Sonys systemkameror (och kanske andra också)

[avlustat_medlemskap180119]

Den bästa kameran för filmning som håller så hög kvalitet att den utan problem fungerar för professionell Tv-produktion är Panasonic GH3 med autofokus. Jag här var även Panasonic före innovativa Sony.

Panasonic Lumix GH3 utan problem fungerar för profesionell tvproduktion... Nja

Däremot anses tom GH2 vara lite bätrte för video av vissa. GH3 och OMD har samma sensor och så har även nya BlackMagic pocket video camera. Rätt sugen på Blackmagicen faktiskt. Blir lite många objektivfattningar bara. Nu har jag Nikon-F och Sony-E. Detts akulle innebära att även få in M4/3. Om man sedan går upp till BlackMagic production camera så blr det Canon-EF också. I så fall byts nog Nikon-systemet ut mot Canon och Nex mot nåt m4/3 istället.

Ligger före Sony gör de ju ändå inte. Är ingen teknisk skillnad, bara lite bättre prestanda än APS-C, men jag gissar att A99 är lite vassare för video än GH3 ändå.

Teknisk skillnad är det däremot till Sonys fördel genom att AF-systemet funkar med PDAF i video och inte behöver hatta fram och tillbaka. Det är ju den revolutionerande grejen. GH3 och alla andra som har AF för filmning använder CDAF.


/Mats

 

[Photocon]

Så här ser jag på PDAF:

Fungerar det i de absolut flesta situationer (och man vet att kamera/objektiv är kalibrerade bra tillsammans) så struntar jag numera i att kolla, med hjälp av linjaler, 45 graders lutande plan och fan samt hans pumpstock.

Det första jag gör när jag skaffat ett nytt objektiv eller dito kamera är att plåta sådana motiv jag vanligtvis brukar använda kamerorna till. Ser det bra ut så lämnar jag det därhän.

Däremot blir jag ett kontrollfreak om det inte ser bra ut och jag vet med mig att jag inte gjort några användarfel. DÅ åker alla testpinaler fram och ev service eller retur blir aktuell.

Som jag tidigare skrivit i många AF-trådar är mitt absoluta grundkrav att PDAF ska träffa rätt med AF-S, centrumpunkt på ett normalbelyst motiv.

Det är oerhört tråkigt och jobbigt när man råkar ut för dåligt kalibrerade kameror eller objektiv, men efter holmgången med 5DMkII:s astigmatiska AF-sensor vägrar jag att grotta ned mig i AF-problem till samma grad igen.

Såväl min 1DsMkIII som D800 samt samtliga gluggar till dem som är i min ägo fokuserar lyckligtvis perfekt i One-shot resp AF-S, samt så bra man i princip kan önska sig vid kontinuerlig AF.
Hoppsan, jag ljög lite. Har ett Nikon 14-24/2.8 som väl räknas i kategorin extremobjektiv. På pixelstinna FF-kameror märks ett litet fokusshift vid nedbländning. Men 3 provexemplar har agerat likadant så jag har fått reda på att det tillhär gluggens egenskaper. Underbart objektiv i vilket fall som.

Sony A900 gjorde eockså ett fantastiskt bra jobb med AF-S och jag har faktiskt inte haft några direkta fokusproblem på 3 år annat än med några objektiv som åkt i retur samt ett som blivit omkalibrerat. Men det har aldrig varit de senare kamerornas AF som mankerat.

Icke desto mindre kör jag med MF eller CDAF i LV-läge vid riktigt kritiska förhållanden där jag vet att PDAF kan ge svårigheter, men jag tror att jag utan större bekymmer tar 90% av mina bilder med PDAF,
Okej, undantaget är ju NEX-7 som endast har CDAF och dessutom använder jag ju Nikon/canongluggar på den som måste fokuseras manellt.

Om, möjligt köper jag objektiv i fysisk affär så jag kan ta ett par provbilder med egen kamera innan jag skaffar just det exemplaret. Alternativt träffar ett avtal vid distansköp att full reurrätt föreligger och jag har rätt att testa gluggen under försiktiga former.

