elbe
Avslutat medlemskap
Jag har visserligen pyst från detta forum men tittar in ibland, typ som du Sten-Åke i missionstältet, men inte för att gapa som en fisk utan mer för att roa mej. Men visst får jag gapa oxå, men inte som en fisk, jag GAPSKRATTAR! 
))
Dagen underhållning och väldigt träffsäkert Sten-Åke!)
))Dagen underhållning och väldigt träffsäkert Sten-Åke!
)Kul med folk med gott humör. Alla har ju inte det här på FS.
Ja som sagt, efter de rivit det gamla enorma Missionshuset i Vaxholm på 60-talet, så har jag också känt mig lite mentalt husvill, men till sist har jag nästan hittat hem igen. Här på FS ber folk på bara knän med sina A700 runt halsen att Gud äntligen ska höra deras bön om en ny entusiastkamera som kan stilla deras långvariga hunger efter nyheter. En del skriker redan "Gud hör bön" och talar helt obegripligt i tungor efter att ha förläst sig på alla rykten om A77 på nätet. Vad kommer vi inte att få uppleva när Sonys överstepräster verkligen gläntar på förlåten?
...men lite nervös är jag allt. På 60-talet hade någon målat på flera begssidor efter gamla Värmdövägen ut mot skärgården:" Jesus kommer snart. Är du redo?" Efter en tid hade någon trolös Leif Benght-typ varit ute och kompletterat dessa rader med: "Ja, med hammare och spik!" Undrar om Leif vet något om detta? En man som hette Johan Kipple om jag inte missminner mig ordnade stora bönemöten i tält på sommaren ungefär mellan Nynäsvägen och där Stockholm Globe Arena ligger idag. På samma precis samma plats som det brukade ligga ett zigerarläger till och från när dessa passerade staden på sina årsvisa vandringar runt i landet. Där bland bänkarna jagade folk andar med plastpåsar i högsta hugg ungefär som vi själva idag försöker fånga flyktiga rykten om A77. Jag och mina kompisar som smugit in i tälten bara gapade som just landade fiskar på land eller kanske som alla som storögt tagit del av allt som skrivits om A77 på nätet .
Själv känner jag mig villrådig för jag har aldrig mött Jesus (fast jag har bett i desperata sammanhang) men jag vet att en del har gjort det. I 7:an så hade jag en lärare (som var Pingstpastor och hade bott i USA en längre tid och under den tiden blivit kompis med Billy Graham). Han hade sett Jesus två gånger till och med och jag var faktiskt lite avundsjuk på honom som haft sånt flyt. Två gånger!! Fatta!
Alla exempel i skolan hade bibelanstrykning.
Exempel på direkt anföring dundrade Stig Berg: Åh Gud sade: " Varde ljus!"
Sedan etsade han in alla namnen på alla gamla testamentets profeter i hjärnbarken på oss som inte hade någonstans att fly och föräldrar som inte hade en aning om vad deras söner och döttrar blev utsatta för: "Jesaja, Jeremia, Hesekiel, Hosea, Joel, Amos, Obadja, Jona, Mika, Nahum, Habackuk, Sefanja, Haggai, Sakarja, Malaki, mässade Berg med entonig röst.
Folk klagar idag på att eleverna inte lär sig något i skolan men annat var det förr. Jag har aldrig glömt namnen på gamla testamentets profeter och det har jag haft en väldig nytta av
Men söderkisen som befann sig i full frihet på söders höjder hade till skillnad från oss ingen aning om att det funnits någon Jesus överhuvudtaget för när det vid ett tillfälle kom fram en fräslsningssoldat till honom och frågade: "Har ni mött Jesus Kristus min unge man?" (och betonat Jesus på första stavelsen som bara troende gör, för att just markera att de skiljer sig från oss andra), så svarade han helt okunnigt: "Äh du få usäkta men ja snacka faktiskt inte med snubbarna från förorten". När jag tänker på min sons generation så tror jag de flesta mer förknippar Jesus med gängledare i den populära polisserien Spanarna på Hill Street. Man kan ju inte låta bli att undra ju hur det i "all sin dar" (som man sa förr) ska gå för dom. Jag tror aldrig dom får någon A77.
