Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Upphovsrätt och "God Tro"

Produkter
(logga in för att koppla)
Alla är överens om att ingen fotograf skall behöva bli lurad på ersättning för utfört arbete. Fanns det någon copyright på fotot? Vi ponerar att bloggerskan fick frågan från företaget om vem som äger bilden, hon svarar att hon tagit den själv, eller att hennes kille tog bilden.

Det jag funderar på är hur långt företaget måste gå i sin efterforskning om vem som tagit bilden, blir därför nyfiken på om fotot hade en copyright med namn?

Det behövs ingen copyright, vattenstämpel eller exif Info, det normala är att man inte kan använda bilder utan fotografens tillstånd.
 
ALLA förstår här att det inte är tillåtet att publicera andras bilder utan tillstånd....

Vi ponerar igen att bloggerskan gjort en selfie eller att hennes kille tog bilden, hur skall man få den verfieringen att bli juridiskt hållbar. Det är en ganska intressant frågeställning eftersom bilder skickas kors o tvärs och bilder används som aldrig förr?

Läste senast igår en beräkning att förra året togs det 880 biljoner bilder (alltså 12 nollor), sant eller inte, men många bilder blir det.
 
ALLA förstår här att det inte är tillåtet att publicera andras bilder utan tillstånd....

Vi ponerar igen att bloggerskan gjort en selfie eller att hennes kille tog bilden, hur skall man få den verfieringen att bli juridiskt hållbar. Det är en principiell ganska intressant frågeställning eftersom bilder skickas kors o tvärs och bilder används som aldrig förr?

Läste senast igår en beräkning att förra året togs det 880 biljoner bilder (alltså 12 nollor), sant eller inte, men många bilder blir det.

Det är förstås helt upp till företaget hur mkt de vill kolla. Det är ju företaget som tar risken.

Jag skulle lita på bloggaren om hon verkar veta vad hon håller på med och intygar att företaget kan publicera bilden.
 
Det är förstås helt upp till företaget hur mkt de vill kolla. Det är ju företaget som tar risken.

Jag skulle lita på bloggaren om hon verkar veta vad hon håller på med och intygar att företaget kan publicera bilden.

Det låter rimligt det du säger och har bilden en copyright så ägs bilden av fotografen. Därför vore det spännande och veta om det finns namn på fotot, annars är det svårt och tidskrävande för företaget att spåra ägaren?
 
Det låter rimligt det du säger och har bilden en copyright så ägs bilden av fotografen. Därför vore det spännande och veta om det finns namn på fotot, annars är det svårt och tidskrävande för företaget att spåra ägaren?

Även utan copyrighttext så "äger" fotografen bilden och det krävs dennes tillstånd. Vems bilden är? Lätt, fråga bloggaren. Företaget jobbar ju med henne.
 
ALLA förstår här att det inte är tillåtet att publicera andras bilder utan tillstånd....

Vi ponerar igen att bloggerskan gjort en selfie eller att hennes kille tog bilden, hur skall man få den verfieringen att bli juridiskt hållbar. Det är en ganska intressant frågeställning eftersom bilder skickas kors o tvärs och bilder används som aldrig förr?

Läste senast igår en beräkning att förra året togs det 880 biljoner bilder (alltså 12 nollor), sant eller inte, men många bilder blir det.

Att säga att man tagit en bild man inte tagit är bedrägeri. Det bedrägeriet är bedragaren (i detta fall bloggerskan, i så fall) ansvarig för.

Det är inte svårare att kontrollera vem som är upphovsman på grund av att det tas massor av bilder.
 
Låt bli då!

Det låter rimligt det du säger och har bilden en copyright så ägs bilden av fotografen. Därför vore det spännande och veta om det finns namn på fotot, annars är det svårt och tidskrävande för företaget att spåra ägaren?

Är det för jobbigt att ta reda på fotografen så får man faktiskt låta bli att använda bilden. Oavsett hur jobbigt, svårt eller omöjligt det är att ta reda på fotografen så ger det ingen rätt att använda bilden.
 
Det låter rimligt det du säger och har bilden en copyright så ägs bilden av fotografen. Därför vore det spännande och veta om det finns namn på fotot, annars är det svårt och tidskrävande för företaget att spåra ägaren?

