Annons

Sony NEX-3 & NEX-5

Du fotar inte sport inomhus i dåligt upplysta hallar får jag förmoda? :)
Där är brus fortfarande ett praktiskt problem, även med dom bästa kamerorna.

Nä, längesedan jag hade barn som spelade ishockey. Brus är verkligen oerhört sällan ett problem för mig idag på det sätt jag fofograferar. Ser aldrig på ishockey numera eller ännu mindre på fotboll (det är ju mörkt ibland även när folk utövar den idrotten också). Jag var ung under VM i Stockholm på 60-talet och jag plankade in på ett antal matcher på Hovet bl.a. för slutminuterna i finalen Sovjet-Kanada och när Starchinov och bröderna Majorov höjde bucklan under ärevarvet till de flestas jubel trots att Kanada förlorat. Trots "kalla kriget". De var bäst. Jag var 11 år då 1961 och inget jag sett efter det har toppat det minnet. Jag växte upp 5 minuter från Hovet så jag har sett massor av hockey där redan innan de hade betongläktare ovan mark och man frös genom matcherna utomhus.

Stockholmslagen har f.ö. inte gjort någon glad senaste åren om man inte håller på Djurgårn. Dessutom är jag dödligt trött på allt halvfullt slödder med dåligt ölsinne på våra idrottsarenor. Den typen av arr. har jag slutat stödja med mina privata pengar för länge sedan. Att jag tvingas bidra med mina skattepengar är en av de saker som gör mig onödigt sur. Fotbollen är dock värst. Men det är klart - har man betalat många hundralappar för biljetten och inte bjudits på tillstymmelse av underhållning utan bara mer eller mindre planlöst spring i 90 minuter plus förlängning, så har jag en viss förståelse för att en del vill fixa underhållningen på egen hand.

Kan bara se en sak som slår den tråkigheten och det skulle väl vara en bandymatch. Ingen ser nåt förrän bollen ligger i mål typ. Men fördelen med den bandysporten är väl att folk umgås mer på läktarna (men de ser ju ändå inte vad som händer på planen), så de får väl tydligen ut nånting men det beror säkert mer på innehållet i bandyportföljerna än vad ingen ser händer på plan. Konstigt nog så har jag noterat att man inte slår varandra på just de tillställningarna normalt trots drickandet av tämligen koncentrerad sprit. På fotboll lyckas man bli redlöst berusad en masse av blaskig folköl. Varför har jag alltid undrat över - det måste snarare vara masspsykos i det fallet än vanlig fylla. Kunde kanske annars vara kul att få en bild av läktarlivet? Det går säkert hyfsat med bruset för här kan man ju stödja sig på stativet.

Jag har idrottat mycket själv och spelat både fotboll, ishockey och handboll organiserat när jag var ung. Tycker idrott är bäst när man själv deltar (t.o.m. bandy är kul!) och det var längesedan jag gjorde det - organiserat. Idag är mitt idrottsintresse mycket lamt. Min son har heller aldrig riktigt varit intresserat av lagidrotter och han är närmast helt indifferent. Ska fråga honom om han tycker sig ha gått miste om något vid tillfälle.

Dagens kameror tillsammans med dagens fantastiska generation RAW-konverterare har lyft kamerornas mörkeregenskaper flera steg. Fortfarande finns folk som ältar brusproblemen som om det vore oöverstigliga problem. Man undrar hur dessa fotografer överhuvudtaget överlevt med sitt fotointresse med tanke på hur problemet måste upplevts för tre fyra år sedan. Kanske lyckades man ta sig igenom den första tidens usla kompaketer också. Det kallar jag värnplikt!
 
Senast ändrad:
____________________________________________

Det är väl egentligen just det jag vill poängtera. Med DXO har vi ett facit som är så relevant det bara kan bli (intill dess någon ny mätmetod kommer). I printläge får vi en bra sanning//riktlinje att gå efter oavsett vad olika testare publicerar på webb och i magasin.

Hos DXO ser vi främst sensorernas lågljusegenskaper och DR, medan den sammanslagna poängsiffran inte är så intressant.

Att nominella iso-värden nästan utan undantag inte stämmer med de verkliga är dessvärre mer regel än undantag. Icke desto mindre håller jag med om att det borde råda en hederlighetskodex här.

Som det nu är måste man veta om avvikelsen innan en jämförande test mellan kameror görs och kompensera för det felaktiga isovärdet. Och det görs genom manuell korrigering och enl principen "allt lika".

På filmtiden förekom känslighetsangivelser som inte heller stämde med det nominella värdet. Man mätte ju då i DIN resp ASA. En Tri-X angavs som ASA 400 men hade i realiteten värdet 320. Ilford HP5 angavs också till 400 ASA men hade ett verkligt värde på 250. Fenomenet är alltså flera decennier gammalt.

Helt enig. Hederkodex tycker jag inte är fel. Jag har svår att se att detta inte sker medvetet för det verkar vara väldigt mycket vanligare med nominella värden som ligger för högt än tvärtom.

ISO är praktiskt sätt kanske normalt inget problem för den enskilde fotografen för man tvingas alltid anpassa sig till sin kamera men det blir viktigt just i de fall testare refererar till ISO-tal utan att ta hänsyn till ofta mycket stora differenser mot nominella värden i de olika kamerorna som jämförs. Just att man så sorglöst skitit i att ta hänsyn till dessa saker gör ju att många av dessa slarvtester gör sig fullständigt irrelevanta. Väldigt många testare har ingen metod och de har inte normaliserat sina jämförelser så de kan överhuvudtaget inte göra någon jämförelse vare sig i ett "shoot out test" av några få kameror som refereras i senaste numret eller över tid. Det är ju det som är det unika och stora med DxO. DxO är inte som alla andra, den siten är en av mycket få som testar vetenskapligt och normaliserat och med en metod som är så dynamisk att den kan jämföra varje ny kamera med alla andra som redan är testade. Det verkar som om folk ofta missar detta. Ibland undrar man ju varför folk fortsätter köpa dessa dåliga tidningar. Jag hörde en bra förklaring en gång: "om man kastar skit på en vägg så fastnar en del alltid". En del tidningar som inte borde överlevt överlever mot alla odds de också.

På sätt och vis har jag betydligt större förståelse för att man hade svårare att pricka rätt nominellt och reellt på filmtiden - även om det måste gått det också. Jag har svårare idag att tro att tillverkarna inte klarar av att kalibrera sina exponeringsmätare i dessa binära tider.
 
...
Dagens kameror tillsammans med dagens fantastiska generation RAW-konverterare har lyft kamerornas mörkeregenskaper flera steg. Fortfarande finns folk som ältar brusproblemen som om det vore oöverstigliga problem. Man undrar hur dessa fotografer överhuvudtaget överlevt med sitt fotointresse med tanke på hur problemet måste upplevts för tre fyra år sedan. Kanske lyckades man ta sig igenom den första tidens usla kompaketer också. Det kallar jag värnplikt!

För "vanliga" förhållanden håller jag med om att det är rätt OK nu, men jag fotar i förhållanden idag som jag inte skulle kommit på tanken att prova på filmtiden. Ju bättre kamerorna blir ju mer knuffar man fram gränsen för var det går att få bra bilder, och samtidigt ökar aptiten på ännu bättre prestanda då man ser vilka möjligheter till nya bilder som öppnas upp. Höga ISO är inte "oöverstigliga problem" - det går ju bevisligen att ta bilder - men det är fortfarande en begränsning man får jobba runt. Vi är nästan där men jag tar gärna ett par bländarstegs förbättring till så man får större frihet att välja slutartid och bländare utan att behöva bry sig lika mycket om ISO-talet och slipper ta till kraftig brusreducering i datorn.
 
På sätt och vis har jag betydligt större förståelse för att man hade svårare att pricka rätt nominellt och reellt på filmtiden - även om det måste gått det också. Jag har svårare idag att tro att tillverkarna inte klarar av att kalibrera sina exponeringsmätare i dessa binära tider.

Någon gång på 60-talet gjorde Agfa en miss i tillverkningen av sin storsäljare Agfacolor CT18, där siffran 18 kom från känsligheten 18DIN/50ASA. De släppte en magnifikt stor omgång med känsligheten 21DIN/100ASA...

Just när det blivit allmänt känt i fotokretsar skulle svenske Agfachefen på området hålla föredrag på någon mässa. Han var förståeligt nog mindre road av att ställa sig på scenen, men så kom han på en lösning. Han gick upp på podiet, presenterade sig med namn och "..från Agfa. Det är vi som gör världens snabbaste 18DIN-film!"

Det blev publikjubel och han räddade situationen ;-)
 
Jag var ung under VM i Stockholm på 60-talet och jag plankade in på ett antal matcher på Hovet bl.a. för slutminuterna i finalen Sovjet-Kanada och när Starchinov och bröderna Majorov höjde bucklan under ärevarvet till de flestas jubel trots att Kanada förlorat. Trots "kalla kriget". De var bäst. Jag var 11 år då 1961...
Ber om ursäkt för att detta blir väldigt OT, men du menar väl 1963? VM 1961 gick i Schweiz, Kanada vann. (Det var för övrigt Starsjinovs första VM.)
 
Någon gång på 60-talet gjorde Agfa en miss i tillverkningen av sin storsäljare Agfacolor CT18, där siffran 18 kom från känsligheten 18DIN/50ASA. De släppte en magnifikt stor omgång med känsligheten 21DIN/100ASA...

Just när det blivit allmänt känt i fotokretsar skulle svenske Agfachefen på området hålla föredrag på någon mässa. Han var förståeligt nog mindre road av att ställa sig på scenen, men så kom han på en lösning. Han gick upp på podiet, presenterade sig med namn och "..från Agfa. Det är vi som gör världens snabbaste 18DIN-film!"

Det blev publikjubel och han räddade situationen ;-)

Verkligt kul info, jag körde ganska mycket Agfa CT18 på 70-talet. Undrar just hur man skulle känna sig idag med att leva med 50 ASA :). Då var det inget man bröt ihop över. Behövde man ljuskänslig film så fanns ju alltid Tri-X även om den ju var svart/vit.
 
Ber om ursäkt för att detta blir väldigt OT, men du menar väl 1963? VM 1961 gick i Schweiz, Kanada vann. (Det var för övrigt Starsjinovs första VM.)

Du har helt rätt förstås. Rätt ska vara rätt :)! VM gick för första gången i hovets då nybyggda ishall Hovet år 1963. Första gången inomhus i Sverige vad jag vet. Nästa gång VM spelades i Sverige och på Hovet igen var 1969, då vi fick VM istället för Tjeckoslovakien, som året innan ockuperats av Sovjetunionen och tvingats avsäga sig värdskapet för turneringen.
 
Verkligt kul info, jag körde ganska mycket Agfa CT18 på 70-talet. Undrar just hur man skulle känna sig idag med att leva med 50 ASA :). Då var det inget man bröt ihop över. Behövde man ljuskänslig film så fanns ju alltid Tri-X även om den ju var svart/vit.

Ja, och på diasidan Ansco som blev Gaf eller om det var tvärt om eller hur det nu var, jag tog en del med både 200 och 400ASA-varianterna, 400 blev ordentligt kornigt.

Men nu är man väl hopplöst OT... ;-)
 
För att fortsätta med nostalgi, jag är ju själv också från hedehös eller 40-talet, och minns Kodachrome 25 och 64. jag körde mest med 64:an men ibland Agfa, nån gång CT 18 men gillade den i den silverfärgade asken bättre 50 - nånting hette den visst. GAF 500: extremt snabb; några rullar, man får skruva upp iso rejält nu om man ska få nåt liknande resultat nu. Senare blev filmerna bättre och senaste tid med dia så var 200ASA standard för mig och då det var svagt ljus 400ASA. Jämför gärna med dagens underverk till kameror, man kan ju alltid önska ännu bättre, men fabrikanterna med olika namn har gett oss fantastiska möjligheter nu.
 
Visst blir även filmerna bättre, speciellt då diafilmerna. Jag vill påstå att dagens Fujifilm Provia 400X är i alla avseenden bättre än alla diafilmer som nämnts i den här tråden. Med undantag av Kodachrome 25 kanske, men då skiljer det fyra steg i känslighet.

Olle
 
Jag är intresserad av NEX-kamerorna och hoppar in i tråden så snart någon skrivit något.
Nu är det sjuttioelfte gången det svamlas om nåt helt annat. Lägg ner babblet eller tråden helt!
 
Jag är intresserad av NEX-kamerorna och hoppar in i tråden så snart någon skrivit något.
Nu är det sjuttioelfte gången det svamlas om nåt helt annat. Lägg ner babblet eller tråden helt!
Jag brukar väldigt sällan starta OffT-inlägg i någon tråd, men av någon anledning får jag ofta avsluta dem när jag har svarat på sådana. Vet inte varför folk surnar till så fort jag skriver nåt sånt. Hur som helst har jag skrivit ett par OnT-inlägg i den här tråden, det senaste #1151. Där hade jag fräckheten att påpeka ett par, som jag ser det, nackdelar med NEX-kamerorna. Naturligtvis fick det ingen kommentar. Du är välkommen att diskutera det jag tog upp där, i stället för OffT om diafilmer.

Olle
 
Jag är intresserad av NEX-kamerorna och hoppar in i tråden så snart någon skrivit något.
Nu är det sjuttioelfte gången det svamlas om nåt helt annat. Lägg ner babblet eller tråden helt!

Blir ju lätt off topic när de mesta rörande Nex handhavande,bildkvalite mm redan har avhandlats i tråden...jag personligen försöker med jämna mellanrum fylla på med länkar mm så fort jag hittar/läser nått nytt om Nex o som kan vara av intresse för denna tråden....annars så har jag nog inte så mycket o säga om Nex just nu mer än att jag är grymt nöjd med kameran...visst det finns en del missar i menyhanteringen o några saker som kunde vara bättre men mycket/en del av det kommer att rättas till/blir bättre med den nya uppdateringen som kommer snart.
 
Back on topic!

Här kommer en till bild, tagen med en 50mm på bländare 2. Det är fantastiskt kul att ha en kompakt kamera, eller ska jag säga kompaktkamera, som kan ta den här typen av bilder där man kan använda det korta skärpedjupet till något. Den vikbara skärmen är mycket användbar när man fotar barn har jag märkt, eftersom många bilder blir otroligt mycket intressantare om man får ner kameran nära golvet.

Hur gör ni med blixten som följde med? Jag testade den en gång, och det blev inget vidare då iaf. Är det någon som använder den?
 

Bilagor

  • DSC01179.jpg
    DSC01179.jpg
    29.7 KB · Visningar: 356
18-200

Någon av Er som hunnit bli ägare till 18-200 och kan ge en recension och kanske lite testbilder?
Har hittat lite på nätet, men intressant om någon medlem här kunde ge sin åsikt

Tack på förhand!
 
I väntan på MD-NEX adapter

En gammal goding som poserar med Sony NEX-3an i väntan på MD-NEX adapter från ebay.
 

Bilagor

  • P1060089.jpg
    P1060089.jpg
    18 KB · Visningar: 294
  • P1060092.jpg
    P1060092.jpg
    17.3 KB · Visningar: 293
  • P1060094.jpg
    P1060094.jpg
    19.1 KB · Visningar: 292
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar