Annons

Testar oss till sönder och samman

Produkter
(logga in för att koppla)
Damocles skrev:
Aj då... jag måste nog sälja mina L-gluggar, jag är visst ovärdig dem. Har inte plåtat en enda boksida eller linjal någonsin med dem. Usch och fy då.

Hjälp...inte jag heller, lägger ut en annons snarast....säljer rubbet å börjar knyppla!
 

Bilagor

  • 4.jpg
    4.jpg
    39.6 KB · Visningar: 362
Nej, jag har inte plåtat tegelväggar heller annat än av misstag i något hörn någonstans.

Knyppla är kul, om man kan kalla ringbrynjekonstruktion knypplig då förstås. Nackdelen är att det blir så sabla tungt efter ett tag.

Ne, alla skämt åsido. Tester är bra, men det finns i regel inga direkta anledningar att testa om man inte tror att något är fel. Bättre att lämna de sakerna åt proffsen. De har betalt för det iaf.
 
brage skrev:
Hjälp...inte jag heller, lägger ut en annons snarast....säljer rubbet å börjar knyppla!
Vill föreslå att du först läser testresultaten för knyppeldynor, "Vadstena 2000" lär vara en höjdare, framför allt är deras SFEL-tillsats väl värd pengarna. (Super Fast & Even Laces - för er som inte är inne i knyppeltugget)
Lär klara även mycket komplicerad Brysselspets, testresultate är på gång.
Us
 
Visst har väl tester sitt berättigande men jag tycker också ofta att det blir lite för mkt testande. Även om jag själv är relativt tekniskt intresserad (för att vara tjej?) men för mig var det inte testerna som var avgörande utan att kunna ställa frågor om fotografering ö h t här på Fotosidan som gjorde att mitt fotointresse återuppväcktes. Att inlärningströskeln förkortades rejält.

Sen att det råkade bli en Canon för mig var nog för att den var nyast i vårast, prisvärd osv. Liten o plastig tycker många (och även jag ibland om jag ska vara ärlig) men det är ju dock endast ett verktyg att fotografera med. Det som är syftet med köpet för mig.

Men kameror o objektiv m m kostar ju rätt mkt pengar o man vill ju gärna inte "kasta bort" pengarna på nåt halvbra om det finns nåt som är helbra för samma pengar. Sen vad som är helbra för mig är kanske halvbra för någon annan. That it!

Att jag suktar efter dyra "fina" objektiv är främst kanske för efterlängtad ljusstyrka eller brännviddsomfång eller nåt annat som kanske hjälper mig att ta bättre bilder (vad nu en bra bild är). Inte är det då status o skryt i alla fall. Sånt får ni grabbar syssla med... ;-)
 
Alltså, som jag skrivit tidigare så behöver inte testande vara ett problem som hämmar ens fotande.

Problemet är att alltför många nya, ofta unga fotografer, ser detta "croponanerande" & börjar kolla upp sin utrustning.

Dom hittar oftast fel, åtminstone tror dom det (man behöver varken vara ung eller nybörjare för att tro det emellanåt:)).

Det är ju bara att kolla över de dagliga inläggen här på FS för att inse detta!

Visst är det väl så, eller?

//Larsa
 
Tycker att diskussionen luktar lite omvänt snobberi, ungefär samma som med "det är fotografen, inte kameran". Pendeln svänger fram och tillbaka och just nu är det fult att prata teknik.

Jag tycker det är jättebra med tester, mer information ger mig möjlighet att vara en upplyst köpare. Sedan får man förstås sila informationen och ta in det som är relevant för mitt köp och mina behov.

Fanns inte testerna skulle vi få lita på försäljare och marknadsförare...
 
Anders Östberg skrev:
Tycker att diskussionen luktar lite omvänt snobberi, ungefär samma som med "det är fotografen, inte kameran". Pendeln svänger fram och tillbaka och just nu är det fult att prata teknik.

Jag tycker det är jättebra med tester, mer information ger mig möjlighet att vara en upplyst köpare. Sedan får man förstås sila informationen och ta in det som är relevant för mitt köp och mina behov.

Fanns inte testerna skulle vi få lita på försäljare och marknadsförare...

Vet inte om det är mig du syftar på med snobberi?

Oberoende av detta så tar tekniken en oerhörd plats idag, självklart så är det fotografen som gäller mer än kameran. Har alltid varit så.

Med digitaliseringen så har testandet, som du vet, nått nya höjder som gör att vi har råd att testa i all oändlighet.

Det enda jag reagerar på, vad det gäller testandet, är den digitala hypokondri som har rådit sedan digitaltekniken gjorde sitt inträde.

Problem finns, det vet jag men förrut så sökte man inte på detta sätt & det är mycket möjligt att vi hade problem då också men vad gör det när man är nöjd & problemet kanske bara ligger i några milimeters backfokus? Det visste vi inte då men nu ser man det på linjalen man fotar & visar upp i 100% på datorn.

Hur många gjorde jätteförstoringar & checkade kantskärpa annat än mycket erfarna fotografer? Ok, dia. Men hur många hade bra projektoroptik? Oglasade ramar gav kantskärpa som var skit om man inte hade optik som korrigerade detta...

Att sedan många hittar fel som inte är fel utan fullständigt normalt (typ döda & heta pixlar) eller hittar skärpefel som beror på handhavandefel tror jag gör att dom blir hypokondriska & att deras fotograferande kan bli lidande. Finns inget värre än att misstro sin utrustning & om inte bildskapandet fungerar så är det lätt att haka upp sig på sådant.

Huruvida jag är snobbig eller ej var en annan sak, jag tycker inte det eftersom jag själv ibland kan bli lätt hypokondrisk & fundera på om det var kameran eller jag som missade...

För övrigt så snackar jag oerhört mycket teknik här på FS men tycker ändå inte att man kan försvara detta croppande utan att inse att det kanske kan tillföra nackdelar också.

//Larsa
 
.Z. skrev:
Alltså, som jag skrivit tidigare så behöver inte testande vara ett problem som hämmar ens fotande.

Problemet är att alltför många nya, ofta unga fotografer, ser detta "croponanerande" & börjar kolla upp sin utrustning.

Dom hittar oftast fel, åtminstone tror dom det (man behöver varken vara ung eller nybörjare för att tro det emellanåt:)).

Det är ju bara att kolla över de dagliga inläggen här på FS för att inse detta!

Visst är det väl så, eller?

//Larsa

Jag tror jag håller med, det BEHÖVER inte vara fel med tester, men det ÄR det. Visst blir jag påverkad när nätets största testare påstår att min kamera inte är lika bra som en annan. Och jag är inte ens ung. Och jag VET att dom snackar skit. Jag blir ändå påverkad.
Ett vanligt testproblem är av typen: ” alla vet att Canon har problem med sina vidvinklar”.
En sådan ”sanning” blir till för att någon testare påstått att i ett visst extremläge så blir det si eller så.
I själva verket är objektiven så bra att de används dagligen av yrkesfotografer runt jorden.
 
Liax skrev:

Jag kontaktade då Lars Kjellberg som på den tiden var chefredaktör för tidningen (som jag alltid kommer att sakna) Fotografi. När jag berättade om diskussionen berättade han att han jämfört en Leicakamera med en av de bättre pocketkamerorna på marknaden. Och enligt denna test så presterade pocketkameran precis lika bra bilder som Leican. När man gjorde förstoringar var det helt enkelt omöjligt att se vilken kamera som använts.

/Joakim
Nja...det här låter litet tveksamt.. :)
"..precis lika bra bilder.." ??
Bra bilder, är väl "skarpa kort" som menas.. :)

Men till saken!
De dyrare kamerorna har optik med mycket mindre optikfel, och har sannolikt då "bättre skärpa". :)

Oftast är det också andra saker inblandade vid köp av "dyr" kamera.
Hållbarhet, funktionalitet,
och då får man ofta en bra optik med detta köp.

Vill förmedla en synpunkt från Stephen Gandy (CameraQuest's Classic Camera Profiles)
Vad gäller "skärpejakten"..
"Now some Leica marketing dream out there is whining "older lenses are not as sharp as the new lenses." Well that is true, but are you really stupid enough to think that will make any real world difference? During the 50's the likes of Eugene Smith, Cartier-Bresson, David Douglas Duncan, Capa, and Eisenstadt set the standard for candid Leica photography with lenses often seen today as old and substandard. Yet, today's photography certainly is no better, and is very seldom as good.
If any of you self imagined Leica marketing dreams, that deserve only the newest best sharpest and most expensive lenses for your own snapshots and photo club competitions, EVER are seriously compared to the best by knowledgeable photography critics, be sure and let me know. I can always use a good laugh. Until then, count yourself lucky if you ever begin to remotely approach what that supposedly "outdated old and substandard" 50/3.5 collapsible Elmar can give you".
 
Vi har ju det bra ordet "lagom" i Sverige... :)

Jag gillar att det finns tester, även av mer extrem form, men silar förstås informationen och försker sätta den i perspektiv av mina behov. Exempel är som redan nämnts påståendet att Canons vidvinklar inte bra, utan att det är nödvändigt att sälja en njure för att ha råd med en Zeiss 21mm. Det finns säkert några få personer som verligen behöver perfekt skärpa ända ut i hörnen även om jag själv inte kan hitta på något bra exempel. Det här fenomenet är väl inget nytt, det finns inom alla möjliga områden och folk jagar den sista lilla kvalitetsvinsten oavseett vad det kostar. Det är en hobby för vissa att hitta det bästa. Det är väl bra att några entusiaster letar upp alla dom bästa prylarna om jag händelsevis någon gång skulle få ett verkligt behov av dom.

Sedan håller jag med om att nybörjaren eller den oinvigde säkert kan bli förvirrad eftersom mycket av det som testas t.o.m. i "nybörjartidningar" kanske inte är så viktigt för det de kommer att använda prylarna till eller den kunskapsnivå de har. Tester som använder kameran i normala situationer skulle kanske vara till mer praktisk hjälp.

Vad jag menar med omvänt snobberi är att om en företeelse inte passar personligen så finns en tendens att klaga på den, se ner på den istället för att hoppa över och gå vidare. Tester av extrema egenskaper är kanske inte nödvändiga för alla men varfös ska inte de som har behov av dom få göra och se dom? Hellre för mycket information än för litet tycker jag.
 
Jag tycker att ni blandar lite äpplen och päron, kameratester är ju precis som namnet beskriver ett test på en kamera. Att sedan konsumenten inte är upplyst om sin egen klantighet är ju inget som det bästa kameratest kan råda bot på, möjligtvis, jag vet om exempel, så kan ju konsumenten bli upplyst om sin egen förmåga när han har köpt det bästa och bilderna blir kassa i alla fall.

Många är ju rädda för att det ska gå att mäta deras fotoverksamhet, just för att de inte har varken utbildning eller kunskap, bara lång erfarenhet.
Det finns ett uttryck inom industrin angående de som inte vill ta till sig ny teknik som jag tycker passar väldigt bra i andra sammanhang: "Sakta går det, men dåligt blir det".
Att gnälla om att kameran har för mycket finesser är ju som att gnälla på att man har för många kanaler på tv:n.
Använd de du klarar vill och eftersträva att lära dig alla, sedan det finns gott om exempel på ogenomtänkt åtkomst av finesserna så att det kan bli fel, men det är en annan fråga och här behövs verkligen tester och jämförelser.
Många har ju stagnerat i sin utveckling och vill inte gå vidare och lära sig nya saker eftersom de varit bra/bäst på sitt område och ogillar att hamna bland medelmåtta igen.
 
Benganbus skrev:
Nja...det här låter litet tveksamt.. :)
"..precis lika bra bilder.." ??
Bra bilder, är väl "skarpa kort" som menas.. :)

Du ser...trots bra teknik (en fin dator med ordbehandlingsprogram) så var det skit bakom spakarna. Det är skribenten som räknas! :)

/Joakim
 
Jag kom just på en variant på ett gammalt talesätt...

"Kan inte se bilden för alla pixlar"

Kan det vara något för att beskriva fixeringen på tester och specifikationer? :)
 
Vad har skärpa med saken att göra??
Denna bild av Bill Brandt är nog det bästa foto jag någonsin sett - eller kommer att få se. Jag har sett den i "original" och jag vet ingen annan bild som påverkat mig mera. Jag var väl 12 -13 år första gången jag såg den - och fortfarande finner jag den lika bra.
Men är den skarp? Nja, sådär, inte så värst precis.
Skärpa kan väl fylla någon funktion någon gång men är det det enda kriteriet man har för en bra bild bör man kanske ägna sig åt något annat än foto.....
Jodå, jag har flera fotofavoriter, men ingen av dem är så speciellt skarp - eller oskarp. De har alla något annat och viktigare, mycket viktigare att ge.
Us
 

Bilagor

  • brandt_going_home.jpg
    brandt_going_home.jpg
    19 KB · Visningar: 234
Senast ändrad:
Sonnaren skrev:
Vad har skärpa med saken att göra??
Denna bild av Bill Brandt är nog det bästa foto jag någonsin sett - eller kommer att få se. Jag har sett den i "original" och jag vet ingen annan bild som påverkat mig mera. Jag var väl 12 -13 år första gången jag såg den - och fortfarande finner jag den lika bra.
Men är den skarp? Nja, sådär, inte så värst precis.
Skärpa kan väl fylla någon funktion någon gång men är det det enda kriteriet man har för en bra bild bör man kanske ägna sig åt något annat än foto.....
Jodå, jag har flera fotofavoriter, men ingen av dem är så speciellt skarp - eller oskarp. De har alla något annat och viktigare, mycket viktigare att ge.
Us
Tack Ulf, när chansen ges...... :)

Några rader från Fotografisk Årsbok 1962. Norman Hall heter skribenten.