Men i övrigt så har frångått min tidigare inställning att ALLA kamerahus resp objektiv är dåligt kalibrerade intill jag sett bevis på annat. Så i möjligaste mån plåtar jag i första hand vanliga motiv när jag provkör och skulle mot förmodan någon grej vara skitkalibrerad så tar jag det problemet då. Alldeles för nervförstörande att hålla på som jag gjorde innan. Fast i ärlighetens namn tror jag att PDAF blivit bättre och därtill leveranskalibrerade under de senaste åren.

Det blir för dyrt för kameratillverkaren att få in en drös kamerahus för garantijusteringar, tror jag. Dessutom flagnar glansen på varumärket.

Att hänvisa till microjustering är inte helt lyckat i många fall om gluggen inte är helt linjär. Fast även här kan just fokusskift uppträda efter en mikrojustering som sker vid full öppning. Vid nedbländning kan focusshift uppträda då, För att inte tala om variationer vid olika avstånd. Icke desto mindre tycker jag mikrojusteringen faktiskt blivit bättre på de senare kamerorna, men det hjälper knappst på en zoom som inte är linjär.

Etter värre blir det med en zoom som Sten-Åkes som framfokuserar i ena ändläget och bakfokuserar i det andra.

Bottomline: PDAF är bra redan idag för det mesta, men kommer sannolikt att bli bättre. Jag tror på utvecklingen av hybrid-AF. Tror även som Mats att att SLT-tekniken är ett litet sidospår och att vi kommer att få en bra sensorbaserad AF i framtiden med förbättrade OLED-EVF och fritt blås mellan objektiv och sensor.

//Lennart

 

[Sten-Åke Sändh]

Det här är så främmande för mig. Köper man dyr och avancerad utrustning så kan man begära att det fungerar. För mig har det gjort det utom i något enstaka fall och då har jag fått det åtgärdat på garantin.

Det där med fokus-shift att kameran mäter och sätter fokus med maximalt öppen bländare, t.ex. F/1,2 och sedan när bilden tas med t.ex. F/4 så har fokusplanet flyttat sig så att skärpan inte hamnar rätt kan ju bara inte stämma.

Det skulle betyda att en studiofotograf som väljer en Canon-kamera och det dyraste och bästa som finns, typ Canon EF 85/1,2 L II USM för 18 000 kr. får konsekvent oskarpa bilder och att det inte är något att göra åt för att det tyvärr är en sån modell som alltid fokuserar fel med AF på annat än största bländare.

Det här skulle vara totalt oacceptabelt och kan helt enkelt inte stämma.
Skulle vara omöjligt att sälja ett så dyrt och fint objektiv som har en inbyggd egenskap att det alltd fokuserar fel.


/Mats

Fokusproblem fanns inte i min tankevärld heller innan jag skaffade min KM D7D och sedan fortsatte med en del Sony-hus. Jag tänkte väl mer på ADHD-ungar med fokusproblem men det är väl mer av en gammal lärarskada än relevant i detta sammanhang. Min A55 var ju så pass ur slag t.ex. att sony Center gav mig en A580 rakt av trots att den vid tillfället var 1000 spänn dyrare.

Jag tycker också att det är eländigt att folk trots utlägg av många 10 000-lappar inte får schysta grejor. Det finns mängder av folk som vittnat om sina dyra fina Canon-telen (både zoomar och fasta) som inte funkar som avsett genom åren här på FS och lika många som varit irriterade över felkalibrerade hus. När det gäller just Canon så var det ju just de dyrare kamerahusen som hade problem med de dyraste och mest ljusstarka objektiven.

Det är självfallet oacceptabelt för de drabbade men det finns som sagt alldeles för många exempel på att det faktiskt är så illa som beskrivet i en del fall att man ska kunna blunda för problemen. Problemet är ju bara att det krävs både kunnighet och uppmärksamhet om man ska kunna rätt identifiera problemen och få de åtgärdade. Alla fixar tyvär inte detta utan lever med suboptimala system helt i onödan.

 

[PMD]

Pratar du med en Leica-kille så är det mätsökare det ska vara och fan ingen AF. Där är det MF per design fram till M9. Jag antar att en riktig Leica-taliban är lite vilse i pannkakaan just nu när Leica-M sett dagans ljus. Sen dess kan man ju inte heller lite på Leica.

Närå, en Leicataliban känner igen sig rätt bra med en M (typ 240). Mätsökaren finns som vanligt där den alltid har funnits.

Det är fortfarande manuell fokus som gäller, men nu kan man använda Focus Peaking med hjälp av skärmen eller en påmonterbar EVF. (EVF:en kostar 3995 kr om det står Leica på den, men 2299 om det står Olympus på den. Förutom texten på sökaren så är de exakt likadana.)

 

[PMD]

Inte mot min för jag tycker det funkar mycket bra med min NEX 7 och Sony 16-50mm med motorzoom.

Jaja, men motorzoom är inte riktigt motsatsen till manuellt fokus ...

 

[PMD]

Jag har blivit lite mer skeptisk till detta autodefault som vi lätt riskerar att hamna i. Har man otur så påverkar "auto" den tekniska bildkvaliteten negativt även om det är både praktiskt och nödvändigt i vissa situationer.

Som med alla verktyg, manuella såväl som halvautomatiska eller helautomatiska, så måste man lära sig använda dem, och träna på att få bästa resultat med dem. Man bör nog inte inbilla sig att det är kameran som tar bilden även om all möjlig automatik är påslagen.

Bara för att min bil har automatväxel så betyder ju inte det att den kör dit jag vill av sig självt.

 

[PMD]

Det där med fokus-shift att kameran mäter och sätter fokus med maximalt öppen bländare, t.ex. F/1,2 och sedan när bilden tas med t.ex. F/4 så har fokusplanet flyttat sig så att skärpan inte hamnar rätt kan ju bara inte stämma.

Klart att det stämmer - för vissa objektiv. Läs Roger Cicalas omdöme om det objektivet. Cicala driver uhyrningsfirman Lensrentals, så han har möjlighet att testa inte bara ett objektiv, utan en hel drös. Jag har för mig att Lensrentals brukar ha mellan ett halvt och ett helt dussin exemplar av varje objektivmodell de hyr ut.

Det skulle betyda att en studiofotograf som väljer en Canon-kamera och det dyraste och bästa som finns, typ Canon EF 85/1,2 L II USM för 18 000 kr. får konsekvent oskarpa bilder och att det inte är något att göra åt för att det tyvärr är en sån modell som alltid fokuserar fel med AF på annat än största bländare.

Just det objektivet lider inte av fokusskift.

 

[Photocon]

Fokusproblem fanns inte i min tankevärld heller innan jag skaffade min KM D7D och sedan fortsatte med en del Sony-hus. Jag tänkte väl mer på ADHD-ungar med fokusproblem men det är väl mer av en gammal lärarskada än relevant i detta sammanhang. Min A55 var ju så pass ur slag t.ex. att sony Center gav mig en A580 rakt av trots att den vid tillfället var 1000 spänn dyrare.

Jag tycker också att det är eländigt att folk trots utlägg av många 10 000-lappar inte får schysta grejor. Det finns mängder av folk som vittnat om sina dyra fina Canon-telen (både zoomar och fasta) som inte funkar som avsett genom åren här på FS och lika många som varit irriterade över felkalibrerade hus. När det gäller just Canon så var det ju just de dyrare kamerahusen som hade problem med de dyraste och mest ljusstarka objektiven.

Det är självfallet oacceptabelt för de drabbade men det finns som sagt alldeles för många exempel på att det faktiskt är så illa som beskrivet i en del fall att man ska kunna blunda för problemen. Problemet är ju bara att det krävs både kunnighet och uppmärksamhet om man ska kunna rätt identifiera problemen och få de åtgärdade. Alla fixar tyvär inte detta utan lever med suboptimala system helt i onödan.

Som yrkesverksam noterade jag redan på filmtiden fokusproblem. Redan med snittbildssökare och främst manuella zoomar kunde det bli ett helsike ibland.
Men som du skriver så var problemen oftast nästintill ickeproblem.

Och visst, jag har åkt i den karusellen "tiotustalskronors-snurran" med en 1DsMkII och bl a EF 24-70/2.8 L usm. Tillsammans ett nypris på nästan 90 lakan.
Eftersom mina andra gluggar fokuserade hyfsat, men inte bra på 1DsMkII skickades den till RCC för referenskalibrering så jag kunde gå igenom gluggarna i lugn och ro. Då visade det sig att samtliga gluggar låg helt rätt utom 24-70/2.8.

Påtalade detta och skickade in den för referensinställning samt visade med bildexempel att rejält framfokus förelåg i ena änden och mer bakfokus i den andra samt att den inte träffade rätt någonstans vid någon brännvidd. Den kom tillbaks och var "inom toleranseran" efter att varit borta 3 veckor trots CPS-medlemsskap.

Klagade igen och nu begärde man in 1DsMkII:an igen+objektivet. Vid telefonsamtal sade man att huset var felkalibrerat (fast man 1 månad innan hade referensställt huset) samt skickade iväg 24-70 till serviverkstad i Norge. Efter ett par veckor var ekipaget tillbaks och det var fel, fel och fel. Dessutom var nu mina andra gluggar "fel" också eftersom man pillat i kamerahuset. Så gick det ett par rundor till. kameran skickade jag istället till Intervision för ny referensinställning och alla mina andra gluggar blev "friska" igen. 24-70/2.8 var om möjligt ännu mer kass efter en tredje runda på RCC. Till sist medgav man att gluggen var för svår att reparera och jag fick en ny som låg i stort sett rätt utom i vidvinkelläget där det mjuktecknade på 24mm. Från 35 till 70 var det okej.
Tröttnade och skickade gluggen till Intervision som i all fall lyckades göra även 24mm-läget acceptabelt.
Hela proceduren tog månader.

När jag sedan fick en astigmatisk 5DMKII i nävarna så var det inte långt till slutna avdelningen på ett mentalsjukhus, men det löste sig relativt enkelt med en service på Intervision.

Under tiden allt detta pågick provade jag andra kameror av samma typ som ägare i närområdet lånade mig och även deras 24-70/2.8 i förekommande fall. Många försäkrade att deras exemplar var perfekta. Det var de inte i alla lägen utan det är precis som du skriver att de levt med suboptimala system.

Men efter de här pärserna så har jag faktiskt inte haft problem med de nyare kamerorna. 1DsMkII och 5DMkII, liksom 24-70/2.8 L usm är nu sålda sedan länge,

Sedan har jag ju haft Nikon parallellt i omgångar och aldrig råkat ut för fokusproblem. Så jag trodde det här var ett Canonproblem. Men andra har erfarenheter som är tvärtemot mina och har haft jäkliga problem med Nikon och mindre problem med Canon.

De Sony-kameror jag haft har varit snälla på AF-S. Endast en vidvinkelzoom behövde justeras, men kamerahusen låg rätt.

Jag tror fortfarande att tillverkarna har skärpt sig en del. Men som du kommer ihåg satte jag snittbildsskiva i MkII:an för att vara säkrare med de gluggar som hade f/2.8 eller bättre.

//Lennart

 

[Photocon]

Just det objektivet lider inte av fokusskift.

Jodå, om man har otur så som jag hade med version 1.

//Lennart

 

[PMD]

Panasonic Lumix GH3 utan problem fungerar för profesionell tvproduktion... Nja

Jodå. Flera seriösa filmare föredrar Panasonic GH3 framför t.ex. Canon EOS 5D III, som ju är erkänt bra på video. EOS 5D II har ju använts för (bl.a.) teveproduktion, och 5D III är knappast sämre (även om förbättringarna är ganska små).

Panasonic GH3 har t.ex. a better-than-broadcast quality codec and bit rate, true SMPTE time code, true 1080/60p slow motion, headphone output, uncompressed full resolution HDMI output.

 

[PMD]

Jodå, om man har otur så som jag hade med version 1.

