Systemkamera eller superzoom

[larsp777]

Tänkte på att köpa en kamera och funderar på Canon Powershot sx40 vilket lär vara en bra kompromiss.

Säkert många som inte anser detta vara ett alternativ så den diskussionen kan vi spara

Någon som har erfarenhet av den eller annan liknande?

Ett alternativ är att köpa en systemkamera med teleobjektiv i närheten av det sx40 har helst.

Vad skulle man få ge för en systemkamera med motsvarande teleobjektiv?

Vad skulle det kosta begagnat och var köper man? Jag gissar nämligen att det blir betydligt dyrare.

 

[Smörgåsmannen]

Tänkte på att köpa en kamera och funderar på Canon Powershot sx40 vilket lär vara en bra kompromiss.

Säkert många som inte anser detta vara ett alternativ så den diskussionen kan vi spara

Någon som har erfarenhet av den eller annan liknande?

Ett alternativ är att köpa en systemkamera med teleobjektiv i närheten av det sx40 har helst.

Vad skulle man få ge för en systemkamera med motsvarande teleobjektiv?

Vad skulle det kosta begagnat och var köper man? Jag gissar nämligen att det blir betydligt dyrare.

Det blir dyrare, men inte dyrare i förhållande till bildkvalitet. En systemkamera har större sensor och genererar i allmänhet bättre bilder. Priset varierar väl, men ett skapligt tele-objektiv är en otroligt dyr historia i nyskick. Om du vänder dig till begagnat-marknaden så finns det lite att fynda dock.

Satsar du på nya grejer, räkna med en 4-5000 och uppåt. Begagnat, kan du hitta lite gamla strö-objektiv för under tusenlappen.

 

[Tokoza]

Canon Powershot sx40 har ekvivalent omfång på 24-840mm. Som du säkert ser (efter en sökning på internet) finns det inga objektiv i småbildsformat som har detta omfång (bl.a. finns Tamron AF 18-270/3.5-6.3 som kostar 5 kkr bara objektivet, Sigma EX 500/4.5 HSM DG kostar 37 kkr (detta sista hamnar i närheten av längden 840mm då den med crop factor på 1.5 motsvarar 750mm)).

Alternativt kan man utnyttja crop factor 2.7 hos Nikon 1 systemet tillsammans med FT1 Mount Adapter. Ett Nikon DX 18-200/3.5-5.6G VR II får då omfång 49-540mm i småbildsformat.

 

[Fogel70]

På en systemkamera kan man beskära bilderna rätt rejält innan bildkvaliten blir sämre än hos en kompaktkamera, så jag gissar att med ca 300mm på en systemkamera med aps-c sensor så kan man få ut likvärdig eller bättre bildkvalitet än hos en kompaktkamera med "840mm".

Dock innebär det lite extra jobb med att beskära bilderna, men även en fördel då man kan komponera bilderna i efterhand.

 

[larsp777]

Ok, tack.

Om man nu ska köpa en begagnad, var bör man då leta?

 

[pdahlen]

Du får ganska mycket zoom för pengarna om du tar en Sigma 120-400 finns en hel del begagnade, alternativ Sigma 150-500 men frågan är om du behöver så mycket tele. Som sagt det är en cropfaktor 1.5 eller 1.6 till det. Så behöver du något i normalområdet Nikon 18-105 är riktigt bra för pengarna, finns många sådana ute begagnat. Som hus så har tex Nikon D5000, D80, D90 som du får skapligt billigt. Canon har 40D, 550D etc. Skulle tro att du kan få ett hus och objektiv i området 18-400 för runt 10.000:-

 

[Fredrik183]

Nej man kan inte beskära en bild från en DSLR för att uppnå liknande resultat som från en långzoomkamera på långa brännvidder, utom för bilder tagna i svagt ljus. Se från inlägg #16 och framåt i denna tråd: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=140335&page=2

Något att tänka på är att man dessutom får med makrofunktion i en långzoomkamera, något man behöver komplettera med ett speciellt makroobjektiv för att uppnå med en DSLR, bara det i sig kostar mer än en långzoomkamera.

Jag skulle vilja påstå att det blir klart dyrare med en DSLR, även i förhållande till bildkvalitet (hur nu sådan skall värderas, då detta är subjektivt). Den stora skillnaden är den möjlighet till kort skärpedjup som finns med DSLR. Observera dock att man kan behöva ytterligare speciella objektiv även för att uppnå den grad av detta man tycker är motiverat. Om man nu tycker att det har betydelse.

I dagsljus går det knappt att under några omständigheter skilja en kompaktkamerabild från en DSLR, inte ens för det tränade ögat. I svagt ljus, tex inomhus, så går det under vissa omständigheter att se skillnad, större skillnad ju svagare ljus. Kompaktkamerabilderna blir då brusigare och förlorar detaljupplösning. Men jag skulle mena att denna skillnad ofta är övervärderad, då man normalt inte betraktar bilder av identiska motiv i 100 % sida vid sida, vilket kan vara det som behövs för att skilja en kompaktkamerabild från en systemkamerabild. I kvantitativa termer skulle jag tro att brusnivåerna skiljer ca 2-3 steg mellan en kompakt och en DSLR. Det är inte helt livsavgörande.

 

[larsp777]

Tackar!

Vad är cropfaktor?

 

[Tokoza]

http://en.wikipedia.org/wiki/Crop_factor

 

[larsp777]

Tack, men det var inte helt lätt att förstå.

Innebär det att man ser mer av bilden med en större sensor?

Eller är det att man får fler detaljer?

Crop betyder väl beskära?

 

[Fogel70]

Nej man kan inte beskära en bild från en DSLR för att uppnå liknande resultat som från en långzoomkamera på långa brännvidder, utom för bilder tagna i svagt ljus. Se från inlägg #16 och framåt i denna tråd: http://www.fotosidan.se/forum/showthread.php?t=140335&page=2

Jag skulle inte kalla denna jämförelse speciellt vetenskapligt.

De största skillnaden mellan dessa bilder tror jag beror på en ganska dåligt jpg-motor eller långt ifrån optimala inställningar för "direkt ur kameran" jpg hos 5D.
Hade du tagit en lika ny DSLR som superzoom och optimerat inställningarna i kameran hade det nog inte varit någon nämnvärd skillnad.

Edit: Det är lätt att se att FZ45 använder högre kontrast i sina bilder, något som ger intryck av högre skärpa. Men det är lätt att höja kontrasten i bilderna från 5D för att få samma resultat.

 

[Fredrik183]

Att i detalj förklara cropfaktor är inte helt enkelt, det blir en hel artikel. Men kortfattat kan sägas att ett objektiv med tex 100 mm brännvidd uppför sig som om brännvidden vore 150 mm på en kamera med en sensor i APS-C storlek (ca 16x24 mm stor). På en kamera med sensor i 35 mm-formatet (med sensor av storleken 24x36 mm) uppför det sig däremot som ett 100 mm objektiv. På en kompaktkamera, med en liten sensor, uppför det sig som ett jättelångt tele. Objektivet ger alltså bilder med olika bildvinkel på olika sensorstorlekar. Objektivet blir till ett långt tele på små sensorstorlekar, och kan på storformat tom bli en normalbrännvidd, om formatet är tillräckligt stort.

Edit: Cropfaktorn är då den faktor man använder för att räkna om vilken den aktuella "brännvidden" blir på den aktuella sensortsorleken. Man utgår då ifrån 35 mm-formatet. 100 mm får tex multipliceras med faktorn 1,5 för att få fram vad "brännvidden" blir på APS-C formatet. Egentligen är det inte brännvidden som ändras, utan bildvinkeln. Men man säger så för att få till en kvantitativ term som är praktiskt användbar, cropfaktorn, beskärningsfaktorn, skenbar brännviddsförlängning etc. Kärt barn har många namn.

 

[Tokoza]

Jepp, crop innebär beskärning. Bildvinkeln blir annorlunda då sensorstorleken ändras för en viss brännvidd (brännvidd hos objektiv anges i mm, vilket ju är ett längdmått hos objektivet i fråga – wikipedia har säkert definition på brännvidd eller focal lenght). Fenomenet då brännvidden tycks öka då senor storleken minskas kallas även för skenbar brännviddsförlängning.

 

[Frolicc]

Istället för att ställa frågan vad som ger bäst kvalité tycker jag man bör kolla på vad som är möjligt och inte med en systemare respektive en långzoomare.

Systemkamerans fördelar
*Kort skärpedjup, alltså att bakgrunden blir suddig vid exempelvis ett porträtt. Se länk
http://mjonssonfoto.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/EmmaAslan-1.jpg
*Snabb autofokus, det går att följa saker som rör sig exempelvis ett barn eller en hund. Se länk.
http://mjonssonfoto.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/Aslan-1-2.jpg
*Bra hantering, det går fort att nå olika inställningar

Systemkameran nackdelar
*Stor?
*Skärpedjupet kan bli för kort, exempelvis när man fotar saker på nära håll. Exempelvis blommor, detta går iförsig att lösa med ett stativ. Se länk, här använde jag inte stativ och det var rätt mörkt i rummet. Hade jag haft en långzoomare hade förmodligen hela pedalen blivit skarp, eller om jag ställt in min systemkamera annorlunda och haft stativ hade det också blivit en skarp cykelpedal.
http://mjonssonfoto.se/blogg/wp-content/uploads/2011/12/Kort-skärpedjup-1.jpg

Långzoomens fördelar
*Går att zooma långt utan inköp av extra objektiv
*Lång skärpedjup, bra om man söker det. Exempelvis cykelpedalen ovan.

Långzoomens nackdelar (Båda dessa nackdelar gör att bilderna i länkarna ovan inte går att ta med en långzoomare).
*Långt skärpedjup hur man än bär sig åt. Tar man ett porträtt så är bakgrunden skarp.
*Långsam autofokus, framförallt på rörliga föremål. Går ej att följa hundar, barn etc.

 

[Fredrik183]

Jag skulle inte kalla denna jämförelse speciellt vetenskapligt.

De största skillnaden mellan dessa bilder tror jag beror på en ganska dåligt jpg-motor eller långt ifrån optimala inställningar för "direkt ur kameran" jpg hos 5D.
Hade du tagit en lika ny DSLR som superzoom och optimerat inställningarna i kameran hade det nog inte varit någon nämnvärd skillnad.

Edit: Det är lätt att se att FZ45 använder högre kontrast i sina bilder, något som ger intryck av högre skärpa. Men det är lätt att höja kontrasten i bilderna från 5D för att få samma resultat.

Man skall ju komma ihåg att objektivet i jämförelsen kostar 13 000 kr, en kvalitetsnivå jag inte uppfattar som aktuell för trådstartaren. Men visst skulle förmodligen canontelet prestera bättre på en pixelstinn kamera med sensor i APS-C-storlek. Jag tycker förövrigt inte att det verkar som om en kontrasthöjning av canontelebilden i inlägg #16 i länken ovan heller ger jämförbara bilder, till långzoomens fördel.

 

[Fredrik183]

*Långt skärpedjup hur man än bär sig åt. Tar man ett porträtt så är bakgrunden skarp.

Det behöver inte alltid vara så. Om längre brännvidd används i kombination med största bländare och motivet placeras nära kameran och bakgrunden längre bort blir det också oskarp bakgrund med en långzoomkamera. Men det är ju inte alltid man har möjlighet till en sådan uppställning.

 

[ErlandH]

Ett alternativ är att köpa en systemkamera med teleobjektiv i närheten av det sx40 har helst.

Har varit i ungefär samma situation som du, det slutade med att jag bytte ut min långzoomkamera mot en systemkamera med telezoomen 100-400.

Långzoomen innebär att man får extremt stor flexibilitet i ett kompakt format, vilket förstås är väldigt trevligt. Och måttlig kostnad.

Alternativet med en systemkamera är väldigt mycket dyrare och man får släpa på tung och utrymmeskrävande utrustning. Fördelarna: mycket bättre sökare (vilket inte minst gör det roligare att plåta), snabbare (den tar bilden när du vill att den ska ta bilden), ljusstarkare (du kan ta hyfsade bilder även när det inte är så ljust).

Om man ställer måttligt höga krav (mest använder bilderna för att visa familj och vänner på bildskärm) och oftast plåtar sånt som inte rör sig snabbt och/eller i dagsljus kan man ha mycket roligt med en långzoom. Om man däremot vill plåta lite mer krävande saker (ishockey, hästhoppning i ridhus, rovfågel i gryning) kommer man att bli besviken.

 

[Fredrik183]

Om man ställer måttligt höga krav (mest använder bilderna för att visa familj och vänner på bildskärm) och oftast plåtar sånt som inte rör sig snabbt och/eller i dagsljus kan man ha mycket roligt med en långzoom. Om man däremot vill plåta lite mer krävande saker (ishockey, hästhoppning i ridhus, rovfågel i gryning) kommer man att bli besviken.

Visst kan man presentera bilder från en långzoomkamera i andra format än på skärmen. De går som sagt knappt att skilja, om ens det, från systemkamerabilder om ljuset är bra. Detta oavsett hur de presenteras, skärm, helskärm, 10x15 cm kopia i familjealbumet, 30x40 cm förstoring, eller till och med en flera meter stor förstoring om man skulle ha behov av det. Skillnaden kommer att vara knappt (om ens) skönjbar från en DSLR. Utom när ljuset börjar tryta då förstås, men som sagt inget dramatiskt. 2-3 bländarsteg brusnivå. Har man inte direkt tillgång till jämförelsebilder på identiska motiv under identiska förhållanden att betrakta sida vid sida är det inte ens säkert att man märker skillnaden då.

Hästhoppning i ridhus etc tillhör ju inte de direkt lite mer krävande motiven, utan möjligen de allra mest krävande motivet. Här behövs väl egentligen en proffskamera med proffsobjektiv speciellt avsett för situationen för att det skall bli riktigt bra, om ens då.

 

[ErlandH]

Visst kan man presentera bilder från en långzoomkamera i andra format än på skärmen. De går som sagt knappt att skilja, om ens det, från systemkamerabilder om ljuset är bra. [...] Utom när ljuset börjar tryta då förstås, men som sagt inget dramatiskt. 2-3 bländarsteg brusnivå.

Nja, det är mer än brusnivåer som skiljer. Även DR (dvs hur mycket av bilden som blir helt svar och helt vitt) och skärpan är sämre med en superzoom. Detta märks dock inte speciellt mycket om man, som jag skrev, mest använder bilderna i relativt små storlekar.

 

[Fredrik183]

Nja, det är mer än brusnivåer som skiljer. Även DR (dvs hur mycket av bilden som blir helt svar och helt vitt) och skärpan är sämre med en superzoom. Detta märks dock inte speciellt mycket om man, som jag skrev, mest använder bilderna i relativt små storlekar.

Det dynamiska omfånget skiljer ju till fördel för den större sensorns storlek. Detta är dock heller ingen direkt dramatisk skillnad enligt mig. Sedan har ju de flesta kameror av i dag inbyggd hdr-funktion för de gånger man ställs inför ett motiv med hög dynamik, alltså mycket ljusa områden samtidigt som bilden innehåller mycket mörka delar. Det är bara vid sådana motiv denna skillnad spelar roll och med inbyggd hdr-funktion är det som sagt ett icke-problem.

Angående skärpan så se min länk i inlägg #7 i denna tråd. Denna jämförelse gäller för långa brännvidder, vore onekligen intressant att se en liknande jämförelse för korta brännvidder på vidvinkelsidan. Nu tror jag att dessa skillnader också är försumbara, men vore ändå intressant att se.