Rubrik: Bill Brandt - en av de stora

"Det låter kanske befängt, men jag tror med all sannolikhet att Bill Brandt skulle refuseras om han händelsevis skulle försöka deltaga i en fotoklubbsutställning.
Amatörentusiasterna skulle finna mycket att kritisera i hans bilder och säkert utdöma dem på grund av "brister i tekniken"...

Brandt lever aldrig upp till den tråkiga och ytliga perfektion, som fotoklubbar gjort till kriterium......

Tror jag slutar här....! :)

Norman Hall sade detta.
(Översatt av Sune Jonsson)
 
Håller förstås med om detta delvis, men jämförelsen är inte riktigt rättfram. Hade han tagit bilden med dagens utrustning hade den naturligtvis sett ut på ett annat sätt. Det var inte bättre förr, bara annorlunda.
 
Anders Östberg skrev:
Håller förstås med om detta delvis, men jämförelsen är inte riktigt rättfram. Hade han tagit bilden med dagens utrustning hade den naturligtvis sett ut på ett annat sätt. Det var inte bättre förr, bara annorlunda.

Men håll med om att bilden skulle ha kännts lite tråkigare om den var knivskarp.
 
Sputnik skrev:
Men håll med om att bilden skulle ha kännts lite tråkigare om den var knivskarp.

Absolut.

Korn, vignettering, oskärpa m.m. är bra verktyg för att skapa eller förstärka en stämning. Vad jag lite vänder mig emot när man klagar på testning m.m. är att bra teknik i botten ger möjligheten att välja dessa effekter själv. En tekniskt bra bild kan göras "dålig" men inte tvärtom. I annan typ av foto kanske en knivskarp bild är det enda rätta. Var sedan gränsen ska gå för pixelfrosseriet är en annan sak, säkert är dom flesta redan för teknikfixerade.
 
Anders Östberg skrev:
Absolut.

Korn, vignettering, oskärpa m.m. är bra verktyg för att skapa eller förstärka en stämning. Vad jag lite vänder mig emot när man klagar på testning m.m. är att bra teknik i botten ger möjligheten att välja dessa effekter själv. En tekniskt bra bild kan göras "dålig" men inte tvärtom. I annan typ av foto kanske en knivskarp bild är det enda rätta. Var sedan gränsen ska gå för pixelfrosseriet är en annan sak, säkert är dom flesta redan för teknikfixerade.

Jag håller med dig. Det känns som att problemet är att vissa sätter ett likhetstecken mellan skärpa o dyl. och bra kvalitet på bilderna, medan andra lägger mer subjektiva värden i bedömningen av bilden. Jag har ju olika krav på bilder som har olika mål… ibland är kanske perfekt skärpa kritiskt, medan den i andra fall kan förstöra bilden helt.

Jag väljer min Holga till vissa motiv och digitalaren med bra optik till andra… men jag älskar båda!
 
Många bilders styrka baseras just på att de är oskarpa, grovkorniga, saknar tonomfång från svart till vitt och så vidare.

Jag har just levererat tolv bröllopsbilder och flera av dem saknar knivskärpa (de är fotograferade med lång exponeringstid), en del är medvetet överexponerade med medveten överstrålning.
Kunden är jättenöjd.

Men jag vill ha möjlighet att kunna få bilder med yppersta skärpa, bildfiler utan brus med mera.
Om jag fotograferar en gruppbild med femtio personer vill jag att ögonen skall synas tydligt.
När jag lämnar en arkitekturbild av en tegelbyggnad vill jag att bilden skall vara knivskarp och sakna artefakter.
Att fotografera med mellanformat (att låta större negativ/sensor kompensera för avsaknad av skärpa i optiken) är inte alltid ett alternativ.

Valet skall vara mitt, därför ser jag det som viktigt att kunna veta exakt var gränsen går med min utrustning.

Jag har en porträttbild på väggen i storlek 50x60. Bilden är bra för att personen på bild har kontakt med betraktaren. Men det som lyfter den (tycker jag och de flesta som ser den) är att man ser varje hårstrå i ögonbrynen. Det gör att det känns som man skulle kunna röra vid personen, bilden får en tredje dimension, inte 3d utan mer en transparens som ger den karaktären av en platinakopia (för de som sett en sådan).

Valet skall vara mitt, jag använder ofta mitt Sigma 28-70/2,8 för att det ger god skärpa (knappt möjligt att skilja från 55/2,8) men också för att jag genom egna tester vet att det ger överstrålning som jag kan nyttja medvetet.
Jag vet vilken bländare jag skall använda med mera...

Phuii, tillbaka till VAB-barnen.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.