Du har missförstått vad copyright är.

I Sverige behöver en bild eller text ingen copyrightmärkning för att vara upphovsrättsskyddad.

Huruvida det är tidskrävande eller inte för någon att ta reda på en fotografs namn har ingen betydelse i sådana här fall. Är man en seriös aktör publicerar man inte en bild utan att veta att man får göra det.
 
Du har missförstått vad copyright är.

I Sverige behöver en bild eller text ingen copyrightmärkning för att vara upphovsrättsskyddad.

Huruvida det är tidskrävande eller inte för någon att ta reda på en fotografs namn har ingen betydelse i sådana här fall. Är man en seriös aktör publicerar man inte en bild utan att veta att man får göra det.


Jag svarar på ditt sista inlägg. Alla vet här vad som gäller, dvs man får inte publicera andras material på nätet.

Vi vet också att ett stort företag på Internet olovligen har använt TS bild i en kampanj, helt uppenbart fel.

Det vi inte vet är vad bloggerskan har sagt till företaget, går det att se på bilden vem som har tagit fotot, annars menar jag är företaget ganska utlämnad till vad bloggerskan själv hävdar.

Ett giltigt godkännande av att använda en bild, räcker det mer ett ja på telefon eller krävs ett juridiskt skrivet kontrakt?
 
Det spelar ingen roll om bloggaren ljuger och påstår att hon har upphovsrätt för bilden. Det är ändå ett brott mot upphovsrättslagen att publicera bilden utan tillstånd av upphovsrättsinnehavaren.

Den som publicerar bilden är ansvarig för att följa lagen. Att det är svårt att hitta upphovsrättsinnehavaren, eller att man tror att någon annan är upphovsrättsinnehavare gör det inte mer lagligt att publicera bilden. Möjligen kan det vara en förmildrande omständighet i en rättegång, men det är jag osäker på.
 
Jag svarar på ditt sista inlägg. Alla vet här vad som gäller, dvs man får inte publicera andras material på nätet.

Vi vet också att ett stort företag på Internet olovligen har använt TS bild i en kampanj, helt uppenbart fel.

Det vi inte vet är vad bloggerskan har sagt till företaget, går det att se på bilden vem som har tagit fotot, annars menar jag är företaget ganska utlämnad till vad bloggerskan själv hävdar.

Ett giltigt godkännande av att använda en bild, räcker det mer ett ja på telefon eller krävs ett juridiskt skrivet kontrakt?

Vad bloggaren sagt till företaget är ur fotografens (upphovsrättsinnehavarens) synpunkt irrelevant. Har bloggaren sagt fel saker till företaget är det en sak mellan bloggaren och företaget, det är inget som fotografen ens behöver reflektera över.

Det här är en mycket vanlig typ av upphovsrättsärende: att någon, så att säga, via en mellanhand fått tag i en bild som de publicerar utan att kontakta den egentliga upphovsrättsinnehavaren. Så vitt jag känner till går de inte att hävda god tro (vilket det för övrigt knappt går att göra i något sammanhang, man är på gott och ont alltid ansvarig för vad man gör).

Skall man publicera en bild måste man helt enkelt vara säker på att man har rättighet att göra det, annars kostar det (extra) om man blir upptäckt.
 
Begreppet "god tro" förekommer i samband med egendomsbrott, och är en bedömning av uppsåtet, så visst skulle det kunna tillämpas också i sådana här fall.

Men god tro ändrar ju inte ersättningsanspråken, utan är bara en av flera olika grunder för bedömning av om någon har gjort ett intrång i annans rätt uppsåtligt. Om man har blivit förledd att tro att någon annan har upphovsrätten, så kan det påverka brottsbedömningen ur allmän synvinkel, men den civilrättsliga frågan är en annan och den som sysslar med publicering av bilder ska ha på fötterna om vem som äger upphovsrätten och ha en licens som täcker användningen.

Så om man har gjort ett intrång i upphovsrätten i god tro kan det antas att man slipper straff enligt upphovsrättslagen, men användningen av det upphovsrättsskyddade materialet ska ändå ersättas:

7 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m.

53 § Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 § andra stycket eller mot 50 §, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år.
/.../

54 § Den som i strid mot denna lag eller mot föreskrift enligt 41 § andra stycket utnyttjar ett verk ska betala skälig ersättning för utnyttjandet till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare.

