Sony SLT-A77 entusiast/semipro-kamera + lillbrorsan SLT-A65 - Officiellt

[pet]

Möjligt att JI/V1 är Nikons egna sensorer eller från samarbete med någon annan tillverkare, men det verkar helt osannolikt att de ska göra de stora högupplösta på egen hand och inte dra nytta av samarbetet med Sony som är riktigt bra på det här, eller så börjar Sony få skinn på näsan och anpassar sina priser och villkor så att Nikon tar sin business elsewhere. I så fall är det nog ett lyft för Sony konkurrensmässigt, men kostar säkert på kort sikt i missade intäkter, fast Sony har råd med det om de har en plan på längre sikt. Förloraren är i så fall Nikon tror jag.

Men, nu tycker jag inte att vi direkt efter att ha släppt taget om Canon att det här ska bli en Nikon spekulationstråd istället, så jag lägger i alla fall ner det här sidospåret.


/Mats

Ja kanske inte tillverkade av dom själva men helt egenutvecklade och tillverkade av en annan samarbetspartner än Sony som tex sensorerna som sitter i D3s, D3 och D700 ....om det är någon som förlorar på ett brutet samarbetet så är det Sony...Nikon är en väldigt viktig och stor kund så det skulle innebära en stor förlust i intäckter för Sony om Nikon drar sig ur samarbetet.

Personligen tror jag inte Nikon är långt borta från att klippa "navelsträngen" helt från Sony....kanske ske det redan i D400.

Så här sa Nikon i en intervju med Focus Numerique för ett tag sedan:

“We want to use our own sensors in SLRs most popular (APS-C based cameras like the D7000 and D3000) as the performance of our sensors are better (than Sony’s). However, it will take some time as it takes to achieve economies of scale.”

Men men nu tråden handlar som sakt om Sony A77 så nu ska jag inte älta detta mer....hoppas det dyker upp fler användare av A77an här i tråden så vi få ta del av användarintryck mm.

 

[avlustat_medlemskap180119]

Ja kanske inte tillverkade av dom själva men helt egenutvecklade och tillverkade av en annan samarbetspartner än Sony som tex sensorerna som sitter i D3s, D3 och D700 ....om det är någon som förlorar på ett brutet samarbetet så är det Sony...Nikon är en väldigt viktig och stor kund så det skulle innebära en stor förlust i intäckter för Sony om Nikon drar sig ur samarbetet.

Personligen tror jag inte Nikon är långt borta från att klippa "navelsträngen" helt från Sony....kanske ske det redan i D400.

Så här sa Nikon i en intervju med Focus Numerique för ett tag sedan:

“We want to use our own sensors in SLRs most popular (APS-C based cameras like the D7000 and D3000) as the performance of our sensors are better (than Sony’s). However, it will take some time as it takes to achieve economies of scale.”

Men men nu tråden handlar som sakt om Sony A77 så nu ska jag inte älta detta mer....hoppas det dyker upp fler användare av A77an här i tråden så vi få ta del av användarintryck mm.

På kort sikt blir det mindre intäkt för Sony såklart, men om S har planer på att på allvar bli en storspelare här så kan de få en edge genom att utveckla fantastiska sensorer som de inte delar med någon allvarlig konkurrent. Gammal historia är en sak, men jag tror inte det är självklart att Nikon skulle göra sensorer som har bättre performance. Att Nikon säger det är en sak, men det betyder också att de säger att deras D7000 är en sämre kamera än andra modeller de har för att den har en Sony-sensor. Det är inte upp till Nikon att avgöra det. Tror absolut inte att Sony förlorar på det när det gäller konkurrens på marknaden för mer avancerade kameror, men ekonomiskt sett är det såklart int alls bra på kort sikt. Är de beredda att betala det priset så måste de satsa ordentligt för att få upp volymerna, vilket kan bli riktigt intressant.

Om Nikon och Canon bestämmer sig för att megapixelracet är över så kan Sony ta marknad där om de gör högupplösta sensorer med hög upplösning. Det säljer garanterat.

/Mats

 

[Grevture]

På kort sikt blir det mindre intäkt för Sony såklart, men om S har planer på att på allvar bli en storspelare här så kan de få en edge genom att utveckla fantastiska sensorer som de inte delar med någon allvarlig konkurrent. Gammal historia är en sak, men jag tror inte det är självklart att Nikon skulle göra sensorer som har bättre performance. Att Nikon säger det är en sak, men det betyder också att de säger att deras D7000 är en sämre kamera än andra modeller de har för att den har en Sony-sensor. Det är inte upp till Nikon att avgöra det. Tror absolut inte att Sony förlorar på det när det gäller konkurrens på marknaden för mer avancerade kameror, men ekonomiskt sett är det såklart int alls bra på kort sikt. Är de beredda att betala det priset så måste de satsa ordentligt för att få upp volymerna, vilket kan bli riktigt intressant.

Om Nikon och Canon bestämmer sig för att megapixelracet är över så kan Sony ta marknad där om de gör högupplösta sensorer med hög upplösning. Det säljer garanterat.

/Mats

Det är i praktiken omöjligt att sia om framtiden och vad företag tar sig för, men en sak är säker - de kommer att välja den väg som ger dem bäst inkomster. Det är trots allt alltid kärnpunkten i vad företag väljer att göra.

Jag tror många missförstår hur sådana här samarbeten ser ut. Komponenttillverkning som till kameror och annan elektronik är hysteriskt kapitalintensiv, eller mer direkt uttryckt: Sådan tillverkning kräver sjukt dyra anläggningar där du har stenhårda krav på stora volymer och jämn beläggning - annars förlorar du snabbt mycket pengar.

Det här innebär att det är mycket mer samarbete än många inser mellan företag som mot slutkund är tuffa konkurrenter. Se bara på jättebråket mellan Apple och Samsung kring pekplattor och mobiltelefoner. Samtidigt har de ett omfattande samarbete där Apple köper stora mängder av komponenter och vissa fall ren tillverkningskapacitet (av delar av produkter) från bland annat just Samsung ... (Apple har i praktiken knappt någon egen fysiskt tillverkning av någonting - sådant är outsourcat). Eller det kanske mest klassiska bildskärmsmärket för fotografer - Eizo. De har aldrig tillverkat en enda lcd-panel (som ju är en hyfsat central del av en bildskärm), sådana köper de från sina konkurrenter LG, Samsung och kinesiska underleverantörer. Eller ta projektormarknaden där i stort sett alla lcd-baserade projektorer köper sina bildelement från sin konkurrent Epson. Eller skrivarmarknaden där HP inte tillverkar själva skrivarverken i sina berömda laserskrivare - de köper de från konkurrenten Canon.

Mycket av det här bygger på att stora företag är hårt divisionaliserade. Förmodligen har inte den eller de divisioner inom Samsung som står för komponenttillverkning så mycket djupare samarbete med Samsungs egen division för konsumentelektronik (som telefoner) än de har med till exempel Apple. Eller HTC (som ju konkurrear både med Samsung och Apple).

Samarbetet mellan Sony och Nikon går långt tillbaka i tiden och började sannolikt innan Sony köpte systemkameradelen från Minolta. För den del av Sony som tillverkar sensorer (och andra typer av kretsar som vi lätt glömmer bort) har Nikon - när det gäller större sensorer - varit och är fortfarande en både större och viktigare kund än Sonys kameradel. Dessutom har samarbetet nog varit mycket mer dubbelriktat än många inser. Nikon har sin expertis: sensordesign i allmänhet, mikrolinser, färgfilter och inte minst utrustning för att faktiskt tillverka kretsar (litografi, t.ex. steppers). Sonys division för komponenter har sin expertis inom elektronik vilket leder till lyckade saker som tekniken med kolumnvisa ADC. Sedan har kameradivisionen inom Sony sin expertis som de fått med sig från Minolta och fortsatt utveckla. Många kockar, men en rätt ok soppa i slutändan.

Sedan finns det nog ett ömsesidigt intresse av att minska beroendet av varandra - dåliga resultat för Nikon vore inget roligt scenario för Sonys komponentdivision. När det gäller små sensorer (till kompaktkameror) så sitter Sony tryggare - där säljer de väl i princip till alla andra märken, inklusive Canon och Panasonic som ju bägge har egen sensortillverkning. Plus att Sony säljer mycket både till sin egen videodivision och till hela industrin i övrigt (tänk övervaknings-, mät- och avsyningsutrustning). Men när det gäller stora systemkamerasensorer så har de haft ett lite ohälsosamt beroende av en mycket stor kund - Nikon. Men även där har man breddat sig, idag säljer de ju större sensorer (aps-c) även till Pentax, Fujifilm, Ricoh och Leica (fast de två sistnämnda står nog inte för några större volymer).

För Nikon gäller det ju på motsvarande sätt att inte vara för beroende av en enda leverantör. Tänk på att de köper mycket mer komponeter än bara sensorer - processorer, minnen och annat är också centrala delar i dagens kameror. Somligt köper de säkert från Sony eller Sonys underleveratörer (vilket säkert många andra kameratillverkare också gör), somligt köper de från andra.

Men samtidigt har samarbetet hittills varit enormt fruktbart för bägge parter och jag har svårt att se att de skulle helt sluta med något som fungerat så bra hittills. Det har ingen av dem råd med.

 

[avlustat_medlemskap180119]

Det är i praktiken omöjligt att sia om framtiden och vad företag tar sig för, men en sak är säker - de kommer att välja den väg som ger dem bäst inkomster. Det är trots allt alltid kärnpunkten i vad företag väljer att göra.

Jag tror många missförstår hur sådana här samarbeten ser ut. Komponenttillverkning som till kameror och annan elektronik är hysteriskt kapitalintensiv, eller mer direkt uttryckt: Sådan tillverkning kräver sjukt dyra anläggningar där du har stenhårda krav på stora volymer och jämn beläggning - annars förlorar du snabbt mycket pengar.

Det här innebär att det är mycket mer samarbete än många inser mellan företag som mot slutkund är tuffa konkurrenter. Se bara på jättebråket mellan Apple och Samsung kring pekplattor och mobiltelefoner. Samtidigt har de ett omfattande samarbete där Apple köper stora mängder av komponenter och vissa fall ren tillverkningskapacitet (av delar av produkter) från bland annat just Samsung ... (Apple har i praktiken knappt någon egen fysiskt tillverkning av någonting - sådant är outsourcat). Eller det kanske mest klassiska bildskärmsmärket för fotografer - Eizo. De har aldrig tillverkat en enda lcd-panel (som ju är en hyfsat central del av en bildskärm), sådana köper de från sina konkurrenter LG, Samsung och kinesiska underleverantörer. Eller ta projektormarknaden där i stort sett alla lcd-baserade projektorer köper sina bildelement från sin konkurrent Epson. Eller skrivarmarknaden där HP inte tillverkar själva skrivarverken i sina berömda laserskrivare - de köper de från konkurrenten Canon.

Mycket av det här bygger på att stora företag är hårt divisionaliserade. Förmodligen har inte den eller de divisioner inom Samsung som står för komponenttillverkning så mycket djupare samarbete med Samsungs egen division för konsumentelektronik (som telefoner) än de har med till exempel Apple. Eller HTC (som ju konkurrear både med Samsung och Apple).

Samarbetet mellan Sony och Nikon går långt tillbaka i tiden och började sannolikt innan Sony köpte systemkameradelen från Minolta. För den del av Sony som tillverkar sensorer (och andra typer av kretsar som vi lätt glömmer bort) har Nikon - när det gäller större sensorer - varit och är fortfarande en både större och viktigare kund än Sonys kameradel. Dessutom har samarbetet nog varit mycket mer dubbelriktat än många inser. Nikon har sin expertis: sensordesign i allmänhet, mikrolinser, färgfilter och inte minst utrustning för att faktiskt tillverka kretsar (litografi, t.ex. steppers). Sonys division för komponenter har sin expertis inom elektronik vilket leder till lyckade saker som tekniken med kolumnvisa ADC. Sedan har kameradivisionen inom Sony sin expertis som de fått med sig från Minolta och fortsatt utveckla. Många kockar, men en rätt ok soppa i slutändan.

Sedan finns det nog ett ömsesidigt intresse av att minska beroendet av varandra - dåliga resultat för Nikon vore inget roligt scenario för Sonys komponentdivision. När det gäller små sensorer (till kompaktkameror) så sitter Sony tryggare - där säljer de väl i princip till alla andra märken, inklusive Canon och Panasonic som ju bägge har egen sensortillverkning. Plus att Sony säljer mycket både till sin egen videodivision och till hela industrin i övrigt (tänk övervaknings-, mät- och avsyningsutrustning). Men när det gäller stora systemkamerasensorer så har de haft ett lite ohälsosamt beroende av en mycket stor kund - Nikon. Men även där har man breddat sig, idag säljer de ju större sensorer (aps-c) även till Pentax, Fujifilm, Ricoh och Leica (fast de två sistnämnda står nog inte för några större volymer).

För Nikon gäller det ju på motsvarande sätt att inte vara för beroende av en enda leverantör. Tänk på att de köper mycket mer komponeter än bara sensorer - processorer, minnen och annat är också centrala delar i dagens kameror. Somligt köper de säkert från Sony eller Sonys underleveratörer (vilket säkert många andra kameratillverkare också gör), somligt köper de från andra.

Men samtidigt har samarbetet hittills varit enormt fruktbart för bägge parter och jag har svårt att se att de skulle helt sluta med något som fungerat så bra hittills. Det har ingen av dem råd med.

Martin, visst är det så, det är ganska grundläggande för den som har lite insikt i affärsvärlden. Jag tror du underskattar oss om du inte tror vi känner till det.

Däremot att som du skriver i sista meningen slutet att det i princip alltid måste vara så som det alltid har varit och ingen har råd att ändra på status Quo tror jag är fel. Det finns andra sätt att positionera sig på och nya aktörer osv. osv.

Ibland om man är kapitalstark kan man ta en lägre intäkt momentant, eller tom förlust om det kan ge större utdelning på längre sikt.

Gör ett Marshmallow-test på Sony och Nikon vetja

http://drdeborahserani.blogspot.com/2009/09/marshmallow-test.html


/Mats

 

[Grevture]

Martin, visst är det så, det är ganska grundläggande för den som har lite insikt i affärsvärlden. Jag tror du underskattar oss om du inte tror vi känner till det.

Det är grundläggande för en del, men inte för alla. Jag är tämligen säker på att det finns många här som kan rejält mycket mer om det här än jag

Det ville få fram var att relationen mellan Sony och Nikon (och mellan kameratillverkarna i stort) ofta beskrivs på ett överförenklat sätt. Det har ju bakåt ofta framförts argument av typen "Nikon är helt i händerna på Sony" utan att många har insett att det beroendet har varit ganska ömsesidigt.

Hade till exempel Canon för några år sedan lyckats konkurrera ut Nikon rejält och reducerat dem till en liten nischaktör med små volymer hade det inte bara drabbat Nikon - utan i minst lika hög grad systemkameradelen hos Sony. Då hade det nog varit mycket svårare (internt hos Sony) att få fram resurser att ta fram nya systemkamerasensorer.

Ett annat exempel är väl Sonys satsning på BSI-tekniken i kompaktkamerasensorer. Det hade man nog haft svårt att finansiera utan att på ett tidigt stadium ha haft avtal och förhandslöften från andra tillverkare att köpa sådana sensorer till sina kompaktkameror.

Däremot att som du skriver i sista meningen slutet att det i princip alltid måste vara så som det alltid har varit och ingen har råd att ändra på status Quo tror jag är fel. Det finns andra sätt att positionera sig på och nya aktörer osv. osv.

Jag uttryckte mig otydligt - givetvis kommer det alltid att ske förändringar. Men på lite kort sikt vill nog varken Sony eller Nikon gunga båten för mycket - de sitter rätt bekvämt till just nu och vill de ändra på något så är det snarare gradvis och försiktigt. Ömsesidiga beroenden, ofta i flera riktningar, skapar trygghet, men gör samtidigt företag lite försiktiga.

Just det där med positionering är intressant - jag hör ju till de många som anser att Sony de senaste åren gjort helt rätt: de har slutat försöka konkurrera med Canon och Nikon genom att använda samma lösningar som Canon och Nikon - hur bra A700, A850 och A900 än är (och de är bra) så skiljer de sig inte så mycket från sina värsta konkurrenter. Att som nu istället satsa på SLT-tekniken och spegelfria kameror är helt rätt, Sony tar kunder där konkurrenterna inte insett (eller orkat se) att det finns några kunder att hämta.

Givetvis kommer balansen att förändras vartefter, men mer på längre sikt och så länge de går bra för både Sonys och Nikons systemkameror, bara i små steg.

Ibland om man är kapitalstark kan man ta en lägre intäkt momentant, eller tom förlust om det kan ge större utdelning på längre sikt.

Helt riktigt - se bara på Canons jättegamble en gång i tiden när de övergav FD-fattningen och satsade på EF-fattningen och Eos-systemet. Det tog nog många år innan de betalat igen den enorma investeringen i att bygga upp det stora systemet av objektiv och kameror. Och det var ju inte alldeles säkert att de skulle lyckas heller.

 

[Bofoto2]

Pratar Nikon Koreanska

Möjligheten finns att Nikon provar Samsungs nya 20Mp sensor,
Men frågan är om den räcker till mot Sonys nya.
Samsungs första 14Mp sensor -98 var en bra start,
och nu när dom satsar på egna spegellösa så har
dom nog utvecklat en konkurrenskraftig sensor.

Hur är det med Panasonics sensorfabrik?
Dom satsade ju multi i den fabriken, så Pana/ Olympus
kamerorna räcker väl inte för att fabriken ska gå för fullt.
Men dom har väl inte fått till bruset och dyn. omfånget än...

För övrigt tror jag att NEX 7an blir en större framgång än
A77, trots att Sony lagt specen på NEX 7 lite under A77.
Alltså 10 b/s mot 12 b/s och bättre vridmöjligheter med skärmen.

 

[pet]

Men när det gäller stora systemkamerasensorer så har de haft ett lite ohälsosamt beroende av en mycket stor kund - Nikon. Men även där har man breddat sig, idag säljer de ju större sensorer (aps-c) även till Pentax, Fujifilm, Ricoh och Leica (fast de två sistnämnda står nog inte för några större volymer).

Här har du anledningen till varför Sony(kameradivisionen) skulle blir den stora förloraren om Nikon avslutade samarbetet....Nikon köper troligtvis lika många APS-C och FF sensorer från Sonys sensorfabrik än vad Sonys kameradivision och övriga tillverkare gör tillsammans.
Priserna för att ta fram APS-C och FF sensorer skulle öka markant för övriga tillverkar(ink Sonys kameradivision) om Nikon drog sig ur samarbetet.
Tror många inte inser hur viktiga Nikon är för Sony(dåde sensorfabriken och kameradivisionen) när det gäller sensorer i storlekarna APS-C och FF...dåde vad gäller för framtagning av nya sensorer och för priserna.

 

[CalleStahl]

Här har du anledningen till varför Sony(kameradivisionen) skulle blir den stora förloraren om Nikon avslutade samarbetet....Nikon köper troligtvis lika många APS-C och FF sensorer från Sonys sensorfabrik än vad Sonys kameradivision och övriga tillverkare gör tillsammans.
Priserna för att ta fram APS-C och FF sensorer skulle öka markant för övriga tillverkar(ink Sonys kameradivision) om Nikon drog sig ur samarbetet.
Tror många inte inser hur viktiga Nikon är för Sony(dåde sensorfabriken och kameradivisionen) när det gäller sensorer i storlekarna APS-C och FF...dåde vad gäller för framtagning av nya sensorer och för priserna.

Å sen köper Apple och SE upp en hel del andra sensorer från Sony till sina telefoner.

 

[Karl2]

Vill då ingen vara med och hjälpa till med Canons sensortillverkning?

 

[djmusse]

Ska beställa a77 men sen?

Efter att sökt information och sonderat terrängen så är det denna jag kommer att anskaffa.
Efter ett kamera köp är objektiven som ska till för att ge en så rättvis bild som möjligt.

Det finns väldigt lite information och tester om är kitobjektivet det lite finare Sony AF DT 16-50/2,8 SSM är det tillräckligt bra tror ni?
En annan ide jag lurar på så här i början av systembyte är 2 fasta objektiv.
Vad tror vet ni om följande gluggar till a77'an?
Sony AF 28/2,8
Sony AF-DT 50/1,8 SAM
Tamron AF SP 60/2,0 Di II Macro 1:1
Eller är har ni några andra förslag som ligger runt 6-7tkr tillsammans?

Djungeln med minnes kort vad är mitt bästa val?

Användarvänlighet
Anledningen att jag byter ut trotjänaren är att jag vill lära mig mera.
Det blir en inlärningskurva det är jag väl medveten om.
Däremot så tror jag inte tjejen vill använda den mer än de förvalda inställningarna.
Ni som har Sony innan vad är eran bedömning blir det tillräckligt bra med automatiken?

Jo jag vet det är breda områden jag berör och jag tackar på förhand för er tid att hjälpa mig att göra rätt beslut.
Mvh Marcus

 

[pet]

Efter att sökt information och sonderat terrängen så är det denna jag kommer att anskaffa.
Efter ett kamera köp är objektiven som ska till för att ge en så rättvis bild som möjligt.

Det finns väldigt lite information och tester om är kitobjektivet det lite finare Sony AF DT 16-50/2,8 SSM är det tillräckligt bra tror ni?
En annan ide jag lurar på så här i början av systembyte är 2 fasta objektiv.
Vad tror vet ni om följande gluggar till a77'an?
Sony AF 28/2,8
Sony AF-DT 50/1,8 SAM
Tamron AF SP 60/2,0 Di II Macro 1:1
Eller är har ni några andra förslag som ligger runt 6-7tkr tillsammans?

Djungeln med minnes kort vad är mitt bästa val?

Användarvänlighet
Anledningen att jag byter ut trotjänaren är att jag vill lära mig mera.
Det blir en inlärningskurva det är jag väl medveten om.
Däremot så tror jag inte tjejen vill använda den mer än de förvalda inställningarna.
Ni som har Sony innan vad är eran bedömning blir det tillräckligt bra med automatiken?

Jo jag vet det är breda områden jag berör och jag tackar på förhand för er tid att hjälpa mig att göra rätt beslut.
Mvh Marcus

Vad är det du har tänkt att fotografera...har du några objektiv till Sony sedan tidigare?? Om jag personligen startade från noll så hade jag börjat med A77an i kit med Sony AF DT 16-50/2,8 SSM då det har bra ljusstyrka,bra omfång och enligt tester skall vara ett riktigt bra objektiv.

http://www.slrgear.com/reviews/showproduct.php/product/1449/cat/83

http://www.photoreview.com.au/reviews/cameraaccessories/sony-dt-1650mm-f28-ssm-lens.aspx

http://www.cameradebate.com/2011/sony-16-50mm-f2-8-dt-ssm-lens-preview/

Vad det gäller minneskorte så hade jag personligen inte köpt något annat än det snabbaste till A77an(finns i fler storlekar än det jag länkar till)

http://www.dustinhome.se/sandisk-secure-digital-extreme-sdhc-16gb/product/5010551069

 

[Bengf]

Det är i praktiken omöjligt att sia om framtiden och vad företag tar sig för, men en sak är säker - de kommer att välja den väg som ger dem bäst inkomster. Det är trots allt alltid kärnpunkten i vad företag väljer att göra.

Jag tror många missförstår hur sådana här samarbeten ser ut. Komponenttillverkning som till kameror och annan elektronik är hysteriskt kapitalintensiv, eller mer direkt uttryckt: Sådan tillverkning kräver sjukt dyra anläggningar där du har stenhårda krav på stora volymer och jämn beläggning - annars förlorar du snabbt mycket pengar.

Det här innebär att det är mycket mer samarbete än många inser mellan företag som mot slutkund är tuffa konkurrenter. Se bara på jättebråket mellan Apple och Samsung kring pekplattor och mobiltelefoner. Samtidigt har de ett omfattande samarbete där Apple köper stora mängder av komponenter och vissa fall ren tillverkningskapacitet (av delar av produkter) från bland annat just Samsung ... (Apple har i praktiken knappt någon egen fysiskt tillverkning av någonting - sådant är outsourcat). Eller det kanske mest klassiska bildskärmsmärket för fotografer - Eizo. De har aldrig tillverkat en enda lcd-panel (som ju är en hyfsat central del av en bildskärm), sådana köper de från sina konkurrenter LG, Samsung och kinesiska underleverantörer. Eller ta projektormarknaden där i stort sett alla lcd-baserade projektorer köper sina bildelement från sin konkurrent Epson. Eller skrivarmarknaden där HP inte tillverkar själva skrivarverken i sina berömda laserskrivare - de köper de från konkurrenten Canon.

Mycket av det här bygger på att stora företag är hårt divisionaliserade. Förmodligen har inte den eller de divisioner inom Samsung som står för komponenttillverkning så mycket djupare samarbete med Samsungs egen division för konsumentelektronik (som telefoner) än de har med till exempel Apple. Eller HTC (som ju konkurrear både med Samsung och Apple).

Samarbetet mellan Sony och Nikon går långt tillbaka i tiden och började sannolikt innan Sony köpte systemkameradelen från Minolta. För den del av Sony som tillverkar sensorer (och andra typer av kretsar som vi lätt glömmer bort) har Nikon - när det gäller större sensorer - varit och är fortfarande en både större och viktigare kund än Sonys kameradel. Dessutom har samarbetet nog varit mycket mer dubbelriktat än många inser. Nikon har sin expertis: sensordesign i allmänhet, mikrolinser, färgfilter och inte minst utrustning för att faktiskt tillverka kretsar (litografi, t.ex. steppers). Sonys division för komponenter har sin expertis inom elektronik vilket leder till lyckade saker som tekniken med kolumnvisa ADC. Sedan har kameradivisionen inom Sony sin expertis som de fått med sig från Minolta och fortsatt utveckla. Många kockar, men en rätt ok soppa i slutändan.

Sedan finns det nog ett ömsesidigt intresse av att minska beroendet av varandra - dåliga resultat för Nikon vore inget roligt scenario för Sonys komponentdivision. När det gäller små sensorer (till kompaktkameror) så sitter Sony tryggare - där säljer de väl i princip till alla andra märken, inklusive Canon och Panasonic som ju bägge har egen sensortillverkning. Plus att Sony säljer mycket både till sin egen videodivision och till hela industrin i övrigt (tänk övervaknings-, mät- och avsyningsutrustning). Men när det gäller stora systemkamerasensorer så har de haft ett lite ohälsosamt beroende av en mycket stor kund - Nikon. Men även där har man breddat sig, idag säljer de ju större sensorer (aps-c) även till Pentax, Fujifilm, Ricoh och Leica (fast de två sistnämnda står nog inte för några större volymer).

För Nikon gäller det ju på motsvarande sätt att inte vara för beroende av en enda leverantör. Tänk på att de köper mycket mer komponeter än bara sensorer - processorer, minnen och annat är också centrala delar i dagens kameror. Somligt köper de säkert från Sony eller Sonys underleveratörer (vilket säkert många andra kameratillverkare också gör), somligt köper de från andra.

Men samtidigt har samarbetet hittills varit enormt fruktbart för bägge parter och jag har svårt att se att de skulle helt sluta med något som fungerat så bra hittills. Det har ingen av dem råd med.

Canons efterföljare till Kompakten S95 med Sonysensor, kompakten S100 skall ju vara en helt egen sensor från Canon, och Nikons nya V1 med CX-sensor har jag uppfattat som att Nikon använder klart mera komponenter från sig själva än tidigare.

 

[FlyerOne]

Marcus, vad jag förstår så har du inga Minolta AF eller Sony Alpha-objektiv tidigare.

Du ska absolut köpa A77:ans "kitobjektiv". Det är inte alls likt ordinära kitobjektiv, det är ett mycket bra objektiv. Utmärkt bildkvalitet, har en äkta ultraljuds-ringmotor, snabb AF, och framförallt hög noggrannhet tillsammans med A77:an (förproduktionstestarna var tydligen eniga om att denna kombination hade både snabbare och mera precis AF än deras Canon och Nikon-kameror). Dessutäm är det, i likhet med A77:am, väderskyddat (vilket även batterigreppet och HVL-F43AM blixten är). Man får det mycket billigt ifall man köper det samtidigt med kameran. Ett helt givet val.

När det gäller fasta objektiv föreslår jag att du glömmer 28/2,8 objektivet. Det ligger inom zoom-objektivets område, men är inte ljusstarkare än detta, Och det är inte precis det vassaste verktyget i lådan, snarare tvärtom... 16-50/2,8 SSM-objektivet är säkert minst lika skarpt.

Sony 50/1,8 SAM-objektivet däremot är skarpt, och det har högre ljusstyrka, så det är bättre i dåligt ljus. Det tillhör Sonys nya "Easy Choise"-serie, och är ett lätt val. Det går inte att hitta bättre prestanda någonstans för så lågt pris som i denna serie (hittills har det kommit ut fyra st i den serien).

Istället för Tamron 60/2,0 makroobjektivet, som ju ligger ganska nära både 50/1,8-gluggen ovan och kit-zoomen, föreslår jag att du väljer Tamron AF SP 90/2,8 Di Macro 1:1. Det är skarpare än 60:an och det har större arbetsavstånd, så att man inte behöver komma lika nära krypen. Detta är världens mest sålda makro-objektiv - vilket det finns skäl för...

Detta ger dig således två fasta och ett zoom-objektiv.


En annan variant när det gäller val av fasta objektiv (utöver kitzoomen som sagt som du absolut bör välja), är att istället för Minolta/Sony 28/2,8 välja Sony 30/2,8 Macro 1:1 SAM-objektivet. Det är det i särklass billigaste originalmakroobjektivet som går att köpa. Det har dock kortare arbetsavstånd än Tamron 90:an, men funkar alldeles utmärkt för blommor o.d. När det gäller insekter gäller nog att de är stela av vinterkyla eller nåt. Ifall man kompletterar detta kortbrännviddiga makro-objektiv med mellanringar, så får man en kraftig förstoring, och kan ta hemska / fascinerande närbilder på insektsfacettögon o.d.

Som fast objektiv nr 2 rekommenderar jag återigen Sony 50/1,8 SAM.

Som fast objektiv nr 3 behöver du kanske inte ytterligare ett makroobjektiv, så här skulle jag istället rekommender Sony 85/2,8 SAM-objektivet. Mycket bra och mycket billigt (tillhör också "Easy Choise"-serien). Somliga använder både detta och Tamrons 90 makroobjektiv. Dessa är optimerade för lite olika användningsområden. Makroobjektivet måste ha en väldigt lång snäckgång för att komma ända fram till 1:1, vilket ger långsam autofokus. 85:an har mycket snabbare AF, vilket gör det mera användbart för t.ex. porträttfoto eller annan allmän fotografering.

Detta skulle alltså ge dig tre fasta och ett zoom-objektiv.
.

 

[FlyerOne]

---
Vad det gäller minneskort så hade jag personligen inte köpt något annat än det snabbaste till A77an(finns i fler storlekar än det jag länkar till)

http://www.dustinhome.se/sandisk-secure-digital-extreme-sdhc-16gb/product/5010551069

Det skulle jag också ha gjort. Hade därför hellre valt SanDisks alldeles nya Extreme Pro UHS-1 SDHC nedan, som är dubbelt så snabbt - 90/95 MB/s.

Dustin beräknar att de får in det omkring 2011-11-04:
http://www.dustinhome.se/sandisk-secure-extreme-sdhc-pro-95mb-s-8-gb/product/5010609405

Eller här:
http://www.scandinavianphoto.se/product/item.aspx?iid=12875353
.

 

[pet]

Det skulle jag också ha gjort. Hade därför hellre valt SanDisks alldeles nya Extreme Pro UHS-1 SDHC nedan, som är dubbelt så snabbt - 90/95 MB/s.

Dustin beräknar att de får in det omkring 2011-11-04:
http://www.dustinhome.se/sandisk-secure-extreme-sdhc-pro-95mb-s-8-gb/product/5010609405

Eller här:
http://www.scandinavianphoto.se/product/item.aspx?iid=12875353
.

Ahh blev fel länk...det va dom nya Sanddisk-korten jag egentligen syftade på.

 

[FlyerOne]

Jo, sånt händer ju lätt.
.

 

[Göran Larsson]

Du ska absolut köpa A77:ans "kitobjektiv". Det är inte alls likt ordinära kitobjektiv, det är ett mycket bra objektiv.

Det är viktigt att notera att A77 säljs med två olika "kitobjetiv".

SLT-A77VQ är A77 med 16-50/2,8 SSM.
SLT-A77VK är A77 med 18-55/3,5-5,6 SAM.

Det är 16-50/2.8 SSM som är "mycket bra" och som gör att SLT-A77VQ kostar lite mer än SLT-A77VK.

 

[avlustat_medlemskap180119]

Efter att sökt information och sonderat terrängen så är det denna jag kommer att anskaffa.
Efter ett kamera köp är objektiven som ska till för att ge en så rättvis bild som möjligt.

Det finns väldigt lite information och tester om är kitobjektivet det lite finare Sony AF DT 16-50/2,8 SSM är det tillräckligt bra tror ni?
En annan ide jag lurar på så här i början av systembyte är 2 fasta objektiv.
Vad tror vet ni om följande gluggar till a77'an?
Sony AF 28/2,8
Sony AF-DT 50/1,8 SAM
Tamron AF SP 60/2,0 Di II Macro 1:1
Eller är har ni några andra förslag som ligger runt 6-7tkr tillsammans?

Djungeln med minnes kort vad är mitt bästa val?

Användarvänlighet
Anledningen att jag byter ut trotjänaren är att jag vill lära mig mera.
Det blir en inlärningskurva det är jag väl medveten om.
Däremot så tror jag inte tjejen vill använda den mer än de förvalda inställningarna.
Ni som har Sony innan vad är eran bedömning blir det tillräckligt bra med automatiken?

Jo jag vet det är breda områden jag berör och jag tackar på förhand för er tid att hjälpa mig att göra rätt beslut.
Mvh Marcus

Köp kitet med 16-50/2,8 är mitt råd. Ett riktigt bra objektiv till mycket bra pris när man köper kitet.
Ett 28/2,8 blir då fullständigt onödigt.
Ett mycket roligt objektiv för låg peng är Samyang 8mm FishEye. Gör absolut inget att det inte är AF, för det är i princip fixfokus. Det tillsammans med din 16-50 täcker alla vidvinkelbehov.
Sigma 50/1,4 eller Sony 50/1,4
Sigma 150/2,8 Macro OS HSM. Otroligt bra objektiv i klass med Zeiss 135an nästan, men bra macro.
Sigma 150-500/5-6,3 OS HSM

Blir dock betydligt mer än 6-7K tillsammans, men när du blir biten rullar det på

Cropfaktorn på kameran är så bra så man klarar sig ganska långt med 16-50.
Alternativt skippar du 16-50 och köper Sony 18-250 och ett Sony 50/1,8.

Ljusstark porträttglugg vill du ha, men är inte absolut nödvändigt om du ghar 16-50/2,8.
Superzoomen Sony 18-250 är riktigt bra optiskt, avsevärt bättre än alla andra liknande och ger ett stort omfång som ersätter flera objektiv, men då vill du absolut ha en fast ljusstark normalprime.

Tamron 60/2,8 Macro känns udda brännvidd för mig. Jag har ett Sigma 70/2,8 Macro som är mycket bra, bl.a. för porträtt och produktfoto, menför renodlad macro vill jag ha lite längre brännvidd för att få längre arbetsavstånd. Macro-obektiven överlag är knivskarpa.

Finns en del att välja mellan och det beror också vad du i första hand har tänkt att ftografera.
Tamron 70-200/2,8 är ett riktigt bra kort telezoom med extremt bra IQ och fås för c:a 5 000 begagnat.


/Mats

 

[avlustat_medlemskap180119]

A77 tillbakadragen

I USA åtminstone.

Det verkar tycker jag, tilsammans med andra uppgifter jag fått från säkra källor, att det är något fel på de A77or som levereras nu. Inte alls säkert att det helt går att lösa med ny firmware enbart, utan att de måste göra om saker i hårdvaran också. Jag tänker i allafall avvakta lite, inte bara för att jag är tvungen av ekonomiska skäl, utan att det kan omma ut förbättrade kameror i andra vågen.

Alltså, det är inte möjligt att Sony medvetet designat en kamera med 12 fps som bara kan hålla 15 bilder i bufferten och att det sen tar lång tid att börja nästa serie, samt lagetsom finns i bländarväxkling osv. Det är något som inte funkar som det är tänkt och det är inte omöjligt att de måste göras om något. Vet inte vad som händer med de som köpt tidigt i den första leveransen, men nåt skumt är det. Tydligen så bytte de processorn i precis sista stund och släppte ut dem på marknaden med otillräckligt test.


/Mats

 

[pet]

I USA åtminstone.

Det verkar tycker jag, tilsammans med andra uppgifter jag fått från säkra källor, att det är något fel på de A77or som levereras nu. Inte alls säkert att det helt går att lösa med ny firmware enbart, utan att de måste göra om saker i hårdvaran också. Jag tänker i allafall avvakta lite, inte bara för att jag är tvungen av ekonomiska skäl, utan att det kan omma ut förbättrade kameror i andra vågen.

Alltså, det är inte möjligt att Sony medvetet designat en kamera med 12 fps som bara kan hålla 15 bilder i bufferten och att det sen tar lång tid att börja nästa serie, samt lagetsom finns i bländarväxkling osv. Det är något som inte funkar som det är tänkt och det är inte omöjligt att de måste göras om något. Vet inte vad som händer med de som köpt tidigt i den första leveransen, men nåt skumt är det. Tydligen så bytte de processorn i precis sista stund och släppte ut dem på marknaden med otillräckligt test.


/Mats

Vart har du fått dessa uppgifter ifrån??

Vad jag vet så har däremot leveranser av både A77 och Nex-7 skjutits upp på grund av översvämningarna...Sony mfl i det drabbade området har stora problem med leveranser till och från fabriken på grund av stora svårigheter med att ta sig fram i området.

Klart det är möjligt...står ju klart och tydligt i specen att bufferten inte klarar fler bilder och den skrevs med all säkerhet innan kameran började produceras och hittade ut på marknaden.
Att det tar tid att tömma full buffert är inte så konstigt med tanke på filstorlekarna....Sony skulle nog varit lite generösare med internminnet i kameran...men med dom snabbaste minneskorten tar det ca 8sek att tömma en full buffert om man skjuter RAW+JPEG