fargo
Aktiv medlem
Re: Det jag menar är:
Först av allt vill jag säga att ditt senaste inlägg är betydligt mer nyanserat och tydligt formulerat än de tidigare. Om ditt första uttalande hade sett ut på det här viset hade vi haft en lite annorlunda diskussion. Det ska villigt erkännas.
Men, vi är fortfarande oense och jag ska efter bästa förmåga försöka förklara min ståndpunkt utan bli allt för polemisk. Sedan kanske vi kan lägga detta bakom oss.
Flera av de fakta du radar upp är ingenting som jag förnekar. De är enkla att kolla upp och stämmer säkerligen. Däremot drar jag inte samma slutsatser utifrån dem.
Om till exempel personen som oftast uttalar sig inte vore medelålders och vit vore det en statistisk sensation. 40-talskullen var en stor kull barn och de flesta av dem var vita.
Däremot är det intressantare att fråga sig varför kvinnorna är i minoritet samt att de flesta kommer från likartade förhållanden. (Eller som andra väljer att formulera sig: Hur kan det komma sig att Sverige är världens mest jämställda land och att inkomstskillnaderna är så små jämfört med hur det är i andra länder?)
Men grunden i att vi tycker olika bottnar nog mest i att följande kedja ser olik ut för dig respektive mig;
problem + fakta + teori = slutsats
Skulle vi se samma problem så skulle vi nog välja att ta hänsyn till olika fakta, vilket i sin tur kan bero på att vi sätter tilltro till olika sorters vetenskapliga teorier.
Den teori du använt dig av skulle jag vilja kalla strukturalistisk till sin karaktär. Jag tycker att strukturella angreppssätt kan vara givande på många sätt, framför allt för att försöka finna mönster. Jag kan däremot inte använda mig av dem när det är dags för att dra en slutsats om hur något förhåller sig. Det strider mot min uppfattning om vad vetenskap är för någonting, att slutsatsen ska vara möjlig att falsifiera av någon som vill kolla upp vad jag nyss påstått. En strukturell teori och medföljande slutsats är näst intill omöjlig att falsifiera.
Ett exempel som du tar upp handlar om tid för att tillgodogöra sig konst. Jag har andra fakta som är intressanta när det gäller tid.
Den genomsnittlige svensken har idag ungefär 4-5 timmars fritid per dygn. Om vi ser till oss själva och vår närmaste omgivning så är nog de flesta av oss överens om att vi själva bestämmer vad vi ska göra under denna fritid.
Visst finns det undantag och detta gäller säkert inte dem som har det sämst ställt, är ensamstående med barn eller av någon annan anledning inte har möjlighet till det som är en självklarhet för andra av oss.
Men på det stora hela är jag övertygad om att vi själva efter intresse väljer om vi vill meka med bilen, diskutera på nätet, fotografera eller läsa en bok. Och detta leder ju till en helt annan slutsats än den du drar.
Ungefär så ser jag det.
Slutligen vill jag säga att sånt här mycket väl kan diskuteras utan att en massa vetenskapliga termer dras in. Jag tycker inte att man behöver motivera sina tyckanden och värderingar med en massa vetenskapliga teorier. Att det blev så den här gången beror nog mest på att du använde dig av en teori, vilket i och för sig är väldigt intressant!, för att motivera din åsikt om eliters definition av god konst och sedan framställde det som en objektiv sanning.
Men som sagt, det är helt okej.
Först av allt vill jag säga att ditt senaste inlägg är betydligt mer nyanserat och tydligt formulerat än de tidigare. Om ditt första uttalande hade sett ut på det här viset hade vi haft en lite annorlunda diskussion. Det ska villigt erkännas.
Men, vi är fortfarande oense och jag ska efter bästa förmåga försöka förklara min ståndpunkt utan bli allt för polemisk. Sedan kanske vi kan lägga detta bakom oss.
Flera av de fakta du radar upp är ingenting som jag förnekar. De är enkla att kolla upp och stämmer säkerligen. Däremot drar jag inte samma slutsatser utifrån dem.
Om till exempel personen som oftast uttalar sig inte vore medelålders och vit vore det en statistisk sensation. 40-talskullen var en stor kull barn och de flesta av dem var vita.
Däremot är det intressantare att fråga sig varför kvinnorna är i minoritet samt att de flesta kommer från likartade förhållanden. (Eller som andra väljer att formulera sig: Hur kan det komma sig att Sverige är världens mest jämställda land och att inkomstskillnaderna är så små jämfört med hur det är i andra länder?)
Men grunden i att vi tycker olika bottnar nog mest i att följande kedja ser olik ut för dig respektive mig;
problem + fakta + teori = slutsats
Skulle vi se samma problem så skulle vi nog välja att ta hänsyn till olika fakta, vilket i sin tur kan bero på att vi sätter tilltro till olika sorters vetenskapliga teorier.
Den teori du använt dig av skulle jag vilja kalla strukturalistisk till sin karaktär. Jag tycker att strukturella angreppssätt kan vara givande på många sätt, framför allt för att försöka finna mönster. Jag kan däremot inte använda mig av dem när det är dags för att dra en slutsats om hur något förhåller sig. Det strider mot min uppfattning om vad vetenskap är för någonting, att slutsatsen ska vara möjlig att falsifiera av någon som vill kolla upp vad jag nyss påstått. En strukturell teori och medföljande slutsats är näst intill omöjlig att falsifiera.
Ett exempel som du tar upp handlar om tid för att tillgodogöra sig konst. Jag har andra fakta som är intressanta när det gäller tid.
Den genomsnittlige svensken har idag ungefär 4-5 timmars fritid per dygn. Om vi ser till oss själva och vår närmaste omgivning så är nog de flesta av oss överens om att vi själva bestämmer vad vi ska göra under denna fritid.
Visst finns det undantag och detta gäller säkert inte dem som har det sämst ställt, är ensamstående med barn eller av någon annan anledning inte har möjlighet till det som är en självklarhet för andra av oss.
Men på det stora hela är jag övertygad om att vi själva efter intresse väljer om vi vill meka med bilen, diskutera på nätet, fotografera eller läsa en bok. Och detta leder ju till en helt annan slutsats än den du drar.
Ungefär så ser jag det.
Slutligen vill jag säga att sånt här mycket väl kan diskuteras utan att en massa vetenskapliga termer dras in. Jag tycker inte att man behöver motivera sina tyckanden och värderingar med en massa vetenskapliga teorier. Att det blev så den här gången beror nog mest på att du använde dig av en teori, vilket i och för sig är väldigt intressant!, för att motivera din åsikt om eliters definition av god konst och sedan framställde det som en objektiv sanning.
Men som sagt, det är helt okej.