Sker det uppsåtligen eller av oaktsamhet, ska ersättning även betalas för den ytterligare skada som intrånget eller överträdelsen har medfört. När ersättningens storlek bestäms
ska hänsyn särskilt tas till
1. utebliven vinst,
2. vinst som den som har begått intrånget eller överträdelsen
har gjort,
3. skada på verkets anseende,
4. ideell skada, och
5. upphovsmannens eller rättsinnehavarens intresse av att intrång inte begås. Andra stycket gäller även den som annars uppsåtligen eller av oaktsamhet vidtar en åtgärd, som innebär intrång eller överträdelse enligt 53 §.
/.../

Och "god tro" nämns faktiskt också i Upphovsrättslagen:
56 § Trots 55 § får domstolen, om det med hänsyn till det konstnärliga eller ekonomiska värdet hos ett exemplar av ett verk eller övriga omständigheter är skäligt, på yrkande av den som har handlat i god tro, meddela tillstånd att exemplaret mot särskild ersättning till upphovsmannen eller hans eller hennes rättsinnehavare görs tillgängligt för allmänheten eller används för annat avsett ändamål. Lag (2009:109).​

Så jag tycker att lagen är ganska tydlig i en sådan här fråga. När företaget har använt materialet bör upphovsmannen ersättas skäligt, även om de har blivit missledda. Däremot kan deras intrång inte anses vara ett straffvärt brott om de har handlat i god tro. I fall av rättegång kan de om verket har värde för dem få dom på att det får användas mot ersättning till upphovsmannen.

Som jag tolkar det bör ersättning begäras för publiceringen utan tillägg för intrång.
 
Jag svarar på ditt sista inlägg. Alla vet här vad som gäller, dvs man får inte publicera andras material på nätet.

Vi vet också att ett stort företag på Internet olovligen har använt TS bild i en kampanj, helt uppenbart fel.

Det vi inte vet är vad bloggerskan har sagt till företaget, går det att se på bilden vem som har tagit fotot, annars menar jag är företaget ganska utlämnad till vad bloggerskan själv hävdar.

Ett giltigt godkännande av att använda en bild, räcker det mer ett ja på telefon eller krävs ett juridiskt skrivet kontrakt?

Nej, vi vet bara vad trådskaparen berättat och han skriver att bloggerskan inte hade rätt att lämna bilden till annan aktör för publicering likt den här. Detta var överenskommet enligt upprättat kontrakt, enligt trådskaparen.

Fortfarande gäller dock att företaget måste förvissa sig om att de får publicera bilden. Om (som i detta fall) det visar sig att den person företaget pratat med farit med osanning så är det en sak mellan företaget och bloggerskan. Fotografen har fortfarande rätt till sin bild och kan begära ersättning för publiceringen.

Du måste hålla isär de olika parterna i detta fall. Det är ALLTID den som publicerar som är ansvarig för vad den publicerar.
 
TS är dörren stängd för att företaget kör på med kampanjen, möjligen med ditt namn i någon form av bildtext, samt rimlig ersättning för fortsatt användning av bilden (och att du släpper alla krav kring ottillåten användning)?
Det tror jag hade varit den gynnsammaste lösningen för alla parter. Speciellt om du är ny i branchen är det väl bättre att du kan hänvisa till att ett stort företag och en (möjligen) känd bloggerska använder dina bilder i marknadsföring, snarare än att man som kund hos dig riskerar att hamna i en rättsprocess, eller att ens samarbetspartners gör det.
Företaget kommer rimligen inte att vara offentliga med det hela men risken finns ju att bloggerskan är det och oavsett vad som rättsligt är rätt och fel så tror jag inte att en sådan bloggpost från bloggerskan utfaller till din fördel.

Din ursprungliga beskrivning i att "Denna bloggerska har jag i min tur fotograferat för ett annat ändamål, och kontrakt är skrivet hur hon får använda bilderna. Och dit inkluderas givetvis INTE att sälja dom vidare."

Det är inte alls självklart för mig att bilder (de fysiska exempeleren) inte får säljas vidare. Typiskt är det ekonomiskt gynnsamt för upphovsmannen om bilder säljs vidare på grund av följerätten så det är inte alls självklart att eftersträva begränsning i vidareförsäljning.

Förhoppningsvis har du använt ett standardkontrakt med korrekt språk men har du snickrat ihop ett eget kontrakt så skulle jag nog be en jurist specialicerad på upphovsrätt att titta på det innan jag drog det hela vidare.

Se också till att du inte missförstår företaget. Det kan vara så att frågan hurvida ett intrång skett inte är tvistig. Däremot kan det vara så att de inte anser att summan är skälig och därför bestrider fodran. Nu har du inte sagt att du vill dra igång en rättsprocess, men jag vill i all välmening varna för att dra igång en process kring någonting som inte är tvistigt.

Det smidigaste om de är med på att ett intrång skulle kunna föreligga är att försöka diskutera med rätt person på företaget vad som vore en skälig ersättning, inte bara förvänta dig att de ska betala vad du kräver. Ersättningen blir ju rimligen högre om de faktisk kan dra vidare med sin kampanj, så kan du så skulle jag droppa kraven på ersättning för olovlig användning och försöka utforma en win-win lösning så tror jag det är att föredra. Företaget är förhoppningsvis mer pragmatiska och kanske bara vill dra vidare med kampanjen. Bloggerskan blir nog också glad.
 
TS är dörren stängd för att företaget kör på med kampanjen, möjligen med ditt namn i någon form av bildtext, samt rimlig ersättning för fortsatt användning av bilden (och att du släpper alla krav kring ottillåten användning)?
Det tror jag hade varit den gynnsammaste lösningen för alla parter. Speciellt om du är ny i branchen är det väl bättre att du kan hänvisa till att ett stort företag och en (möjligen) känd bloggerska använder dina bilder i marknadsföring, snarare än att man som kund hos dig riskerar att hamna i en rättsprocess, eller att ens samarbetspartners gör det.
Företaget kommer rimligen inte att vara offentliga med det hela men risken finns ju att bloggerskan är det och oavsett vad som rättsligt är rätt och fel så tror jag inte att en sådan bloggpost från bloggerskan utfaller till din fördel.

Din ursprungliga beskrivning i att "Denna bloggerska har jag i min tur fotograferat för ett annat ändamål, och kontrakt är skrivet hur hon får använda bilderna. Och dit inkluderas givetvis INTE att sälja dom vidare."

Det är inte alls självklart för mig att bilder (de fysiska exempeleren) inte får säljas vidare. Typiskt är det ekonomiskt gynnsamt för upphovsmannen om bilder säljs vidare på grund av följerätten så det är inte alls självklart att eftersträva begränsning i vidareförsäljning.

Förhoppningsvis har du använt ett standardkontrakt med korrekt språk men har du snickrat ihop ett eget kontrakt så skulle jag nog be en jurist specialicerad på upphovsrätt att titta på det innan jag drog det hela vidare.

Se också till att du inte missförstår företaget. Det kan vara så att frågan hurvida ett intrång skett inte är tvistig. Däremot kan det vara så att de inte anser att summan är skälig och därför bestrider fodran. Nu har du inte sagt att du vill dra igång en rättsprocess, men jag vill i all välmening varna för att dra igång en process kring någonting som inte är tvistigt.

Det smidigaste om de är med på att ett intrång skulle kunna föreligga är att försöka diskutera med rätt person på företaget vad som vore en skälig ersättning, inte bara förvänta dig att de ska betala vad du kräver. Ersättningen blir ju rimligen högre om de faktisk kan dra vidare med sin kampanj, så kan du så skulle jag droppa kraven på ersättning för olovlig användning och försöka utforma en win-win lösning så tror jag det är att föredra. Företaget är förhoppningsvis mer pragmatiska och kanske bara vill dra vidare med kampanjen. Bloggerskan blir nog också glad.

Ja, den dörren ser jag som stängd. Jag är ny i branchen som egen företagere, dock inte ny i branchen överlag. Man riskerar absolut inte att hamna i en rättsprocess om man är kund hos mig. Om man däremot använder mina bilder olovligen utan att vi har ett samarbete, samt beter sig som en respektlös idiot så finns risken att man hamnar i en rättsprocess.

