talet. När en kalibrator kostade som en bättre bil. Där fick man trimma in sin skärm så gott det gick.
Fast det blev snabbt bättre 10-15 år senare. Både vad gäller skärmar och kalibratorer.

Att resultatet blir olika på olika papper. Som gammal global pappersexpert kan jag givetvis gräva ner mig i detta. Fast det blir nog långtråkigt.
Låt oss bara säga att papper till skrivare är gjorda för bläckstråle skrivare. Papper till tryck är något annat.
Ju mer bestrykning och jämn yta vi har stannar pigmenten till större delen på ytan. Då är det kapillärkraften som suger in oljor och vatten.
Ett obestruket papper ser ut som ett månlandskap i förstoring. Där finns knappt någon kapillärkraft. Där måste det hela sugas upp av papperet och lufttorka.Pigmentet fastnar i olika håligheter i papperet- Det ger lägre maximal svärta och färgmättnad. Både för utskrifter och i tryckpressar.

Pantone har en stor swatch för att visa hur samma pantone nyans visas på bestruket och obestruket papper. Det är bara att titta i den så ser man hur stor skillnad typen av papper ger.
Det är därför vi har olika pappersprofiler och väljer olika papper beroende på vad vi tror passar bilden.
 
Nu är du väldigt pessimistisk. Vad är en professionell skärm?
Jag har visserligen hållit på att skriva ut på bästa möjliga skrivare sedan början på 90-talet. När en kalibrator kostade som en bättre bil. Där fick man trimma in sin skärm så gott det gick.
Fast det blev snabbt bättre 10-15 år senare. Både vad gäller skärmar och kalibratorer.

Att resultatet blir olika på olika papper. Som gammal global pappersexpert kan jag givetvis gräva ner mig i detta. Fast det blir nog långtråkigt.
Låt oss bara säga att papper till skrivare är gjorda för bläckstråle skrivare. Papper till tryck är något annat.
Ju mer bestrykning och jämn yta vi har stannar pigmenten till större delen på ytan. Då är det kapillärkraften som suger in oljor och vatten.
Ett obestruket papper ser ut som ett månlandskap i förstoring. Där finns knappt någon kapillärkraft. Där måste det hela sugas upp av papperet och lufttorka.Pigmentet fastnar i olika håligheter i papperet- Det ger lägre maximal svärta och färgmättnad. Både för utskrifter och i tryckpressar.

Pantone har en stor swatch för att visa hur samma pantone nyans visas på bestruket och obestruket papper. Det är bara att titta i den så ser man hur stor skillnad typen av papper ger.
Det är därför vi har olika pappersprofiler och väljer olika papper beroende på vad vi tror passar bilden.

Det är inte pessimism. Åke Bråke, jag och många fler delar erfarenheten att trots kalibrering, kalibrerad belysning, korrekta ICC-profiler osv., så blir det till slut så att man får titta på utskriften och korrigera.

Jag använder en några år gammal MacBook Pro 13" och en 27" iMac Retina. Någonstans mellan ren skit och det bästa på marknaden, men ändå inte tillräckligt bra för att det ska vara meningsfullt med allt finlir som några föreslår.
 
Det skulle vara intressant om alla som följer den här tråden och har kalibrerade skärmar gör två enkla test och delar med er vad ni ser:

1. Håll ett vitt ark papper över en perfekt vit yta på skärmen. Ser ni någon signifikant skillnad i färgton? Upplevs arket varmare eller kallare än skärmen?

2. Öppna länken

- Kisa framför bilden under (1) Mid-tones. Kvadraten i mitten ska få samma ton som den gråa ramen, den till vänster ska bli mörkare och den till höger ljusare. Blir det så för dig?

- Kan du urskilja alla toner i rektanglarna under (2) Highlight & Shadow Detail?

https://www.cambridgeincolour.com/tutorials/monitor-calibration.htm
 
Senast ändrad:
Det där låter inte som ett väldigt exakt test. Det går för de med perfekt gehör att stämma en flygel. Fast våra ögon fungerar inte som öronen. Vi har inget perfekt seende som kan avgöra vad som är korrekt och vad som inte är det.
Vårat seende anpassar sig normalt till omgivningen. Ett papper är vitt även när vi ser det i stearinljus sken. Det gör inte kameran.
Vår hjärna kompenserar vad ögonen ser.
Synen är mycket mer komplex än hörseln.
Därför måste vi stämma av vår bildskärm så den ligger inom den standard som finns för bildbehandling.
Har vi gjort det rätt kommer vi se ungefär samma sak som den som skapade bilden och också följde standard. Sedan finns det fallgropar på Internet där inte alla browsers kan hantera färgprofiler korrekt.

Sedan finns det många fallgropar på vägen från att ta bilden till att skriva ut den. Första gången man ser bilden och resultatet är i redigeringsprogrammet. Här måste man ställt in allt korrekt. Är det Adobe så kör nog de flesta LR och färre PS. LR har en smartare utksriftsmodul och PS en lite dummare och mer komplicerad.
Sedan har vi kalibreringen av skärm mot skrivare. Den här processen är inte helt automatisk. Det gäller att hålla konstant ljus i den miljö man jobbar i. Samtidigt få ljuset i skärmen att stämma med ljuset i utskriften. En bakbelyst skärm kan aldrig ge exakt samma bild som en utskrift som har många steg lägre DR och baseras på reflekterat ljus. Fast man kan få et att stämma väldigt bra.
Det finns många inställningar på vägen som man måste få rätt. Detta är nog bland det svåraste numera inom fotosidan. Att få allt att lira ihop med varandra.
Jag betatestar ofta OSX och stöter ibland på problem där Apple har ändrat och Epson inte hänger med i uppgraderingar. Därför köra jag aldrig betatester på min Imac utan bara på min MacBook pro.
Fast visst går det att få både en iMAc och en Macbook Pro nära vad som kommer ur skrivaren.
Men inte helt lika. Min Dell 30 som man kan hårdvarukalibrera med ett eget program från X-rite stämmer bättre med skrivarens resultat.
iMac och MacBook 15 retina true tone är inte det samma som vad en hårdvarukalibrerad skärm visar från bättre leverantörer. Innan jag skriver ut är det alltid på min Dell 2014 30 som jag bedömer bilden. Det är där jag ser om kontrast och ljus stämmer.
Det går definitivt att få vad man ser också mellan skärm och utksrift. Det finns simuleringar i flera program som LR och C1PRO.
 
De nya skrivarna sedan ett par år från Epson har högre D-Max. De kan alltså ge lite högre värde på max svart och att pigmenten mer stannar på ytan.

Fast detta borde ligga inbyggt i profilerna för den skrivaren.

När du hårdvarukalibrerar skrivaren borde det finnas ett målvärde för Cd. Slå av ACD och och automatisk ljushet.
Om det blir för mörkt vid 120 Cd. Så sikta på 100 Cd.
Jag gör inte som Snap01 och följer alla Stefans Ohlsson råd. Det gäller för yrkesfolk som jobbar konstant me bildredigering och tjänar sitt levebröd på det.
Jag är bara en amatör som vill ha bra utskrifter. Det kan jag få genom att följa 50% av det optimala men ändå nå 95 % av resultatet av det optimala.

De flesta hårdvarukalibreringsprogram som finns till skärmar är gjorda av X-rite. De fungerar med med X-trite display pro II.
Du måste kunna ställa ner ljuset i programmet och få balans mellan vad du ser på skärmen och vad som kommer ur skrivaren. Tror inte de kunnat missa något så viktigt i programmet.

Jag följer inte alla råd o allt som står i boken, däremot har jag prövat mig fram o har faktiskt aldrig problem med utskrifterna mer än att epson skrivare krånglade med ränder titt som tätt. Grunden är att kalibrera/profilera skärmen sedan ha en bra profil till pappret. Om man vill få ännu bättre så bör man tänka på omgivningljus o färg på väggar etc men man klarar sig relativt bra med en fotolampa på skrivbordet för att betrakta utskriften.
 
Det skulle vara intressant om alla som följer den här tråden och har kalibrerade skärmar gör två enkla test och delar med er vad ni ser:

1. Håll ett vitt ark papper över en perfekt vit yta på skärmen. Ser ni någon signifikant skillnad i färgton? Upplevs arket varmare eller kallare än skärmen?

2. Öppna länken

- Kisa framför bilden under (1) Mid-tones. Kvadraten i mitten ska få samma ton som den gråa ramen, den till vänster ska bli mörkare och den till höger ljusare. Blir det så för dig?

- Kan du urskilja alla toner i rektanglarna under (2) Highlight & Shadow Detail?

https://www.cambridgeincolour.com/tutorials/monitor-calibration.htm
Om det är den nivån du befinner dig på när det gäller korrelation mellan skärm och print, så hoppas jag alla som läser dina kommentarer i den här tråden tar dem med en stor nypa salt och kanske en del humor. Hur svårt kan det vara? På en skala 1 till 10?
 
Om det är den nivån du befinner dig på när det gäller korrelation mellan skärm och print, så hoppas jag alla som läser dina kommentarer i den här tråden tar dem med en stor nypa salt och kanske en del humor. Hur svårt kan det vara? På en skala 1 till 10?

Du tillför ju ingenting och är mest elak när du säger så.

Jag delar två länkar som jag antar att du inte läst. Det vore mer seriöst om du kommenterar i sak istället för att hoppa på person.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar