Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Sony SLT-A77 entusiast/semipro-kamera + lillbrorsan SLT-A65 - Officiellt

Produkter
(logga in för att koppla)
Med tanke på kåkpriserna i Stockholms närområde måste Sten-Åke anses som mycket generös. Om sonen nu är så kräsen åtager jag mig gärna att förvalta huset. Mäklarna i trakten torde snart ansöka om skottpengar på Sten-Åke.

Jäkla PMD. Du stal (rättare sagt var inloggad tidigare) min kommentar nästan ordagrant:):)

//Lennart

Ja ni anar inte hur farligt jag lever. Det var ju inte precis vad man räknat med när man flyttade till ärkehålan Vaxholm med 4 500 fast boende i staden för ett antal år sedan. Det har precis gått upp för mig att jag bor mitt ovanför bankomaten hos SEB på Hamngatan. Det har på tre-fyra år varit inbrott hos fyra affärer som jag känner till och två mäklarkontor under den tiden. Ett av mäklarkontoret låg i vår dåvarande bostadsrättsförening. I höstas hade några tagit sig in på Apoteket snett mittemot och apterat en stadig laddning på deras kassaskåp. Lyckligtvis fick de bråtom och drog innan de hann panga skåpet. Hade det skett hade det nog sett ut som en krigszon i Bagdad på nedre Hamngatan. Nu väntar jag bara på att någon som har ont om kontanter ska komma på iden att blåsa bankomaten och då kommer jag garanterat åka motorväg rakt genom pärleporten så snabbt att Sankte Per knappt kommer hinna checka in mig.

Det är nästan lika livat nu som när jag var 15 i mitten på 60-talet. Då tog Stockholms raggare vägen förbi hålan en lördagkväll mitt i sommaren och tömde bolaget helt rent på sprit (på den tiden drack man inget kattpiss till vin bland dessa grabbar utan starkare grejor). Märkligt nog kunde raggarna genomföra denna attack med rent militär diciplin utan att förfalla till att slå varann på käften en enda gång! Det hela var över på nolltid och vi som satt på Waxholms III:an och drack mellanöl trodde knappt våra ögon. Det gjorde nog knappt poliserna som försökte stoppa dem på Bogesundsvägen heller (enda vägen ut till civilisationen på den tiden) när ett helt gäng raggare klev ur sina 2 ton skrot tunga bilar och gungade polisernas bil av vägen och ner i diket. Sedan passerade karavanen i lugn och ro på sin väg in till stan. Poliserna tror jag satt kvar i bilarna tills de åkt förbi.

Sedan blev det säkert brakparty på raggarnas slott som de fått i present av myndigheterna för att de skulle odla sina hobbies och vara lugna på ett ställe en bra bit från övrig benyggelse (avv någon anledning brände snart ner slottet till grunden). När det var gjort blev de förbannade på politikerna igen för att "de inte längre hade nån lokal" att vara i. Hur intelligent var det på en skala? Hela gänget bara måste ha gått i OBS-klass som det hette på den tiden, då vi ännu inte fått några bokstavsdiagnoser definierade här i landet. På den tiden klumpade de ihop alla drop outs på samma ställe. Det är skillnad nu förtiden för nu finns det en massa folk som lever på att sortera samma folk som i slutändan hamnar på precis samma ställe som förr - tror jag. Ja så måste det nog vara för på något sätt har i alla fall alla raggare försvunnit ifrån både hålan och Stockholm. Jag ger mig fan på att de skickat ut dem till Falun eller någon annan håla istället eller så sitter de på Säter.

Ballaste nyårsgesten vid 12 slaget i Vaxholm, stod Vägverkets stora bilfärja för ute på Södra Vaxholmsfjärden. Till brölelet av sina mistlurar svängde kaptenen den stora färjan två hela varv runt sin egen axel på vägen mellan Vaxholm och Rindö. Folk bara gapade. Undrar om den styrningen finnas upptagen i reglementet.

Annars anar du inte hur rätt du har om Mäklare och skottpengar Lennart. I denna lilla skitstad med 4 500 invånare har vi minst 6 fasta mäklare plus ett antal andra som jobbar utifrån (säkert 8-10 totalt). Alla större banker utom Nordea har lokalkontor här så dessa mäklare ska ha någonstans att slutföra sina affärer. I övrigt finns inte mycket till business året runt att tala om man inte räknar Konsumbutiken dit förstås. Med den koncentration av mäklare och den mördande konkurrens som finns mellan dessa så lever nog alla invånare här farligt. De skulle säkert välkomna en lagstadgad ättestupa på Norrberget för att få lite bättre snurr på försäljningen.
 
Senast ändrad:
Kul att IkeLite nu gör UV-hus även till Sony!
Det är ju lite av billighetsmärket, men numera rätt bra. Då följer säkert de andra efter. Sony är inte paria längre, ett stort steg.

Då blev helt plötsligt A65 ett alternativ igen. Kanske itne blir NEX-7..
Fast om jag skulle köpa från ScubaDick vet jag inte :)


/Mats

Fast det blir e NEX-7 och en sån här:
http://www.nauticamusa.com/nusa/2011/12/21/announcing-housing-for-sony-nex-7.html


/Mats
 
Ja ni anar inte hur farligt jag lever. Det var ju inte precis vad man räknat med när man flyttade till ärkehålan Vaxholm med 4 500 fast boende i staden för ett antal år sedan. Det har precis gått upp för mig att jag bor mitt ovanför bankomaten hos SEB på Hamngatan. Det har på tre-fyra år varit inbrott hos fyra affärer som jag känner till och två mäklarkontor under den tiden. Ett av mäklarkontoret låg i vår dåvarande bostadsrättsförening. I höstas hade några tagit sig in på Apoteket snett mittemot och apterat en stadig laddning på deras kassaskåp. Lyckligtvis fick de bråtom och drog innan de hann panga skåpet. Hade det skett hade det nog sett ut som en krigszon i Bagdad på nedre Hamngatan. Nu väntar jag bara på att någon som har ont om kontanter ska komma på iden att blåsa bankomaten och då kommer jag garanterat åka motorväg rakt genom pärleporten så snabbt att Sankte Per knappt kommer hinna checka in mig.

Det är nästan lika livat nu som när jag var 15 i mitten på 60-talet. Då tog Stockholms raggare vägen förbi hålan en lördagkväll mitt i sommaren och tömde bolaget helt rent på sprit (på den tiden drack man inget kattpiss till vin bland dessa grabbar utan starkare grejor). Märkligt nog kunde raggarna genomföra denna attack med rent militär diciplin utan att förfalla till att slå varann på käften en enda gång! Det hela var över på nolltid och vi som satt på Waxholms III:an och drack mellanöl trodde knappt våra ögon. Det gjorde nog knappt poliserna som försökte stoppa dem på Bogesundsvägen heller (enda vägen ut till civilisationen på den tiden) när ett helt gäng raggare klev ur sina 2 ton skrot tunga bilar och gungade polisernas bil av vägen och ner i diket. Sedan passerade karavanen i lugn och ro på sin väg in till stan. Poliserna tror jag satt kvar i bilarna tills de åkt förbi.

Sedan blev det säkert brakparty på raggarnas slott som de fått i present av myndigheterna för att de skulle odla sina hobbies och vara lugna på ett ställe en bra bit från övrig benyggelse (avv någon anledning brände snart ner slottet till grunden). När det var gjort blev de förbannade på politikerna igen för att "de inte längre hade nån lokal" att vara i. Hur intelligent var det på en skala? Hela gänget bara måste ha gått i OBS-klass som det hette på den tiden, då vi ännu inte fått några bokstavsdiagnoser definierade här i landet. På den tiden klumpade de ihop alla drop outs på samma ställe. Det är skillnad nu förtiden för nu finns det en massa folk som lever på att sortera samma folk som i slutändan hamnar på precis samma ställe som förr - tror jag. Ja så måste det nog vara.

Ballaste nyårsgesten vid 12 slaget i Vaxholm, stod Vägverkets stora bilfärja för ute på Södra Vaxholmsfjärden. Till brölelet av sina mistlurar svängde kaptenen den stora färjan två hela varv runt sin egen axel på vägen mellan Vaxholm och Rindö. Folk bara gapade. Undrar om den styrningen finnas upptagen i reglementet.

Annars anar du inte hur rätt du har om Mäklare och skottpengar Lennart. I denna lilla skitstad med 4 500 invånare har vi minst 6 fasta mäklare plus ett antal andra som jobbar utifrån (säkert 8-10 totalt). Alla större banker utom Nordea har lokalkontor här så dessa mäklare ska ha någonstans att slutföra sina affärer. I övrigt finns inte mycket till business året runt att tala om man inte räknar Konsumbutiken dit förstås. Med den koncentration av mäklare och den mördande konkurrens som finns mellan dessa så lever nog alla invånare här farligt. De skulle säkert välkomna en lagstadgad ättestupa på Norrberget för att få lite bättre snurr på försäljningen.

Tackar ödmjukast för den anekdotlika skrivningen. Verkade ungefär lika livat som i Ljungby på 60-talet. Fast då råkade jag oftast illa ut p g a raggare. Orsak: Var långhårig och spelade i ett band som plagierade Stones och The Who. Det räckte för att bli misshandlad. Speciellt livat blev det när Ola Lager kom ner från Stockholm och bodde här över somrarna. Han var en lite äldre rockmusiker och långhårigare och om han var Master så var jag och de andra i bandet Prentices. Han retade raggarna till vansinne.

Han hade 3 enkla råd för framgång: -Tjacka Vox och Gibson-det blir tryck så brallorna fladdrar. Följt av:
-Volymen på 2 snäpp förbi 10 så hör ingen att sångaren sjunger falskt samt: - Ska ni lira ute måste ni kunna hantera sunarna.

Han demonstrerade hur detta gick till genom att kasta försmädliga tillmälen till en raggarskock utanför korvmacken, Tillmälena var så jäkla grova och förnedrande att raggarna stod som förstenade i gott och väl 2 minuter under tiden Ola matade på med sin verbala förnedringsdiarré.

Jag och basisten stod beundrande vid sidan av. Sedan kom slutrefrängen riktad till oss. Kort och gott:
-SPRING SOM FAN!

Och Ola förvann som en oljad blixt medan vi två blev snabbt upphunna och %%)=&57w ......
Ola hade inte berättat att han sprang för Mälarhöjden och hade klubbrekordet.
Dan därpå beundrade han våra blåtiror och sa: Varför stannade ni kvar?

//Lennart
 

Hej!

Här tror jag faktiskt många tänker lite fel.

Att få mindre storlek på kamerahuset är långt ifrån enda skälet att ta bort spegeln. Faktum är att det nog i det långa loppet inte ens kommer att ses som det viktigaste skälet.............................

- En sådan kamera är billigare att bygga. Exempel, Nikons spegelfria lilla J1 består av 183 delar. Just, det, 183 delar. En traditionell DSLR består av tusentals delar. Vilken tror ni är billigast att tillverka och lagerhålla delar för, montera ihop, efterjustera och reparera?
- Du får en instegskamera med sökare och snabb AF under videofilmning.
- Du kan bygga ett mycket kompakt litet kit-objektiv som sticker in i det lediga utrymmet i kamerahuset. Det kan dessutom byggas kollapsbart så det tar ännu mindre plats när de inte används.
- Du kan placera sökaren mer fritt, ja, till och med göra den vrid- och vinklingsbar eller löstagbar. Du kan helt enkelt designa kamerahuset mycket mer fritt och till exempel få utrymme för en bättre inbyggd blixt.

.............................I det långa loppet tror jag vi kommer att se även SLT-lösningen som lite av en parentes, en enklare och på vissa sätt smartare variant på spegel-temat som möjliggjordes av elektroniska sökare. Det är ingen felsatsning på något sätt, bara ett steg på vägen mot helt spegelfria kameror som på många sätt och i det långa loppet är en enklare och därmed faktiskt smartare lösning.

Min kommentar:

Jag tror att de som gör sig av med spegeln har en stor fördel tillverkningsmässigt. En del kameror har kanske tre strålgångar som ska funka och det kräver justering i de fall man har spegel och optisk sökare. Kan man byta det mot en enda och dessutom göra sig av med elektromekaniken så är det bingo för att få en effektivare tillverkningsprocess.

Men när jag läste intervjun med det designteam på 5-6 killar som utvecklat NEX 7 så var det en enda sak som stod i centrum och det var det nya TRI NAVI-systemet. Allt började med detta och anpassades till det.

Citat: http://www.sony.net/Fun/design/activity/product/nex-7/01.html

"Niitsu:The path we took in NEX-7 design was hardly straight. All we had decided initially was that three dials would be used. This came from a desire to organize setting elements (for shutter speed, exposure, color balance, and so on) with a three-way control system and provide more immediate control and versatility when shooting. It was essentially our only beacon in design. With the trio of dials, and within the general framework of NEX design introduced for the NEX-5, we revisited the question of what DSLR users want and what's essential in a camera. It also occurred to me that NEX-7 design should embody its basic message as a camera here's something capable of great shots.

The character of this camera can be summarized by a few key points. You can shoot through the viewfinder, you can hold it securely, and you can adjust settings instantly, as needed. As for viewfinder shooting, at first we had no definite plans to include an electronic viewfinder (EVF) or flash. But discussions with product planners and engineers clarified what our target users were truly hoping for, and we decided they were indispensable.


Still, we were unwilling to compromise about keeping the body compact. EVFs obviously protrude from cameras, making them thicker at that position. This would diverge from our ideal NEX design. Add a flash, and you face the same problem the silhouette extends a corresponding amount. We faced conflicting requirements in design and functionality. Reconciling these needs proved very challenging. Fortunately, our engineers shared our vision and dedication to NEX design. Despite the many restrictions involved, they considered one refinement after another in response to our series of mock-ups, in pursuit of ideal design. We came closer and closer, millimeter by millimeter, until finally, each part was exactly the right height. If we hadn't succeeded in keeping the body compact and the viewfinder accessible at this stage, the EVF and flash wouldn't have taken the shape you see today. " (slut citat)
 
Lennart, jag slarvade också med träningen. När jag var med i Hammarbys knattelag på 60-talet så fystränade vi på kajen i Hammarbyhamnan (Kanalplan som är Bajens hemmavist låg ju på den tiden alldeles ovanför hamnmagasinen på höjden ovanför). Jag och några andra smet ibland in bland de uppställda långtradarsläpen för att istället spara oss tills det blev tvåmålslir, som vi tyckte mer var meningen med att spela fotboll. Inte undra på att jag aldrig gjorde någon vidare karriär där fast jag hade en viss fallenhet för både fotboll, handboll och ishockey. Jag var lika lat i handboll men lyckades på något sätt ända platsa i det lag (Nytorp) som ett år t.o.m. vann Handbollsförbundets Cup mot AIK (hur nu det gick till) men vi hade tre långa och bra distansskyttar som rodde i land det och det räckte. Det var i den åldern där det lite orättvist ofta räckte med att vara längre än motståndarna för att vinna. De hade ju inte en chans att täcka våra skott.

Vet en annan kille som berättade om att de som var från det lite finare Nyköping brukade åka till Oxelösund. De följdes av det lokala Oxelösundsbuset till tåget och de tajmade så att när det just skulle lämna perrongen skrek de till Oxelösundarna typ att nu hade de tagit deras tjejer och andra nedsätande tillmälen. De hann upp på sista vagnen bara för att finna att just den vagnen av någon orsak blivit frånkopplad. Sen är det ju inte så svårt att föreställa sig att det väl gick ungefär som du berättat om från Ljungby.
 
Vet en annan kille som berättade om att de som var från det lite finare Nyköping brukade åka till Oxelösund. De följdes av det lokala Oxelösundsbuset till tåget och de tajmade så att när det just skulle lämna perrongen skrek de till Oxelösundarna typ att nu hade de tagit deras tjejer och andra nedsätande tillmälen. De hann upp på sista vagnen bara för att finna att just den vagnen av någon orsak blivit frånkopplad. Sen är det ju inte så svårt att föreställa sig att det väl gick ungefär som du berättat om från Ljungby.

"Finare" Nyköping? Tja efter flytten från korsningen Heleneborgsgatan/Varvsgatan på Söder hamnade jag under 11 år i Nyköping eftersom farsan fick jobb på SN.

På sätt och vis har du nog rätt i skrivningen. Här skiljde man på "bättre mans barn" och "resten". I skolan vimlade det av ungar till överläkare, grevar, baroner, direktörer, men proletärungarna var ju överrepresenterade. Då farsan var redaktionssekr och stf red.chef på Södermanlands Nyheter ansågs jag motvilligt tillhöra "bättre mans barn". Och då fick man stryk för att man tyckte det var roligare att vara med "sämre mans barn" som blev mina bästa kompisar.

Trots att det var i småskolan var lärarna mycket observanta och ringde hem om de ansåg att jag umgicks för mycket med populasen. För jävligt! Farsan blev illa berörd också som varande son till fattig textilarbetare från Högsjö gift med varvsarbetardotter från Stockholm. Så jag är nog fortfarande ganska röd i mina åsikter och tankar. Och i vad du beskriver ovan får jag nog säga: Heja Oxelösund.

Sedan fick farsan jobb i Ljungby/Småland när jag var 12 bast. Här blev man mobbad för andra saker till att börja med (dialekten med tungspets-r), men det gick över. Det var iofs skönt att flytta hit eftersom man inte upplevde upprätthållande av klassgränser här. Här blev man bedömd efter annan måttstock än vilket yrke faderskapet råkade ha.

Senast jag var i Nyköping för 2 år sedan verkar det närmast som om Oxelösundsborna influerat stan. Har aldrig sett så många välhållna raggaråk som i Nyköping på sistone. Åldrande sunar som var ute och finåkte och verkade få halv orgasm när någon startade en V-8.

Fast min alldeles första egna kamera härstammar från snobbstaden Nyköping. En Agfa Isola för 120-film. negativen blev 6x9 cm. Den hade inbyggt gulfilter och 2 cirkulära bländare som gick att switcha emellan. Gluggen fick man vrida på och dra ut för att registeravståndet skulle bli rätt. Längst fram en liten ratt för avståndsinställning. Man fick höfta till avståndet. Trodde man det var 2,5 meter så ställde man den mellan 2 och 3 på rattens skala. Den hade en fast tid bara förutom ett bulbläge Medföljde ett äkta plastfotdral i läderimitation.

Det var andra doningar det än dagens fjolliga Nikon D3s, Canon 1DsMkIII och Sony A900.

//Lennart
 
Jaha och nu förstår jag varför både du och jag har Sony-kameror och inte något annat. Det bara måste vara ett undermedvetet statement mot det etablerade. Det måste bara förklara att jag bara har Sony (ja, min far var ju stalinist hela sitt liv så du fattar...halva släkten var kommunister uttalat och den andra fattade bara inte att de var det) men du verkar ju vara mer kluven så att du har Canon-grejor också är bara logiskt. Det är OK Lennart! Allt är förlåtet :).

Gardera med etta. Grundtips kryss som Putte Kock skulle sagt på TV-sporten för många årtionden sedan.
 
Jaha och nu förstår jag varför både du och jag har Sony-kameror och inte något annat. Det bara måste vara ett undermedvetet statement mot det etablerade. Det måste bara förklara att jag bara har Sony (ja, min far var ju stalinist hela sitt liv så du fattar...halva släkten var kommunister uttalat och den andra fattade bara inte att de var det) men du verkar ju vara mer kluven så att du har Canon-grejor också är bara logiskt. Det är OK Lennart! Allt är förlåtet :).

Gardera med etta. Grundtips kryss som Putte Kock skulle sagt på TV-sporten för många årtionden sedan.

Jag har i så fall satt en puck i klykan, eller en boll i krysset då jag sålt i princip hela min Canonutrustning.
Resterar bara ett gammalt 20D-hus med Sigmazoom på.

Du har ju skaffat en NEX-7. Det är utmärkt eftersom den går att integrera med gluggar av alla märken. Blir mångkulturellt. En extra knorr är minneskorten är av typ SD:)

//Lennart
 
Hej!

Här tror jag faktiskt många tänker lite fel.

- En sådan kamera är billigare att bygga. Exempel, Nikons spegelfria lilla J1 består av 183 delar. Just, det, 183 delar. En traditionell DSLR består av tusentals delar. Vilken tror ni är billigast att tillverka och lagerhålla delar för, montera ihop, efterjustera och reparera?
- Du får en instegskamera med sökare och snabb AF under videofilmning.
- Du kan bygga ett mycket kompakt litet kit-objektiv som sticker in i det lediga utrymmet i kamerahuset. Det kan dessutom byggas kollapsbart så det tar ännu mindre plats när de inte används.
- Du kan placera sökaren mer fritt, ja, till och med göra den vrid- och vinklingsbar eller löstagbar. Du kan helt enkelt designa kamerahuset mycket mer fritt och till exempel få utrymme för en bättre inbyggd blixt.

.

Tänker fel?
Inte jag inte, aldrig!

Jag ser framför mig exakt hur det blir i en snar framtid, - ännu färre delar, billigare produktion, ingen lagerhållning av reservdelar, tjäna ännu mera pengar, sälja även om det är få nyheter, - alltså ”The show must go on, we love selling”!

ENGÅNGSKAMEROR FRÅN SONY MED ZOOMOPTIK BÄST FÖREDATUM TVÅ VECKOR SEDAN ÄR ALLT FÖRBRUKAT/SÖNDER TILLVERKAREN OCH FOTOAFFÄRERNA GÖR LYSANDE AFFÄRER IGEN LIKT 70-TALET!

Tur att jag inte har sålt någon kamera, tänker inte göra det heller, mässing och mekanik, - då var det stolta kameratillverkare, en gång i tiden!
 
Tänker fel?
Inte jag inte, aldrig!

Jag ser framför mig exakt hur det blir i en snar framtid, - ännu färre delar, billigare produktion, ingen lagerhållning av reservdelar, tjäna ännu mera pengar, sälja även om det är få nyheter, - alltså ”The show must go on, we love selling”!

ENGÅNGSKAMEROR FRÅN SONY MED ZOOMOPTIK BÄST FÖREDATUM TVÅ VECKOR SEDAN ÄR ALLT FÖRBRUKAT/SÖNDER TILLVERKAREN OCH FOTOAFFÄRERNA GÖR LYSANDE AFFÄRER IGEN LIKT 70-TALET!

Tur att jag inte har sålt någon kamera, tänker inte göra det heller, mässing och mekanik, - då var det stolta kameratillverkare, en gång i tiden!

Den framtiden var nog närmare "igår". Engångskameror kanske liiiiiite satt på sin spets, men det var inte så längesedan man kunde räkna in "kvartalskameror" eller iaf "halvårs" vad gäller modellsläpp med ofta närmast "påhittade förbättringar".

Visst är det kul med känslan av mässing, kugghjul, fjädrar etc, men om antalet rörliga delar minskar och standardiseras så lär det inte bli svår att få reservdelar. Och fabrikanterna (stolta eller inte) har väl aldrig varit ute efter att förlora pengar eller idka välgörenhet. Men 70-talet kan vi nog säga ajöss till ända tills det blir 2070. Och då har jag sedan länge beträtt ättestupan.

Nej, vad som vore absolut mest eftersträvansvärt vore STOLTA KAMERAÄGARE. Och de verkar minska i antal eftersom det byts hit och dit utan annan anledning än att det ska vara det senaste i många fall. Utan att någon större förbättring skett.

A77 är ju trots allt ett par steg i rätt riktning vad gäller användningsmöjligheter. NEX-7 är måhända en blivande klassiker, tror jag. I så fall saknar jag verkligen inte mina gamla Leicaflex med motor som vägde lika mycket som kamerahuset. Fast de är trevliga att ha i bokhyllan och se och känna på.

//Lennart
 
Jag har i så fall satt en puck i klykan, eller en boll i krysset då jag sålt i princip hela min Canonutrustning.
Resterar bara ett gammalt 20D-hus med Sigmazoom på.

Du har ju skaffat en NEX-7. Det är utmärkt eftersom den går att integrera med gluggar av alla märken. Blir mångkulturellt. En extra knorr är minneskorten är av typ SD:)

//Lennart

Va? Har det hänt bara sådär under full tystnad eller har jag missat det helt? Jag läste väl att du skulle eller hade sålt ditt Zeiss tele men att du sält dina 5D MK II har gått mig helt förbi. Ska du bara ha Sony nu eller ska du bli kombinerad månskensbonde och fiskare eller rentav fiskeguide?
 
Va? Har det hänt bara sådär under full tystnad eller har jag missat det helt? Jag läste väl att du skulle eller hade sålt ditt Zeiss tele men att du sält dina 5D MK II har gått mig helt förbi. Ska du bara ha Sony nu eller ska du bli kombinerad månskensbonde och fiskare eller rentav fiskeguide?

Tror jag nämnt det i något/några inlägg. Beror på att jag tillåter mig göra en nedtrappning i press- och stressflängandet. Finns andra värden i livet som t ex plåta det man vill. Hade jag varit en hängiven pippifotograf så skulle jag nog behållit Canon p g a deras oslagbara telen. Men för min privata fotografering passar mig Sony bättre. Så det verkar bli Sony helt och hållet.

Firman behåller jag på deltid och lyfter viss pension (innan fondnissarna spekulerat bort den helt) samt övergår mer till skrivande. Privat blir det en satsning på utställningsbilder. Se pensionsuttaget som en spark mot etablissemanget som nu anser att vi i sann Luthersk anda ska slita i vårt anletes svett intill dess vi skola kremeras och berika Fonus.

Ungarna utflugna och har jobb, i princip alla lån betalda så det känns som läge för detta trots att jag är lite yngre än du är (så fick jag in det också), Det blir fattigare materiellt men jag tror jag bli rikare vad gäller väsentligare saker. Så varför samla på sig en massa utrustning som inte används? Jag minimaliserar den istället (älskade 135:an, men fann att jag använde 85:an 10ggr oftare) och försöker få de färre delarna att hålla så hög kvalitet som möjligt samt vara så behövliga att de inte samlar damm i någon väska eller skåp.

30 år mer eller mindre som yrkesaktiv inom foto får fanimej räcka. Det har inte alltid varit så lustfyllt att plåta privata bilder under tiden, men nu pockar det verkligen på.

//Lennart
 
Lennart, du kan ju verkligen skriva och det kan aldrig vara fel att göra det man verkligen vill. Dessutom blir kvaliteten på det man gör med den utgångspunkten ofta väldigt mycket bättre än det man av några skäl ser sig mer eller mindre tvingad att göra. Lycka till med det av hela mitt hjärta. Du får väl dokumentera Knohultsorginalen innan de tar ned skylten och rädda kulturarvet innan det är helt för sent. När du sedan ställer ut på Fotografiska så kommer jag på vernissagen!
 
Den framtiden var nog närmare "igår". Engångskameror kanske liiiiiite satt på sin spets, men det var inte så längesedan man kunde räkna in "kvartalskameror" eller iaf "halvårs" vad gäller modellsläpp med ofta närmast "påhittade förbättringar".

Visst är det kul med känslan av mässing, kugghjul, fjädrar etc, men om antalet rörliga delar minskar och standardiseras så lär det inte bli svår att få reservdelar. Och fabrikanterna (stolta eller inte) har väl aldrig varit ute efter att förlora pengar eller idka välgörenhet. Men 70-talet kan vi nog säga ajöss till ända tills det blir 2070. Och då har jag sedan länge beträtt ättestupan.

Nej, vad som vore absolut mest eftersträvansvärt vore STOLTA KAMERAÄGARE. Och de verkar minska i antal eftersom det byts hit och dit utan annan anledning än att det ska vara det senaste i många fall. Utan att någon större förbättring skett.

A77 är ju trots allt ett par steg i rätt riktning vad gäller användningsmöjligheter. NEX-7 är måhända en blivande klassiker, tror jag. I så fall saknar jag verkligen inte mina gamla Leicaflex med motor som vägde lika mycket som kamerahuset. Fast de är trevliga att ha i bokhyllan och se och känna på.

//Lennart

Javisst, en aning liiite tillskruvat, med engångskameror, men det vore ju idealet för en kameratillverkare.

För Sonys del, när det gäller att producera nya modeller, i rasande takt, gäller det att komma först ut med nya idéer på kamerakonstruktioner, först ut på plan har alltid ett övertag, - många gånger kan ingen sedan komma ifatt!

Jag har stor respekt för gigantiska elektronikföretag, nu i den digitala fotovärlden, det gäller inte bara Sony, - vad kunde Panasonic och Samsung om kamerateknik, under det framgångsrika 70-talet?
Leica och Zeiss konstruerar ny optik, sägs det, men troligen är det snarare duktiga tekniker och avancerade datorberäkningar, som ger oss dagens optik, men med kända namn på optiken.

Stolta kameraägare finns det fortfarande, som använder något år gamla kameror, men de som byter kamera ofta, när något nytt är på fotodiskarna är inte alls så många, en del finns på FS Forum, de utgör ändå en så liten del av alla fotografer, kan liknas av finsmakare.

Det finns mängder med fotografer, som använder en Sony A200, fortfarande helnöjda, skillnaden i bildkvalité under normala förhållanden är liten, då de flesta amatörfotografer använder sina kameror, mellan det allra senaste och det som har några år på nacken.
Pixelpeepers finns mest på Internet, inte bland den typiska amatörfotografen.

Jämför olika viner, - de allra "bästa" och dyraste behöver inte smaka bäst!
Det betyder inte att den billiga och välkända VinoTinto är bäst, ha-ha!
 
Javisst, en aning liiite tillskruvat, med engångskameror, men det vore ju idealet för en kameratillverkare.

För Sonys del, när det gäller att producera nya modeller, i rasande takt, gäller det att komma först ut med nya idéer på kamerakonstruktioner, först ut på plan har alltid ett övertag, - många gånger kan ingen sedan komma ifatt!

Jag har stor respekt för gigantiska elektronikföretag, nu i den digitala fotovärlden, det gäller inte bara Sony, - vad kunde Panasonic och Samsung om kamerateknik, under det framgångsrika 70-talet?
Leica och Zeiss konstruerar ny optik, sägs det, men troligen är det snarare duktiga tekniker och avancerade datorberäkningar, som ger oss dagens optik, men med kända namn på optiken.

Stolta kameraägare finns det fortfarande, som använder något år gamla kameror, men de som byter kamera ofta, när något nytt är på fotodiskarna är inte alls så många, en del finns på FS Forum, de utgör ändå en så liten del av alla fotografer, kan liknas av finsmakare.

Det finns mängder med fotografer, som använder en Sony A200, fortfarande helnöjda, skillnaden i bildkvalité under normala förhållanden är liten, då de flesta amatörfotografer använder sina kameror, mellan det allra senaste och det som har några år på nacken.
Pixelpeepers finns mest på Internet, inte bland den typiska amatörfotografen.

Jämför olika viner, - de allra "bästa" och dyraste behöver inte smaka bäst!
Det betyder inte att den billiga och välkända VinoTinto är bäst, ha-ha!

Visst, först ut på plan flera gånger KAN innebära att det dröjer länge innan någon kommer ifatt försäljningsmässigt. Exemplet Canon från 2000-2007 visar det. Andra var visserligen före EN gång på plan, men verkade glömma att matchserie består av flera matcher.

Å andra sidan har vi Konica som var först ut med en mängd saker flera gånger anno dazumal där utfallet inte alls blev så markant.

Sedan har vi detta med trender, nyheter etc. Vi får numera så snabbt reda på dem att de ibland drunknar i flödet och ibland blir självuppfyllande profetior.

Exempel: Det räcker ibland med att någon stor ekonom släpper en fjärt så vädrar marknaden i luften och börjar oroa sig. Oron sprider sig och någon blaska/TV-kanal säger L-ordet: LÅGKONJUNKTUR. och nog fasiken blir det en sådan av det.

Vänd på det och tänk på den lilla mekaniska verkstaden med 10 anställda i Runkarp där fabrikörn aldrig lyssnar, ser eller läser mer än sporten och "födde och dödde". Liksom han anställda. De dåliga tiderna slår till vilket naturligtvis märks på verkstaden med en liten nedgång. men det tar man med jämnmod då man inget vet om vad kvartalsräknenissarna rapat fram. Efter ett halvår har doften av den ekonomiska brakaren lagt sig över världen och den lilla verkstaden har haft en liten svacka som man tagit med jämnmod och orderstocken ökar. Om fabrikör Nisse Knohult läst DI eller följt med i andra medier skulle han kanske, likt många andra varslat och kanske lagt ned och då berövat ett antal familjer levebrödet.
(Okej, exemplet är lite far out, men vill påvisa att känner du inte till något annat än Alpha A200 som du tagit glimrande bilder med sedan inköpet så blir bilderna bara bättre och bättre ju vanare fotografen blir vid verktyget)

Vad gäller jämförelsen med viner beror ju på vad man söker. Största och billigaste verkningsgrad blir det enl den småländska och norrländska metoden med "hemkört". :)

//Lennart
 
Om kameran kunde standardiseras och indelas i moduler skulle det inte bli många delar. Det skulle också vara enklare att byta delar som kretskort med processor och arbetsminne. Sensor vill man naturligtvis också kunna byta när det är tid för dubbelt fler pixlar eller möjlighet för högre ISO med lägre brus. Man får knappast en kamera att nötas ut innan den hamnat på efterkälken i sensorutvecklingen. Kamerans och datorns likheter är att de är föråldrade efter 4-7 år.
 
Lennart, du kan ju verkligen skriva och det kan aldrig vara fel att göra det man verkligen vill. Dessutom blir kvaliteten på det man gör med den utgångspunkten ofta väldigt mycket bättre än det man av några skäl ser sig mer eller mindre tvingad att göra. Lycka till med det av hela mitt hjärta. Du får väl dokumentera Knohultsorginalen innan de tar ned skylten och rädda kulturarvet innan det är helt för sent. När du sedan ställer ut på Fotografiska så kommer jag på vernissagen!

Tack, Sten-Åke! Din penna (eller T-bord) är ju inte heller direkt impotent om det må tillåtas mig att återgälda komplimangen med den ordalydelsen.

Det finns en textrad i M. Rikfors låt "Vingar" : "Att göra det man måste är att göra det man vill". Det är så jag känner det.

Visserligen räds jag inte Jante, men till Fotografiska lär nog inte mina alster färdas. Så vi kanske möts på något annat ställe. Eventuellt kan jag ringa och be dig komma och lösa ut mig från arresten när någon av mina bilder väckt anstöt hos etablissemanget- eller kanske bara betraktats som nedskräpning på offentlig plats.

//Lennart
 
Oj, oj, gubbarna i pensionärernas fotoklubb önskar få många tävlingsbilder. Det krävs 30 cm x 40 cm och man har 3543 x 4724 pix som önskat krav. Gav bort min 10 Mpix kamera den används nu som kamera för produktfotografering.
 
ANNONS
Götaplatsens foto – en riktig fotobutik.