Kontraktet är skrivet med hjälp av en juriststuderande och innehåller bland annat:

"XXX får använda fotografierna för privat bruk och för sitt varumärke på bloggen och andra sociala medier utan samtycke från..."

Jag vet inte heller hur den meningen skulle gå att missförstå eller misstolka.

Detta är det sista mailet jag har fått ifrån företaget:

"Som sagt, jag beklagar det inträffade. Men som jag nämnde så har vi inte haft skäl att misstänka att bildrättigheterna inte tillhörde XXX. Inget i bilden antyder heller att upphovsrättshavaren är någon annan (bilden saknar helt copyrightinformation). Det har helt enkelt inte funnits skäl för oss att fatta misstanke och vi har heller inte haft möjlighet att söka rätt på en förmodad annan upphovsrättshavare.

Med detta sagt bestrider vi din faktura och dina krav."

Jag anser inte att det ligger på mig att dalta med mina ersättningskrav, utan då får dom komma med ett alternativ. Och inte komma dragandes med att man inte "orkar" göra tillräckligt med efterforskningar för att ta reda på vem upphovsmannen är. Jag ser det som ett otroligt nonchalant svar.
 
Jag skulle skriva ett brev med liknande formalitet som deras - beklaga att de inte fick veta vem som hade upphovsrätt, och godta deras förklaring om god tro, men stå på mig om bealning för användningen av bilden. Om de inte tog ner den omedelbart efter den första kontakten, så är det ju inte längre användning i god tro, och jag tycker själv att man bör undvika rättsprocess. Det smidigaste vore att bara begära skälig ersättning för hur de använder bilden.

Och jag tycker absolut att de borde göra rätt för sig. Det borde gå att fixa med ett seriöst företag.
 
Jag skulle vilja veta anledningen till att relativt många tycker "att man ska nöja sig" med ersättning för bilden. När det är uppenbart att dom har begått ett brott? Är det för att vi svenskar överlag är konflikträdda? Eller för att man tittar på ett eventuellt framtida samarbete? Eller för att man inte orkar krångla?

Då alla är överens om att företagen gör fel när dylika fall dyker upp titt som tätt ser jag inte varför vi som fotografer inte ska kunna stå på oss och yrka på även skadestånd. Om fler sätter ner foten och sätter hårt mot hårt kanske företag tänker efter en extra gång i fortsättningen?

Och detta gäller som sagt ett stort och seriöst företag, jag hade inte gått lika hårt ut mot Emma som driver en webshop där hon säljer tre olika prylar och omsätter 10k om året.
 
Tycker det är bra att du inte ger dig. Hade företaget tyckt det var OK om du kopierat en av deras patentskyddade produkter (bara ett exempel)? Om du sa att det var i god tro, att du fått ritningarna av en bloggerska, att du inte hade anledning att tro att hon inte hade rätten till ritningarna eller att det var svårt att kolla upp?

Har själv blivit blåst av en mäklarfirma som "lånade" en av mina bilder (som jag plåtat åt en annan mäklare) och de körde stora snyftvalsen med att det var en nyanställd som inte hade koll på att de bilderna inte fick användas och att det vore synd om det hela gick ut över denna nyanställde. Dum som jag var släppte jag det hela med nåt trams om att de kanske kunde låta mig fota nåt kommande objekt. Yeah, right. Ångrar idag att jag inte bråkade vidare.
 
Jag skulle vilja veta anledningen till att relativt många tycker "att man ska nöja sig" med ersättning för bilden.

Jag kan bara svara för mig själv i den frågan, och mitt skäl är att lagen faktiskt innehåller begreppet "god tro" i 56 § och det borde undanröja tilläggskrav, om det inte uppsåtligt kränker upphovsmannens rätt.

Hur man ställer sig om de inte vill godta krav på skälig ersättning är ju en annan femma. Om de trots att de nu känner till att bilden inte är bloggerskans, fortsätter att använda den och bestrider kravet på skälig ersättning, är det ju svårt att hävda att det inte finns uppsåt.

Men hela grejen hänger så klart på hur man presenterar sitt krav. Om du backar från tilläggskrav för olovlig användning och de ändå inte vill betala och dessutom fortsätter använda bilden, så skulle jag inte tveka om att dra det till tinget, och då med tilläggskrav för tredskan, vilken visar uppsåt.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar