Tama djur och djurparksbilder.

[janc]

Ser mig absolut inte som "naturfotograf" och bland mina bilder finns inte många på vilda djur. Men rent allmänt borde väl det viktigaste vara om bilden kan misstolkas i framtiden? Att beteende hos vissa arter kan skilja sig påtagligt beroende på omständigheterna tycker jag är uppenbart men kan det verkligen gälla t.ex fjärilar i ett stort fjärilshus? Kan nässlefjärilen på sin nässla över huvud taget registrera skillnaden?

Nåväl - att bilder är ärliga och inte kan leda till misstag även efter lång tid tycker jag är viktigt. Om fotografen tog den efter 5 minuter under behagliga omständigheter eller 5 timmar frysande spelar mindre roll (även om jag givetvis hyser respekt för målmedvetenheten...)

 

[Grubbe]

Intressant diskussion. Visst är det intressant att veta hur bilden och nog tycker även jag att värdet på nåt sätt förändras. Framförallt vad gäller egna bilder. Visst känner man mer för den där bilden som tagits efter en kall natt liggande på lur än den man tagit genom att veva ner bilrutan. Men samtidigt så förstår jag inte riktigt var det viktiga i det hela ligger.

Är det en mer renodlat avbildning av hur djuret ifråga ser ut så är det väl egentligen rätt ointressant var det är taget så länge inte tamdjuret ser annorlunda ut än en vild variant gör.

Om det hela gör nåt slags anspråk på att visa en naturlig miljö så är det givetvis lurendrejeri att påstå nåt annat. Fast å andra sidan så kan man ju ifrågasätta om en utsvulten fjällräv som kalasar på åtel är en särskilt naturlig återgivning av dess levnadsvillkor heller.

Så fort man på nåt sätt påverkat djuret så har man väl manipulerat dess tillvaro?

Om man ska hårddra en parallell till detta så kan man väl också fundera över om inte de som fotar människor i studio borde känna sig lite skamsna? Allt annat än naturligt ljus borde väl vara fusk? Sminkning av modellen, för att inte tala om användning av modell överhuvudtaget är väl fusk i kubik?

OK, det är lite långsökt men jag vill lite grann provocera. Blir ibland lite konfunderad över "renlevnadskommentarer" här även om jag samtidigt förstår dem och många gånger tänker likadant själv.

Jag förstår yrkesfotografer ännu bättre även om jag ibland har lust att dra lite vilda paralleller i andra sammanhang också för att retas lite.

 

[Arleklint]

janc skrev:
Ser mig absolut inte som "naturfotograf" och bland mina bilder finns inte många på vilda djur. Men rent allmänt borde väl det viktigaste vara om bilden kan misstolkas i framtiden? Att beteende hos vissa arter kan skilja sig påtagligt beroende på omständigheterna tycker jag är uppenbart men kan det verkligen gälla t.ex fjärilar i ett stort fjärilshus? Kan nässlefjärilen på sin nässla över huvud taget registrera skillnaden?

Att jag hellre fotar vilda fjärilar än fjärilar i ett stort hus beror inte på att jag tror att bilden på fjärilen blir bättre ute. Det beror inte heller på att jag tror att inomhusbilden skulle ljuga kring hur fjärilar lever vilt.

I mitt fall beror det helt enkelt på att jag - för min egen del - inte vill göra det för lätt. Jag vill ha utmaningen. I fjärilshuset blir det lite grann som straffspark på öppet mål.
Jag vill framförallt inte ge sken av att jag jagat tropiska fjärilar i två veckor när dom i verkligheten hängde i klasar. Trots det kommer jag fortsätta fota i Fjärilshuset, som övning i macrofoto på "rörliga mål", och stå för det.

Att andra har en annan syn är självklart, och det respekterar jag.

 

[janc]

arleklint skrev:
...
I mitt fall beror det helt enkelt på att jag - för min egen del - inte vill göra det för lätt. Jag vill ha utmaningen. I fjärilshuset blir det lite grann som straffspark ....

Förstår absolut hur du menar och har stor respekt för den aspekten.

 

[Wolfgang]

arleklint skrev:

I mitt fall beror det helt enkelt på att jag - för min egen del - inte vill göra det för lätt. Jag vill ha utmaningen. I fjärilshuset blir det lite grann som straffspark på öppet mål.

Javisst, Janne, jag vet precis hur Du menar.

I nationalparken Skäralid, Skåne, finns en sångsvansfamilj som är tam och som man kan närma sig på 4 m, dvs fotografera den med normalen.

Jag har gjort det, det var enkelt och bilderna blev rätt bra, men jag saknar vildmarkskänslan.

Sångsvanen är ju en skygg vildmarksfågel i vanliga fall.

Att fotografera den i sin naturliga miljö är en utmaning.
Förutom goda fotokunskaper krävs kännedom om djurens beteende och hur man kommer så nära som möjlig utan att störa samt en del tålamod. Alla detta ger möjlighet till en bra bild. Allt detta ger känslan i bilden (om man är naturvän).

Ett ljusår från det som behöves i Skäralid.

Det hade blivit en mycket bättre bild med sångsvanen i sin naturliga miljö på längre håll och med teleobjektiv.

 

[steinick]

Wolfgang skrev:
Att fotografera den i sin naturliga miljö är en utmaning.
Förutom goda fotokunskaper krävs kännedom om djurens beteende och hur man kommer så nära som möjlig utan att störa samt en del tålamod. Alla detta ger möjlighet till en bra bild. Allt detta ger känslan i bilden (om man är naturvän).

Ett ljusår från det som behöves i Skäralid.

Det hade blivit en mycket bättre bild med sångsvanen i sin naturliga miljö på längre håll och med teleobjektiv.

Du kunde ha väntat tills sångsvanarna simmat över till andra sidan sjön och tagit bilden med teleobjektiv. Frågan kvarstår: blir det en bättre bild?

Är det nödvändigt att känna till fotograferingsförhållandena för att bedöma om en bild är bra eller inte? Ska alla bilder ha någon form av äkthetsdeklaration?

 

[jollaTT]

Man kan vidga diskussionen lite och jämföra med hur det är exempelvis i Afrika. För många år sedan var jag i Kenya och åkte runt en vecka i olika nationalparker där. Djuren lever helt fritt men det som slog mig då var hur enkelt det var att fotografera vilka djur som helst. Bilarna körde fram några meter från lejonfamiljer som förstrött tittade lite på alla turister som knäppte kort. Det enda djur av alla vi såg som var lite skyggt var en leopard som dragit upp ett byte i ett träd.

johan

 

[Dagobert]

Lite tänkvärt vore det väl om man förutom talade om att det är vilda eller "tama" djur som fotograferas, att man samtidigt om det är vilddjur som har MATATS!!!
De flesta "äkta" naturfotografer lockar ju trots allt fram de skygga djuren med diverse beten.

Sen kan man fundera på vilket som är lättast.

Att sitta stilla och tyst mitt ute i norrlands inskogar med en köttbit några meter ifrån skyddet under X-antal dagar, för att under några ögonblick få chansen till några riktigt bra foton på björnen etc.

Eller:

Att stå å trängas bland massvis av andra människor på zoo med ett telezoom för att komma djuren nära, eftersom de är så trötta på människorna just den dagen.

Personligen så skulle jag få ut mer av att sitta i norrlands inskogar än på ett zoo. Och för mig personligen skulle bilderna kännas bättre. Dock ej mer "äkta".
Självklart ska allt anges vid infon. Hägn/vilt, omatat/matat osv!!!

 

[Flor]

Debatten har svängt över till att handla om djuren. Om de avbildas i rätt miljö, beteende osv men det är inte vad denna tråd handlar om. Inte heller om det är rätt eller fel att fotografera djur i det fria som av olika anledningar beter sig tama.
Tråden handlar om hurvida det är etiskt rätt eller fel att inte tala om de faktiska förhållanden som bilden tagits under. Det tas exempel på ekorre, svanar osv men de djuren har de flesta människor sett "tama" därför är det inget konstigt i att se bilder på dem utan att fotografen talar om hur det gick till.

Vad jag menar är när man börjar fotografera djur som anses vilda (djur som många människor aldrig sett i verkligheten utanför en djurpark). När man fotograferar dem i djurparker och tama individer utan att deklarera detta då är det oetiskt anser jag.
Oetiskt mot de fotografer som offrar mycket tid till att få bra bilder i det vilda. Att de i sin tur får bra bilder på grund av att något enstaka djur uppförsig onormalt hör väl till naturens gång och anledningen till att de är på plats är att de är ute mycket.
Bilder i hägn kan på ett bra sett komplettera dessa bilder men skall då varudeklareras av hänsyn just till sina kamraters prestationer.
Det är i alla fall min åsikt.

 

[Wolfgang]

steinick skrev:
Du kunde ha väntat tills sångsvanarna simmat över till andra sidan sjön och tagit bilden med teleobjektiv. Frågan kvarstår: blir det en bättre bild?

Är det nödvändigt att känna till fotograferingsförhållandena för att bedöma om en bild är bra eller inte? Ska alla bilder ha någon form av äkthetsdeklaration?

Det blir ju ändå en tam svan i fel miljö.
Äkthetsdeklarationen är viktig för naturbilder med undantag för naturbilder i barnens pekböcker.

 

[Walle]

Wolfgang skrev:
Men om Du hade kunnat fotografera vilda mustang på prärien får ju bilderna ett helt annat innehåll och budskap än om de hade varit i hägn, inte sant?
Det är ju budskapet i bilden som är avgörande.

Ja visst är det så. Bildens budskap består ju inte enbart av bilden i sig, utan även av under vilka omständigheter bilden är tagen (Inte alltid kanske).

Wolfgang skrev:

Det är också mycket lättare att plåta djur i djurpark. Man har ju all tid i världen att vänta ut rätt komposition och ljus.
Men att kunna få bra bilder i svåra situationer kräver mera avancerade färdigheter som fotograf.
Det måste Du väl hålla med om.

Japp, det håller jag med om. Respekten för fotografen ökar givetvis om man vet att bilden i fråga var extremt svår att ta.

Jag såg en oerhört vacker bild på en varg som ylade. Den var tagen med lång brännvidd, månen låg som bakgrund bakom vargen. Den bilden kan inte ha varit lätt att ta. Att fota vargar i vilt tillstånd ö.h.t. är mycket svårt, och att lyckas med en sån bild var en oerhörd prestation. Respekten för fotografen skulle minska nåt oerhört om man visste att vargen i själva verket var ganska tam, och att bilden var tagen i ett hägn. Ännu värre skulle det vara om bilden till och med var manipulerad...att månen inte alls låg där, utan att den var ditmanipulerad (Fast det är OT). Budskapet skulle inte heller vara det samma.

 

[Grubbe]

Är det inte rätt märkligt att respekten ökar med hur svårt man gjort det för sig? Vilka andra yrkesgrupper hyllar man för att de gör det på krångligaste möjliga sätt? Bättre att måla en vägg med tandborste än med roller tex?

En sann snickare använder slö såg?


* Kunde inte låta bli. *


Att fota nåt under svåra omständigheter som inte blir bättre än vad man kan åstadkomma under en promenad genom ett zoo verkar lite slöseri med tid tycker jag. Om man fotar i naturlig miljö, gör man inte det i mångt och mycket för att man vill ha just kombinationen miljö och djur och inte bara för att det är svårare så?

Blir bilden bättre om man plumsat genom djupsnö tre mil ut i fjällen istället för att använda skidor också? Gå på händerna dit ut, ger det den allra bästa bilden?

 

[forstheim]

För mig handlar det INTE om att en bild blir bättre eller sämre rent estetiskt/tekniskt. En porträttbild på en varg från zoo kan förstås bli precis lika bra som en sådan ute i det fria.

Nä..för mig handlar det om vilka signaler en zoobild på en varg kan ge till allmänheten. En tam varg fångad på bild i ett zoo kan visa upp ett beteende som inte alls överensstämmer med hur den skulle bete sig ute i sin naturliga miljö. Om inte allmänheten görs uppmärksam på att det är en tam varg kan man förledas att tro att vilda vargar beter sig på ett visst sätt (som i det fria skulle anses vara fel för arten).

Ställ er frågan varför inte exempelvis Mattias Klum åker till en djurpark för att fotografera lejon. Det hade sparat tid, pengar och energi. Nu finns det dock fotografer som ibland tar bilder i hägn för att komplettera med vissa bilder. Jag tänker bland annat på Staffan Widstrand och Magnus Elander. Vad jag känner till har de i samband med reportage och liknande öppet talat om att vissa bilder är tagna i hägn. Att de har tagit bilder i hägn beror på att vissa bilder i princip är omöjliga att få till i det fria. Och dessa "vissa bilder" kan vara viktiga för att få ett komplett material..tex till en bok.

Bilden i sig blir enligt mig inte bättre för att omständigheterna varit svåra. Däremot växer fotografen i mina ögon..

Jämför det här med "Carolina Klyft" och hennes numera berömda längdhopp. Hon hade gjort övertramp på sina två första försök, men hoppade ganska långt i det tredje. Hoppet var väl inte det längsta hon hade presterat i sin karriär..men i den situation hon befann sig i (med den press som det innebar) var det en bragd. Det hade inte varit en bragd om hon hade gjort samma hopp på träning..

Så..omständigheterna kring hur en bild har kommit till kanske ändå spelar en viss roll..!?

 

[Walle]

Grubbe skrev:
Är det inte rätt märkligt att respekten ökar med hur svårt man gjort det för sig? Vilka andra yrkesgrupper hyllar man för att de gör det på krångligaste möjliga sätt? Bättre att måla en vägg med tandborste än med roller tex?

En sann snickare använder slö såg?

* Kunde inte låta bli. *

Att fota nåt under svåra omständigheter som inte blir bättre än vad man kan åstadkomma under en promenad genom ett zoo verkar lite slöseri med tid tycker jag. Om man fotar i naturlig miljö, gör man inte det i mångt och mycket för att man vill ha just kombinationen miljö och djur och inte bara för att det är svårare så?

Blir bilden bättre om man plumsat genom djupsnö tre mil ut i fjällen istället för att använda skidor också? Gå på händerna dit ut, ger det den allra bästa bilden?

Tycker faktiskt att dina jämförelser var lite löjliga...det handlar inte om att göra det på "krångligaste möjliga sätt".
Och det handlar inte heller om att bilden skulle bli bättre om man gör på det ena eller andra sättet. Men budskapet som bilden förmedlar kan helt klart bli anorlunda! "Titta på den fina bengaliska tigern på zoo" eller "Här ser ni en av de få kvarvarande bengaliska tigrarna i sitt naturliga habitat"...

 

[Grubbe]

Jonas, som jag sagt tidigare så är det givetvis helt galet om man utger nåt för att vara nåt men inte är det, oavsett om det beror på miljön eller manipuleringar på annat sätt. I såna fall så är ju inte bilden värd nåt som beskrivning och om man försöker luras så är det just lurendrejeri.

Och visst blir jag också mer imponerad av en "naturlig" bild även om jag dock struntar i om fotografen frös mycket eller lite.

Christopher: Jag håller med om att mina liknelser är lite löjliga. Det var medvetet väldigt extrema exempel. Det är klart att en bild i naturlig miljö är trevligare än en i zoomiljö om man nu inte är ute efter att beskriva just zoomiljön. Men nog bör det väl vara möjligt att se det på bilden normalt sett också?

De zoon jag besökt har då definitivt inte gett några möjligheter till några bilder som kan förväxlas med att vara mitt ute i vildmarken.


Generellt så håller jag med om att en naturlig bild är mer "värd" normalt sett, även om det beroende på vad man vill visa kan vara tämligen ointressant i vissa situationer.

Däremot så får jag ibland känslan av att man ska tycka att ju mer fotografen lidit under fotande ju bättre ska man tycka bilden är och där håller jag inte alls med.

 

[Walle]

Grubbe skrev:
Däremot så får jag ibland känslan av att man ska tycka att ju mer fotografen lidit under fotande ju bättre ska man tycka bilden är och där håller jag inte alls med.

Det håller jag med om. Det är inte hur mycket fotografen lidit som är det intressanta, utan snarare vad denna har lyckats prestera trots svåra förhållanden. Det tyder på stor skicklighet.

 

[Arleklint]

Jag är på exakt din linje Christoffer. Jag uppskattar skicklighet och det läser jag till en del in i bilderna. En närbild på en slö tiger på zoo imponerar inte lika mycket på mig som en vild tiger i Indien. Även om bilderna är identiska. När jag ser en naturbild (och även andra bilder för den delen) ser jag också kunnandet hos fotografen.

Att fotografen lidit bryr jag mig inte om. det är ju självvalt, och han/hon gillar ju att lida

 

[Jan vdV]

Om jag drar en parallell till mitt eget fotograferande och då naturfotot så är det själva känslan jag är ute efter, närheten till naturen, själva symbiosen för att uttrycka det så fint jag kan

När jag sitter i det höga gräset, eller gömmer mig mellan träden, känner dofterna och hör vinden vina i träden, väntades på att hjorten ska komma fram i gläntan som den "brukar" göra vid just den tiden så jag kan ta en bild det kan jag uppleva just där och inte i en djurpark eller ngt liknande, visst det kan vara besvärligt med tidiga morgnar och mygg eller kyla men just det ger mig närheten till naturen dvs mitt/vårt ursprung.

Naturromantiskt? Javisst! men vilken känsla.

Kan den hittas i en djurpark?

Jag tror många naturfotografer känner så och känner det i andras bilder.

Jag fördömer ingen som tar bilder i djurparker eller dyl, men skulle jag få valet att ta bilder enbart i djurpark eller inga bilder alls skulle kameran hamna på hyllan.

 

[janc]

Jan vdV skrev:
...När jag sitter i det höga gräset, eller gömmer mig mellan träden, känner dofterna och hör vinden vina ....[klipp]...men skulle jag få valet att ta bilder enbart i djurpark eller inga bilder alls skulle kameran hamna på hyllan.

På samma sätt som andra jagar själva istället för att köpa älgfärs i butiken ... Just för att få uppleva motsvarande känsla och inte för att på enklaste sätt få tag på maten.

Detta är en diskussion med många bottnar och få entydiga svar. Är bildens innehåll i detta sammanhang underordnat bildens roll som "katalaysator" för att återuppleva egna naturupplevelser?

 

[Flor]

Walle skrev:

Jag såg en oerhört vacker bild på en varg som ylade. Den var tagen med lång brännvidd, månen låg som bakgrund bakom vargen. Den bilden kan inte ha varit lätt att ta. Att fota vargar i vilt tillstånd ö.h.t. är mycket svårt, och att lyckas med en sån bild var en oerhörd prestation. Respekten för fotografen skulle minska nåt oerhört om man visste att vargen i själva verket var ganska tam, och att bilden var tagen i ett hägn. Ännu värre skulle det vara om bilden till och med var manipulerad...att månen inte alls låg där, utan att den var ditmanipulerad (Fast det är OT). Budskapet skulle inte heller vara det samma.




Gå in på sidan www.webshot.com/ och klicka på Gallery, Animals, Wolves så hittar du en ylande varg, kanske samma, i en vacker skog och en under ett fantastiskt norrsken.
Det är bara bluff alltihop och det står inget under bilderna.

Roffe