Jamen Mats skrev ju uttryckligen version 2!

 

[avlustat_medlemskap180119]

Jamen Mats skrev ju uttryckligen version 2!

Jaja, jag missuppfatte nog. Trodde det var precis det objekgivet som gogs upp som avskräckande exempel, men det var visst 50/1,2.

Oavsett så är det själva prin ipen. Om AF-systemet inte kompenserar för detta och ställer fokus med öppen bländare och sedan fokus ändras när det bländar ner och bilden tas så är det ju förfärligt.

Det är ju för sjutton en allvarlig felkonstruktion och betyder att en sådan objektivmodell alltid fonuserar fel på annat än största bländaren. Det är ju alldeles oacceptabelt och ett rent produktfel ju.

Förstår i te att om det är så att de överhu udtaget kunnat sälja något. Är ju väldigt enkelt att påvisa och det kan knappast avfärdas på något sätt.

Jac är numera väldigt bekväm av mig o h förutsätter att det är rätt så man behöver inte alltid mäta upp allting. Klart man provar varje objektiv med några noggranna foton och sen går i och tittar på bilden i detalj för att verifiera att det är rätt. Har gjort så med det jag har nu och i te minsta fel på nånting kan upptäckas och jag har handlat mina grejer lite här och där.

Antar att det bara är tur då för jag vet inte vilka modeller som skulle lida av fokusshiftning. Finns det nån lista på såna så man vet vad man ska undvika?

/Mats

 

[PMD]

Objektivkonstruktion är en kompromissfylld verksamhet. Det perfekta objektivet finns inte, och kommer knappast att finnas någonsin. Man måste prioritera vilka egenskaper som är viktiga och vilka dåliga egenskaper som är acceptabla för användningsområdet för just det objektiv man konstruerar. T.ex. så är det väl tämligen bortkastade pengar att köpa ett svindyrt 50mm f/1.2 och sen använda det nerbländat? I så fall finns det billigare objektiv som gör jobbet bättre.

 

[avlustat_medlemskap180119]

Objektivkonstruktion är en kompromissfylld verksamhet. Det perfekta objektivet finns inte, och kommer knappast att finnas någonsin. Man måste prioritera vilka egenskaper som är viktiga och vilka dåliga egenskaper som är acceptabla för användningsområdet för just det objektiv man konstruerar. T.ex. så är det väl tämligen bortkastade pengar att köpa ett svindyrt 50mm f/1.2 och sen använda det nerbländat? I så fall finns det billigare objektiv som gör jobbet bättre.

Håller inte med alls. Klart det finns tillfällen då det är användbart att använda andra bländare o kså. Även om man köper ett fi t ljusstarkt objektiv för att kunna dra nytta av stor bländare så ska man väl inte behöva köpa ett till och byta till det när man ska fotografer med mindre bländare. Rena dumheter ju. Varför öht ha variabel bländare om det bara fungerar xullt öppet.

/Mats

 

[Bengf]

Objektivkonstruktion är en kompromissfylld verksamhet. Det perfekta objektivet finns inte, och kommer knappast att finnas någonsin. Man måste prioritera vilka egenskaper som är viktiga och vilka dåliga egenskaper som är acceptabla för användningsområdet för just det objektiv man konstruerar. T.ex. så är det väl tämligen bortkastade pengar att köpa ett svindyrt 50mm f/1.2 och sen använda det nerbländat? I så fall finns det billigare objektiv som gör jobbet bättre.

Är det inte en avvägning som fotografen får göra då, trots något sämre bild med full bländare så är den dock användbar för att motivet är viktigt av många andra skäl, än maximal skärpa. Diskussionerna nu spänner över ett bredare och bredare område från objektivfel, kamerafel och till bästa bländare för respektive objektiv.

Nu snart går det ihop med pixelstinna kameror som D800 och f/1,2 där noggrannheten ökar för bästa skärpa och som är avhandlat i andra trådar. och där tydligen objektiven av typen 85/1,2-1,4-1,8 spelar i en tacksammare division.

Sedan har väl Sverige ett koppel av duktiga naturfotografer som formligen spottar ur sig bilder av toppkvalitet år efter år, och tar vi med hela världen så produceras väl miljarder bilder utan varken fokusfel eller objektivfel.

 

[Photocon]

Håller inte med alls. Klart det finns tillfällen då det är användbart att använda andra bländare o kså. Även om man köper ett fi t ljusstarkt objektiv för att kunna dra nytta av stor bländare så ska man väl inte behöva köpa ett till och byta till det när man ska fotografer med mindre bländare. Rena dumheter ju. Varför öht ha variabel bländare om det bara fungerar xullt öppet.

/Mats

Nej, det tycker inte jag heller i grunden. Men den gamle ordmärkaren PMD har nog en liten poäng här ändå. Sedan kan vi tycka vad vi vill om dessa kompromisser. Det finns de facto objektiv som har sådana unika egenskaper att ett smärre fokusshift inte går att undvika enl vissa optiska lagar,

Jag har ju ett (Nikons 14-24/2.8 AF-S G) med en nästan grotesk frontlins som ger extrem skärpa i centrum på full öppning, men även bättre korrigerad kantskärpa än motsvarande brännvidder i sitt kortare brännviddsområde. Faktum är att man på en D3x kunnat uppmäta att upplösningen ärnästan lika hög vid full glugg. Visserligen tappar den mycket lite jämfört med f/5.6 och har fortfarande hög upplösning vid f/8 men kan börja droppa redan där. Diffraktion inträder vid f/11. Men sådant märkte folk knappast med en D3 som har 12 Mp. På en D800 syns det tydligt på skärm.

Vid nedbländning kan en visst fokusskift synas på högupplösta kameror så att att fokus skjuts framåt en del.
Fortfarande är dock huvudmotivet skarpt. Slaget mellan 1 m och oändlighet är så kort att man knappt märker att skalan rört sig. Skulle slaget gjorts längre skulle frontlinsen fått göras ännu extremare och objektivtub längre, tyngre och dyrare att tillverka. Flares skulle därmed öka...ja, det blir som katten på råttan, råttan på repet etc...etc.

Om man väljer att vid en bild vid f/8 istället fokusera på en förgrund som ligger 3 meter bort istället för mot huvudmålet som kanske ligger 100 m bort fixar ändå DOF det så att allt blir skarpt från nedanför fötterna på en till evighet med välkorrigerad kanstskärpa.

AF har dessutom svårt att pricka exakt genom den bulkiga linsen på långa avstånd. men lättare ju närmre huvudfäremålet ligger (exv 1 meter). Det upplevda skärpedjupet är ändå så högt att det mesta blir skarpt.
Här ska tilläggas att PDAF misslyckas oftare med längre bort belägna föremål än CDAF.

Men priset man får betala för de positiva egenskaperna är ett smärre fokusshift i främst 24mm-läget.
Enl en objektivtekniker jag pratat med skulle hela konstruktionen väga dubbelt så mycket, vara mycket dyrare att tillverka och de kompenseringar man då gjort skulle leda till andra optiska fenomen som skulle vara svåra och dyra att bemästra.

Många väljer att leta upp den gamla 17-35/2.8 istället eller det ljussvagare 16-35/4 VR. Nu lär det visst komma en ännu lite ljussvagare variant som är billigare den med ljusstyrka f/4. Men ingen av dem har brännvidden 14mm som är extremt bra korrigerad.

Canons 50/1.2 L usm begriper jag mig inte på varför det överhuvudtaget tillverkas.

Det finns fler linser med fokusskift där man valt det för få andra unika egenskaper, men jag har ingen lista.

http://www.photozone.de/nikon_ff/447-nikkor_afs_1424_28_ff

//Lennart

 

[afe]

Fokusskiftet på 50/1,2 L försvinner på avstånd över en meter ungefär om jag förstått det rätt, så det är kanske inte så ofta man lider av det. Det är ju ett väldigt extremt objektiv, precis som 85/1,2 L (där den första versionen också har fokusskift enligt photozone). Båda är för övrigt skarpast på f/4, fast då måste man ju se till att skärpan ligger rätt

Det är ibland ganska kul med såna här objektiv på full öppning, men inte alltid så himskans praktiskt. Zeiss 135/1,8 borde ha ungefär samma extremkorta skärpedjup på full glugg som 85/1,2, och ni som använt den är nog medvetna om att det inte behövs mycket för att man ska missa.

Jag håller med Mats om att det förstås är praktiskt med objektiv som går att använda nedbländade också utan att behöva justera skärpan, men både 50/1,2 och 85/1,2 är nog såna som nästan bara används på full öppning. De har också nackdelen att vara ganska slöfokuserade (i synnerhet 85:an som kör fly-by-wire - 50:an kanske har vanlig fokusering). Bara att gå ner 1/2 bländarsteg till 1,4 gör att det blir mycket lättare att konstruera objektiven om jag tolkat tidigare inlägg i ämnet på rätt sätt.

 

[avlustat_medlemskap180119]

Är det inte en avvägning som fotografen får göra då, trots något sämre bild med full bländare så är den dock användbar för att motivet är viktigt av många andra skäl, än maximal skärpa. .

Tvärtom, att det blir sämre när man bländar ner.

De allra flesta objektiv blir skarpare om man bländar ned ett par steg. Peak på fina objektiv brukar vara 4-5,6, men ett riktigt bra och dyrt är väldigt skarpt öppet också. Se exempel på mina bilder tidigare t.ex.

Men det var ju inte det som saken gällde, utan att skärpeplanet flyttar sig så att fokus hamnar på fel ställe vid nedbländning. Spelar ingen roll att det är bättre skärpa om inte max skarpa hamnar där jag bestämmer.

Klart man kan ju alltid en sparad inställning med microadjust åt "fel håll" som kompenserar för det och ladda in den när man ska köra med studioblixtar och lite mindre bländare och ta bort inställningen när man ska köra full glugg. Eller medvetet fokusera på nästippen så att fokus hamnar i ögat eller på örat om det skulle vara tvärtom.

/Mats

 

[PMD]

Håller inte med alls. Klart det finns tillfällen då det är användbart att använda andra bländare o kså. Även om man köper ett fi t ljusstarkt objektiv för att kunna dra nytta av stor bländare så ska man väl inte behöva köpa ett till och byta till det när man ska fotografer med mindre bländare.

Tjavars. Canon EF 50mm f/1.2 L USM kostar cirka 13-14000 kronor. Ett Canon EF 50mm f/1.8 II kostar under 900 kronor så det är nästan försumbart i sammanhanget att köpa det senare.

Rena dumheter ju. Varför öht ha variabel bländare om det bara fungerar xullt öppet.

Det fungerar förstås på alla bländare, men man måste fokusera vid vald bländare om man väljer bländare mellan f/1.2 och f/4 (ungefär). Vid mindre bländare går det bra att fokusera vid full öppning.

 

[afe]

Det är nog så att mindre extrema objektiv kan vara mycket mer allround än de mer avancerade och dyrare. Ett exempel är Nikon 70-200 VR (den första versionen) som inte alls presterade så bra på FF och lite längre avstånd än typiska pressfoto- och sportavstånd - det var helt enkelt inte optimerat för det. Canons 1,2r är lite samma sak - de är optimerade för vissa avstånd och full bländare (även om de faktiskt blir skarpare nedbländade).

Det mest extrema med Sonyfattning jag kan komma på är just 135/1,8, men det verkar fungera bra på det mesta man utsätter det för

Nikons 105/2 och 135/2 DC är lite kul objektiv, i och med att man kan påverka bakgrundsoskärpan så att de beter sig som vore de använda på stor bländaröppning också nedbländade. Jag har själv bara testat som hastigast och förstår mig inte riktigt på det, men det kan ge väldigt bra resultat uppenbarligen.

Objektiv gjorda för väldigt speciella syften måste inte vara jättebra i alla situationer - bara de är bra på den situation de är gjorda för (apropå att Mats tycker 85/1,2 och 50/1,2 L verkar värdelösa p.g.a. fokusskiftet)