Sonys systemkameror (och kanske andra också)

[FlyerOne]

Hehe, så sant. Och dessa i-landsproblem drabbar naturligtvis "avvikare" och "uppstickare" som Sony extra hårt.

Men detta är på intet sätt begränsat enbart till kameravärlden. Vi gnäller ifall vi får vänta 10 min på bussen eller 20 min på tåget DÅ OCH DÅ (enligt SJ anländer typ 96% av tågen nu inom "den akademiska kvarten", dvs 15 min) . På andra ställen i världen får man NÄSTAN ALLTID vänta 6 timmar.
Eller 20.
OK, u-landsbekymmer

En typisk vardagskatastrof i ett i-land kan vara när en #&!*$@%! bilist fräser förbi genom en vattenpöl och stänker ner ens jacka och nypressade långbyxor med smutsvatten. Jag själv icke undantagen - hände mig en gång för kanske 40 år sedan. Jag tjatade om min grämelse över detta för de av mina vänner som hade oturen att komma i min väg säkert under en eller två veckor efter den händelsen...


På andra ställen i världen kan man själv, ens make, maka, barn, föräldrar, släktingar eller vänner mejas ner av en kul-kärve precis vilken sekund som helst under hela dygnet, eller halva släkten bli utplånad genom en bilbomb eller en granatattack.


Är nog bäst att nu snabbt göra ett halsbrytande spårbyte tillbaka till fotovärlden. Tycker det är MYCKET inressant att läsa om era fotoutvecklingsbanor.Även i min famlilj vara det mamma som stog för fotograferandet. Hennes 6x9-bälgkamera räckte hela hennes fotoliv. Mitt eget startade i 7-årsåldern när hon köpte mig förmodligen den enklaste 6x6-lådkamera som gick att hitta - 1/25 sekund och B. Möjligt att den hade en hålbländare också, så att det gick att välja mellan soligt och molningt. Inköpt på rea för 7 kr, inkl. en läderväska som var för stor (fotohandlaren hade stoppat in tjocka wellpapp-"klossar" vid ena sidan och baktill så att kameran inte skulle halka runt i väskan).

Borde kanske ta mig samman och skriva ner resten av min brokiga kamerahistoria också, men var ska man posta sådant någonstans?
.

 

[Sten-Åke Sändh]

Sen finns det ju en annan faktor som jag aldrig riktigt fattat: service och servicegrad.

Det jag funderat över är varför service skulle vara så viktig att bristen på den skulle diskvalificera Sony exv. A900 eller A99 som ett alternativ för proffsanvändning. Sonys FF har ju ofta varit betydligt billigare än Canons och Nikons prohusmodeller.

Min poäng är helt enkelt att om man nu är rädd för att service inte skulle finnas att tillgå, så är det väl bara att köpa två Sony-hus. Man har ju ofta fått två Sony-hus för vad ett Canon-hus har kostat. Den redundansen är ju inte oöverkomlig.

Alla fotografer är väl f.ö. inte sportfotografer med dokumenterade aversioner mot EVF, som per definition skulle diskvalificera alla Sony-kameror. Både A77 och A99 skullle väl funka alldeles utmärkt i många proffssammanhang de med.

Fanns intresse skulle säkert företag tycka det vara intressant att hyra ut objektiv om Sony-fotografer av något skäl skulle behöva hyra objektiv de normalt inte köper på sig men kan tänkas behöva vid särskilda tillfällen eller om ens eget är inne på rep. Det skulle säkert Sony själva kunna ordna om de hade lite fantasi.

Moderna kameror är dessutom väldigt driftsäkra. Det var mycket barnsjukdomar med KonicaMinoltas DSLR:er men Sonys tycker jag varit väldigt bra i detta avseende. AF-problemen som varit de allra vanligaste kanske verkar det som om man mer och mer lyckas bygga bort nu med ny teknik. Då kommer det förmodligen inte bli lika vanligt med behov av efterjustering av AF som det varit tidigare. Vilka stora skäl finns det då kvar för servicen som "showstopper" för Sony?

 

[Jumfer]

Vilka stora skäl finns det då kvar för servicen som "showstopper" för Sony?

Jag tror inte det är någon stor showstopper. Men - jag skulle väldigt gärna vilja lämna in min A900 och få sensorn rengjord, kanske finns det någon men jag har inte sett eller hittat eller hört talas om det.

//R

 

[Jägar3n]

Jag funderar på att komplettera min A77 med en A850. Finns en beg. på SP i Mölndal för 8.990.
Är det ett ok pris om den är i gott skick. Har inte råd med A99 men vill gärna ha ett FF hus. Tror ni jag blir nöjd med den om man jämför med A77 eller blir det kaka på kaka så att säga. Ska användas mest för landskap men även till annat.

 

[Photocon]

Jag funderar på att komplettera min A77 med en A850. Finns en beg. på SP i Mölndal för 8.990.
Är det ett ok pris om den är i gott skick. Har inte råd med A99 men vill gärna ha ett FF hus. Tror ni jag blir nöjd med den om man jämför med A77 eller blir det kaka på kaka så att säga. Ska användas mest för landskap men även till annat.

JAG skulle personligen inte bli det minsta missnöjd. jag körde ju A77 i combo med A900 och tyckte de kompletterade varandra perfekt för mitt plåtande. Med det användningsområdet du anger är det ju perfekt, enl min åsikt. Priset för A850 kan vara okej. SP lämnar väl f ö en viss garanti på sina begagnade prylar.
Privatköpt skulle jag nog inte ge mer än 7-8k för en A850 i mint condition, men köpt över disk i etablerad affär verkar det helt OK.

Ang kaka på kaka kan jag bara jämföra mina interpolerade filer som prisntats ut i 1,5 meters storlek. Där syns verkligen att A850/A900 har ett försprång framför A77 trots samma pixelmängd. Vid mea normala tagningar/utprintningar minskar skillnaden, men det är väldigt praktiskt att hålla sig med samma pixelantal i sina 2 kamerahus.

//Lennart

 

[Jumfer]

Jag funderar på att komplettera min A77 med en A850. Finns en beg. på SP i Mölndal för 8.990.

Jag tror att du blir nöjd. Hur man än vrider och vänder på alla andra faktorer så spelar storleken på sensorn roll för att samla in ljus, vettigt skärpedjup och andra saker. Tror inte man kan läsa till sig det, bara att testa

 

[tondel]

Jag tror inte det är någon stor showstopper. Men - jag skulle väldigt gärna vilja lämna in min A900 och få sensorn rengjord, kanske finns det någon men jag har inte sett eller hittat eller hört talas om det.

//R

Lämnade min A850 till Assist Workshop tror det tog en vecka att få den rengjord.
http://www.assistworkshop.se/ på länken hittar du mer info./Roffe

 

[Grevture]

Sen finns det ju en annan faktor som jag aldrig riktigt fattat: service och servicegrad.

Det jag funderat över är varför service skulle vara så viktig att bristen på den skulle diskvalificera Sony exv. A900 eller A99 som ett alternativ för proffsanvändning. Sonys FF har ju ofta varit betydligt billigare än Canons och Nikons prohusmodeller.

Jag skulle nog säga att för vardagsanvändare och entusiaster är skillnaden i servicegrad ganska måttlig. Det tar en vecka eller två att få en kamera fixad oavsett om du har en från Canon, en Pentax eller en Samsung. Och för de flesta fungerar detta bra, utom de gånger Muphys lag slår til och kameran havererar veckan innan semesterresan.

För de som arbetar på heltid som fotografer är det oftast annorlunda. Men även i den gruppen är skillnaderna enorma. För en generell frilansare där bara en del av jobben är av typen "du måste leverera för en kvart sedan" så kommer man långt bara med att ha två kameror. Men för just renodlade press- och sporfotografer blir det annorlunda ...

Min poäng är helt enkelt att om man nu är rädd för att service inte skulle finnas att tillgå, så är det väl bara att köpa två Sony-hus. Man har ju ofta fått två Sony-hus för vad ett Canon-hus har kostat. Den redundansen är ju inte oöverkomlig.

Arbetar du på heltid som press- eller sportfotograf så spelar det i långa loppet försumbar roll (strikt ekonomiskt) om kamerorna du använder kostar 40000 kr (plus moms) eller 20000 kr (plus moms). Man kan säga att prisskillnaden per levererad bild blir väldigt liten, kamerornas inköpspris är en så oerhört liten del av den totala kostnaden (lön, arbetsgivaracgifter, försäkrigar, resor osv). Inköpspriset är helt enkelt en mycket liten faktor.

Dessutom, arbetar du med stor tidspress och skall leverera bilder hela tiden har du hur som helst minst två, oftast tre eller fler kameror varav du använder två-tre parallellt. Att då släpa med sig dubbelt så många för en minimal ekonomisk besparaing ... Det lönar sig helt enkelt inte.

Alla fotografer är väl f.ö. inte sportfotografer med dokumenterade aversioner mot EVF, som per definition skulle diskvalificera alla Sony-kameror. Både A77 och A99 skullle väl funka alldeles utmärkt i många proffssammanhang de med.

Håller helt med, i vissa speciella sammanhang rent av bättre. Men, som heltidsarbetande fotograf så är du ute efter den kamera som funkar så bra som möjligt, så ofta som möjligt. Att en viss kamera fungerar bra i många sammanhang gör den ointressenat om det finns en annan kamera som fungerar vid fler sammanhang. Man kan som en slags generell definition säga att den mest centrala faktorn hos de dedikerade proffskamerorna är att de ger fotografen bäst odds att lyckas så ofta som möjligt.

Fanns intresse skulle säkert företag tycka det vara intressant att hyra ut objektiv om Sony-fotografer av något skäl skulle behöva hyra objektiv de normalt inte köper på sig men kan tänkas behöva vid särskilda tillfällen eller om ens eget är inne på rep. Det skulle säkert Sony själva kunna ordna om de hade lite fantasi.

Det besynnerliga är ju att Sony redan har en både väletablerad och bland yrkesfotografer uppskattad och välkänd organisation för att ge service på yrkeskameror: Men bara för video. Medan stillbildskamerorna enligt Sonys synsätt hör till konsumentprodukter och kan därför inte servas av proffsservicen. Jag förstår att man behöver dela upp företag i divisioner och liknande, men ibland får sådana indelningar rätt absurda konskecenser ...

Sony och Panasonic är ju de två företag utöver Canon och Nikon som faktiskt har färdiga serviceorganisationer, etablerade sedan många år, på plats i de flesta länder. Att Sony inte dragit nyta av detta för A700/A850/A900 förr eller för A99 idag är lite av ett mysetrium för mig.

Moderna kameror är dessutom väldigt driftsäkra. Det var mycket barnsjukdomar med KonicaMinoltas DSLR:er men Sonys tycker jag varit väldigt bra i detta avseende. AF-problemen som varit de allra vanligaste kanske verkar det som om man mer och mer lyckas bygga bort nu med ny teknik. Då kommer det förmodligen inte bli lika vanligt med behov av efterjustering av AF som det varit tidigare. Vilka stora skäl finns det då kvar för servicen som "showstopper" för Sony?

Ur hobby- och entusiastfotografsynpunkt håller jag med dig.

Problemet är att så som många av de mest aktiva heltidspress- eller heltidssportfotograferna arbetar så är ingen kamera helt driftsäker - det är bara gradskillnader i hur länge de går innan de behöver service. Det är inte frågan om du behöver lämna in en eller flera av dina kameror på service, snarare hur ofta ...

Men för att kort sammanfatta:
Servicenivå är verkligen superviktigt för heltidsrarbetande fotografer medan inköpspriset för kamerahusen i det sammanhanget en mycket liten faktor. Plus att sådana fotogafer helt enkelt vill ha en enkel, robust och pålitlig kamera som ger så bra odds som möjligt att få en lyckad bild i så många sammanhang som möjligt. EVF som teknik kommer på sikt att bli använt också i yrkeskameror för stillbild (videofotograferna har ju gjort det i årtionden nu), men än så länge är faktiskt en bra optisk sökare bättre i fler situationer.

De flesta heltidsarbetande fotografer är mycket pragmatiska människor som helt enkelt förderar att använda saker de vet fungerar. Dyker det upp en ny teknik som gör deras arbete enklare så använder de den - när de ser att den tekniken ger en tydlig fördel. Historiska exempel: exponeringsautomatik, autofokus, digitalkameror rent allmänt. Idag ger en EVF bara vissa fördelar vilket gör att de används yrkesmässigt i just de sammanhangen - se på Panasonic GH1 och GH2 som varit mycket omtyckta bland videofilmande fotografer. Där är EVF:en inget hinder. Men för stillbildsfoto bjuder EVF än så länge inte på några avgörande fördelar, i alla fall inte i proportion till de nackdelar de har. På sikt kommer det att ändras.

 

[Jumfer]

Lämnade min A850 till Assist Workshop tror det tog en vecka att få den rengjord.
http://www.assistworkshop.se/ på länken hittar du mer info./Roffe

Tackar, har mailat dom och hoppas på fläckfria bilder i en snar framtid ;-)

 

[Jumfer]

För de som arbetar på heltid som fotografer är det oftast annorlunda. Men även i den gruppen är skillnaderna enorma. För en generell frilansare där bara en del av jobben är av typen "du måste leverera för en kvart sedan" så kommer man långt bara med att ha två kameror. Men för just renodlade press- och sporfotografer blir det annorlunda ...

Det du skriver är iofs sant men personligen tycker jag att Sony inte konkurrerar i det segmentet (press/sport/paparazzi) och jag hoppas att dom inte kommer att försöka alls utan gå en annan väg. Jag tycker att "proffs" alldeles för ofta likställs med dom här yrkesgrupperna. I min egna verklighet är "proffs" oftare studiofoto eller liknande där alla raket-paparazzi-funktioner är lika oviktiga oavsett vilket märke kameran har. Bara en åsikt.

När jag jobbade med foto i ungdomens dagar (tidigt 90-tal) så var det få kunder som lovsjöng dom stora tillverkarnas service, snarare tvärtom oavsett om det var Canon, Nikon, Mamiya eller Hasselblad. En backupkamera eller två är billigt, oavsett hur snabb någon tillverkares service är kommer den aldrig att vara snabb nog för att rädda ett pågående jobb?

//R

 

[hbengtsson]

Det jag funderat över är varför service skulle vara så viktig att bristen på den skulle diskvalificera Sony exv. A900 eller A99 som ett alternativ för proffsanvändning. Sonys FF har ju ofta varit betydligt billigare än Canons och Nikons prohusmodeller.

Det stora dilemmat för en underdog är att det inte räcker med att vara lika bra. Det skall till med ett tydligt övertag för att inarbetade fotografer, bildbyråer och media ens skall orka tänka tanken att byta system. Jag säger inte att det är omöjligt, men extremt svårt. Och det tar låååång tid.

Minoltas sena debut i DSLR världen kan ha påverkat en del av hur Sony läget är idag. Många hann köpa på sig både Canon och Nikon. Trogna "Minoltianer" väntade förstås in men det räckte inte. Sen när försäljningen väl tog fart (Dynax 5D blev en riktig hit) så började ryktena om Minoltas nedläggning sprida sig som en löpeld. Utan officiella uppgifter om framtiden så flydde många skeppet. Systemet var nästan på väg att dö ut. Med tanke på detta har Sony gjort en imponerande satsning och nya modeller formligen spottas fram.

Jag tror Sony varit på G med en diskret satsning in i pro-segmentet med A900, 2.8 zoom från Carl Zeiss, ordentliga blixtar etc etc. Sedan hamnar man lite i moment 22 - skall man satsa på yrkesverksamhet (service, utlåning, prio etc) INNAN eller är det värt att vänta på framgångarna med den nya utrustningen? Dålig försäljning, ingen pro-satsning -> ingen satsning, ingen fortsatt försäljning

För att kunna konkurrera med Canikon på yrkesnivå krävs minst lika bra kameror på alla nivåer, motsvarande objektivutbud med motsvarande optisk kvalité och en service som ligger på samma eller bättre nivå. Och helst till lockande priser. Åtminstone initialt. Och en sjuhelsikes marknadsföring.

Det är en satsning som heter duga. Jag tror man helt enkelt inte ser lönsamhet i den.

 

[Grevture]

Det du skriver är iofs sant men personligen tycker jag att Sony inte konkurrerar i det segmentet (press/sport/paparazzi) och jag hoppas att dom inte kommer att försöka alls utan gå en annan väg. Jag tycker att "proffs" alldeles för ofta likställs med dom här yrkesgrupperna. I min egna verklighet är "proffs" oftare studiofoto eller liknande där alla raket-paparazzi-funktioner är lika oviktiga oavsett vilket märke kameran har. Bara en åsikt.

När jag jobbade med foto i ungdomens dagar (tidigt 90-tal) så var det få kunder som lovsjöng dom stora tillverkarnas service, snarare tvärtom oavsett om det var Canon, Nikon, Mamiya eller Hasselblad. En backupkamera eller två är billigt, oavsett hur snabb någon tillverkares service är kommer den aldrig att vara snabb nog för att rädda ett pågående jobb?

//R

Helt riktigt, de heltidsjobbande press- och sportfotograferna är faktiskt en ganska liten minoritet i den större gruppen "yrkesfotografer på heltid" där så vitt jag kan se den största gruppen snarare är ensamarbetande frilansfotografer som arbetar med många olika typer av uppdrag.

Lite lösryckta exempel på uppdrag: Eventfoto åt företag, porträtt- och gruppbilder av personal för allt från personaltidningar till årsredovisningar, reklam eller företagswebbar. Bröllops- eller festbilder, produktbilder, bilder på fastigheter/lokaler, bilder till turisbroschyer, kommuners informationsmaterial - och enstaka nyhets- och personporträttbilder åt dagspress och övriga tidningar av alla de slag. Mycket tidningsbilder görs ju med framförhållning, som reportageblder från alla möjliga sammanhang.

Ser vi till den här stora gruppen av frilansare så har de nog idag oftast en Eos 5D Mark II, en lite äldre kamera eller en EOS 7D som backup plus några objektiv. De här ftogarferna skulle nog ofta klara sig precis lika bra med en A99. Så varför köper de inte en sådan istället? (I svaren nedan använder jag Canon som exempel, men samma sak gäller i princip Nikon)

- Dels av det enkla skälet att de antagligen vill slippa byta objektiv- och tillbehörssystem. Det är en stor kostnad. Även om Sony har ett ok utbud av objektiv ligger de långt efter Canon. För att inte tala om övriga tillbehör även om Sony sakta arbetar sig ikapp där med.

- Dels för att det finns goda möjligheter att hyra/låna ur det enorma utbud av objektiv, tillbehör och kamerahus som Canon har. Skall du åka iväg på en dyr reportageresa utomlands kan du enkelt hyra eller rent av låna en Eos 5D till i två veckor plus en 500/4 för de där fågelbilderna beställaren frågade efter. Eller för ett sportjobb över en hel låna/hyra en Eos 1D X och en 400/2,8.

- Dels helt enkelt att du får en stor trygghet i att många av dina kollegor också kör Canon och du kan få hjälp, låna eller låna ut prylar och arbeta tillsammans med dem på ett enkelt sätt.

- Dels faktiskt för att du har en bra service från Canon med låneprylar, du kan i trängda lägen få en snabb hjälp många andra märken har svprt att ge.

- Dels för att många yrkesfotografer - av goda skäl - är teknikkonservativa och avvaktar innan de hoppar på nya tekniska lösningar (som EVF). Man vill inte vara betatestare om man är beroende av sina grejer.

 

[Grevture]

Det stora dilemmat för en underdog är att det inte räcker med att vara lika bra. Det skall till med ett tydligt övertag för att inarbetade fotografer, bildbyråer och media ens skall orka tänka tanken att byta system. Jag säger inte att det är omöjligt, men extremt svårt. Och det tar låååång tid.

Minoltas sena debut i DSLR världen kan ha påverkat en del av hur Sony läget är idag. Många hann köpa på sig både Canon och Nikon. Trogna "Minoltianer" väntade förstås in men det räckte inte. Sen när försäljningen väl tog fart (Dynax 5D blev en riktig hit) så började ryktena om Minoltas nedläggning sprida sig som en löpeld. Utan officiella uppgifter om framtiden så flydde många skeppet. Systemet var nästan på väg att dö ut. Med tanke på detta har Sony gjort en imponerande satsning och nya modeller formligen spottas fram.

Jag tror Sony varit på G med en diskret satsning in i pro-segmentet med A900, 2.8 zoom från Carl Zeiss, ordentliga blixtar etc etc. Sedan hamnar man lite i moment 22 - skall man satsa på yrkesverksamhet (service, utlåning, prio etc) INNAN eller är det värt att vänta på framgångarna med den nya utrustningen? Dålig försäljning, ingen pro-satsning -> ingen satsning, ingen fortsatt försäljning

För att kunna konkurrera med Canikon på yrkesnivå krävs minst lika bra kameror på alla nivåer, motsvarande objektivutbud med motsvarande optisk kvalité och en service som ligger på samma eller bättre nivå. Och helst till lockande priser. Åtminstone initialt. Och en sjuhelsikes marknadsföring.

Det är en satsning som heter duga. Jag tror man helt enkelt inte ser lönsamhet i den.

Det här är en mycket bra sammanfattning av Sonys dilemma när det gäller yrkesmarknaden. Inträdesbiljetten dit är så enormt dyr (massor av nya dyra objektiv och tillbehör plus att det tar lång tid att etablera sig) och dessutom handlar det faktiskt om en ganska måttligt lösam marknad. Yrkesmarknaden är väldigt liten volymmässigt och i synnerhet om vi ser till flaggskepsprodukterna (de stora proffshusen, supertelena osv från Canon/Nikon) så är de produkterna nog knappt ens lönsamma sett på kort sikt. Deras viktigste uppgift är att bygga varumärket (och helst betala sina egna kostnader).

För att uttrycka det så här: Är det värt att satsa enorma pengar på att köpa in sig i en liten marknad med måttlig lönsamhet för att bygga upp varumärket?

Jag har fått ett intryck av att Sony redan valt bort det alternativet och istället satsar på att bygga sitt varumärke via Nex-systemet och enstaka annorlunda profilprodukter som RX1. Ser vi till just marknaden för spegelfria kameror så är det väl i viss mån Sony och Panasonic som spelar den roll som Canon och Nikon har på marknaden för traditionella DSLR. Där har de ju chansen att etablera sig som en dominerande aktör i och med att Canon och Nikon inte är så starka där (ännu i alla fall

 

[Photocon]

Det här är en mycket bra sammanfattning av Sonys dilemma när det gäller yrkesmarknaden. Inträdesbiljetten dit är så enormt dyr (massor av nya dyra objektiv och tillbehör plus att det tar lång tid att etablera sig) och dessutom handlar det faktiskt om en ganska måttligt lösam marknad. Yrkesmarknaden är väldigt liten volymmässigt och i synnerhet om vi ser till flaggskepsprodukterna (de stora proffshusen, supertelena osv från Canon/Nikon) så är de produkterna nog knappt ens lönsamma sett på kort sikt. Deras viktigste uppgift är att bygga varumärket (och helst betala sina egna kostnader).

För att uttrycka det så här: Är det värt att satsa enorma pengar på att köpa in sig i en liten marknad med måttlig lönsamhet för att bygga upp varumärket?

Jag har fått ett intryck av att Sony redan valt bort det alternativet och istället satsar på att bygga sitt varumärke via Nex-systemet och enstaka annorlunda profilprodukter som RX1. Ser vi till just marknaden för spegelfria kameror så är det väl i viss mån Sony och Panasonic som spelar den roll som Canon och Nikon har på marknaden för traditionella DSLR. Där har de ju chansen att etablera sig som en dominerande aktör i och med att Canon och Nikon inte är så starka där (ännu i alla fall

Ja, jag har sedan 2 år varit helt övertygad om att Sony valt bort detta alternativ. Jag tittade extra noga på detta med service/lånemöjlighter etc då.

Då var yrkesfoto min enda inkomst, men jag såg slutet nalkas och jag trappade ned fotot till en deltidssysselsättning baserad på egen firma (mycket beroende på att min fru blev sjuk och skulle må bra av att bo på landet istället, men även jag kände mig trött på "pressflängandet" efter 2 decennier som pressfotograf).

Jag satsade ändå på Sony och hade stor glädje av främst A900 för mer kontemplativa motiv, men jag fortsatte att leverera till pressen också och skulle känt mig "naken" om jag inte behållit en FF-Canon och en dito APS-C samt en normalzoom och en telezoom. Båda med ljusstyrka f/2.8.

Det visade sig vara ganska klokt eftersom en av Zeisszoomarna till A900:an mankerade och det tog 2 inskick samt sammanlagt 3 månader att få den åtgärdad trots att jag åberopade att jag var yrkesfotograf vid åstkillig mail- och telefonkontakt med servicefirman. Låneexemeplar under servicetiden fanns inte som option.

Nu, i dagsläget spelar detta kvitta då jag håller på att avveckla rörelsen helt. Utan saknad. Äntligen får jag all tid jag vill till att ta de bilder jag vill utan ekonomisk stress. Skulle mycket väl kunna tänka mig att använda Sony enbart nu, men under mellantiden blev det mestadels Nikon som införskaffades när jag upptäckte att Sony höll igen på FF-sidan ganska länge.

Så visst, allt är som det skrivits tidigare. Det MÅSTE finnas snabb service NÄR service är påkallad (Bra att du skrev "när" istället för "om"). Bara den finns tillsammans med ett hyfsat objektivutbud är det i princip helt oväsentligt vad det står på kameraloggan. Men Sony har nog medvetet valt en annan väg.

//Lennart

 

[Sten-Åke Sändh]

Roligt med gamla kameror men man får akta sig så man inte blir samlare ;-) Jag har haft Diana, Nikon, Canon, Leica, Pentax oxh Mamiya analogt, Canon Panasonic och Sony digitalt. Jag tror jag stannar på Sony ett bra tag till om inget drastiskt händer, fpr väl se hur länge DSLR/SLT-kameror hänger med

Håller med men för min del så har jag blivit samlare av gammalt KM och Sony-skrot helt ofrivilligt för det är ju inte värt ansträngningen att försöka sälja gamla digitalkamerahus. Vem vill ha sånt? Går väl knappt att skänka till Lutherhjälpen.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag tror inte det är någon stor showstopper. Men - jag skulle väldigt gärna vilja lämna in min A900 och få sensorn rengjord, kanske finns det någon men jag har inte sett eller hittat eller hört talas om det.

//R

Jag hade en näradödenupplevelse för ett tag sedan då det kom skit på min NEX 7 sensor (inför senaste semestern). Tog och topsade den men fann att den hade kommit lite oljeaktig beläggning på sensorn. Jag tog då rengöringsvätska för mina glasögon och tvättade den ordentligt och torkade igen och jag har gjort det vid ytterligare tillfällen. Fick bort all beläggning helt, så jag känner idag att sensorn nog inte är riktigt lika känslig som jag föresällt mig tidigare, även om man alltid ska vara försiktig. Man kan faktiskt göra det själv med framgång.

 

[Sten-Åke Sändh]

Helt riktigt, de heltidsjobbande press- och sportfotograferna är faktiskt en ganska liten minoritet i den större gruppen "yrkesfotografer på heltid" där så vitt jag kan se den största gruppen snarare är ensamarbetande frilansfotografer som arbetar med många olika typer av uppdrag.

Lite lösryckta exempel på uppdrag: Eventfoto åt företag, porträtt- och gruppbilder av personal för allt från personaltidningar till årsredovisningar, reklam eller företagswebbar. Bröllops- eller festbilder, produktbilder, bilder på fastigheter/lokaler, bilder till turisbroschyer, kommuners informationsmaterial - och enstaka nyhets- och personporträttbilder åt dagspress och övriga tidningar av alla de slag. Mycket tidningsbilder görs ju med framförhållning, som reportageblder från alla möjliga sammanhang.

Ser vi till den här stora gruppen av frilansare så har de nog idag oftast en Eos 5D Mark II, en lite äldre kamera eller en EOS 7D som backup plus några objektiv. De här ftogarferna skulle nog ofta klara sig precis lika bra med en A99. Så varför köper de inte en sådan istället? (I svaren nedan använder jag Canon som exempel, men samma sak gäller i princip Nikon)

- Dels av det enkla skälet att de antagligen vill slippa byta objektiv- och tillbehörssystem. Det är en stor kostnad. Även om Sony har ett ok utbud av objektiv ligger de långt efter Canon. För att inte tala om övriga tillbehör även om Sony sakta arbetar sig ikapp där med.

- Dels för att det finns goda möjligheter att hyra/låna ur det enorma utbud av objektiv, tillbehör och kamerahus som Canon har. Skall du åka iväg på en dyr reportageresa utomlands kan du enkelt hyra eller rent av låna en Eos 5D till i två veckor plus en 500/4 för de där fågelbilderna beställaren frågade efter. Eller för ett sportjobb över en hel låna/hyra en Eos 1D X och en 400/2,8.

- Dels helt enkelt att du får en stor trygghet i att många av dina kollegor också kör Canon och du kan få hjälp, låna eller låna ut prylar och arbeta tillsammans med dem på ett enkelt sätt.

- Dels faktiskt för att du har en bra service från Canon med låneprylar, du kan i trängda lägen få en snabb hjälp många andra märken har svprt att ge.

- Dels för att många yrkesfotografer - av goda skäl - är teknikkonservativa och avvaktar innan de hoppar på nya tekniska lösningar (som EVF). Man vill inte vara betatestare om man är beroende av sina grejer.

Självklart är det en stor fördel om man kan låna grejor av varandra och testa. Självklart att de fllesta väljer som de gör.

Tack för bra svar Martin!

Du som har för vana att släpa omkring stora grejor. Ser du någon trend där fotografer som du försöker slippa bära så mycket på axlarna och satsar professionellt på avancerade spegellösa som huvudsystem? Jag kan tänka att många fotografer vid sidan av stress även lider av en massa belastningsskador.

Jag har för mig Omar Brännström skrev något om detta för ett antal år sedan då han testade att köra med APS-C-kameror och objektiv med lite sämre ljusstyrka exv. /4-objektiv istället för 2,8 för att spara vikt. Men i Omars fall var det fortfarande tjockkamera som gällde då de spegellösa ännu inte kommit brett då.

 

[Sten-Åke Sändh]

........................När jag jobbade med foto i ungdomens dagar (tidigt 90-tal) så var det få kunder som lovsjöng dom stora tillverkarnas service, snarare tvärtom oavsett om det var Canon, Nikon, Mamiya eller Hasselblad. En backupkamera eller två är billigt, oavsett hur snabb någon tillverkares service är kommer den aldrig att vara snabb nog för att rädda ett pågående jobb?

//R

Ja det var ju så jag resonerade också. Ett extra kamerahus är väl inga problem och särskilt inte om det bara är en marginell kostnad i det hela men att det inte betyder något vad ett kamerahus kostar tror jag inte på för när exv. tidningar är pressade så tittar de på alla bäckar små och proletariserade frilansare har det väl rätt svettigt ekonomiskt och utrustning är också utgifter.

Sen är det ju precis som du säger att den service finns inte som är snabbare än den tid det tar att lyfta upp sitt extrahus och skruva på rätt glugg på det. Sen finns säkert massor av andra typer av situationer också där servicen är mer relevant än i ovanstående exempel.

 

[Jumfer]

Du som har för vana att släpa omkring stora grejor. Ser du någon trend där fotografer som du försöker slippa bära så mycket på axlarna och satsar professionellt på avancerade spegellösa som huvudsystem?

En snarlik trend som ju finns på riktigt iallafall är strobist-trenden som ju kommer från "riktiga" fotografer som Joe McNally och liknande, jämfört med blixtar och annat ljussättningsjox så är ju kameran ganska liten oavsett om det är en spegellös eller en DSLR. Men visst tror jag på det. Min känsla just idag är att Nex mer är en kamera som ersätter en Leica än en SLR-liknande tingest, inte minst för att det inte finns några långa telen till spegellösa (utom Panasonics 100-300 som jag är avundsjuk på men förmodligen inte ett alternativ för seriösa örn-fotografer ändå).

Nu kommer det ju faktiskt 3 nya Zeiss-gluggar till Nexen så man kanske kan tänka sig att lite mer hippa reportagefotografer kan byta ut sin 5D mot en Nex eller en RX1 och låna lite stilpoäng från Leica-maffian. Fast en annan tanke är att Olympus ligger mer rätt med sin utstuderade design. Man får väl hålla andan tills Apple släpper en retro-kamera i bakelit

//R

 

[afe]

En viktig sak som delvis gäller servicenivån är möjligheten att faktiskt få tag i de prylar man behöver. Det är tyvärr inte alltid så lätt att hitta t.ex. objektiv och tillbehör i lager till Sony ute hos återförsäljarna, och det funkar inte med alltför långa leveranstider för yrkesfotografer. Det kan ju t.ex. vara så att fotografen får all sin utrustning stulen ur bilen (händer lite då och då), och då måste det gå snabbt att få nya prylar - något som oftast är möjligt från de stora tillverkarna.