Sony A6300 och 3 objektiv släppta!

[equa]

Per helbild är det sensorstorlek Som avgör DR och brusnivå - alltså vill man skriva ut bilden till storlek X avgörs brus och DR av sensorns storlek, inte av pixlarnas individuella storlek. T ex kan man brusreducera mycket hådare med fler pixlar även om brus per pixel är högre och i slutändan leverera samma detaljrikedom som en sensor i samma storlek med färre pixlar eftersom den tillåter mindre brusreducering för att behålla samma detaljnivå.

Gällande Sony vs Canon på höga ISO menade jag att Sonys övertag raderas ju mer ISO höjs så att i en sportkamera har Sony inte längre någon avgörande sendorfördel. Canon satsade rätt med sin sportkamera 7DII då den inom sitt användningsområde inte sensormässigt blir omseglad av Nikons bättre sonysensor på de ISO där den mest kommer användas.

Intressant. Jag gör väldigt få prints, ser fram mot att testa. Kollade DxO-marks test av 7DII kontra D9200. Här ligger 9200 (Sonysensor) på bättre DR över hela ISO-omfånget utom möjligen vid högsta värde 25600: http://www.dxomark.com/Cameras/Comp...-D7200-versus-Canon-EOS-7D-Mark-II___1020_977 D500 har de väl inte hunnit testa än. 9200-sensorn är ju nyare och marginellt större än den i 7DII men kanske är Sony ikapp Canon även i hög-ISO-området?

 

[martinot]

Att man inte har en vinklingsbar display på de större modellerna hittills tycker jag är allvarligt för min del, Det gör ju att jag skulle känna mig handikappad vid både gatu- och makrofoto. Det kändes som en show stopper för mig idag. Jag har haft vinklingsbar display bergis i 7 år (sedan A350 kom) och det vill i alla fall inte jag vara utan.

Även jag gillar vinklingsbara skärmar. Det är inte för all typ av fotografering som det behövs, men när man väl har behov för det så är det grymt smidigt.

Fuji har detta på sina SLR-inspirerade hus, inklusive de större (X-T1) och de mindre (X-T10).

Tyvärr så finns detta dock inte på sina RF-inspirerade hus, varken de större (X-Pro och X-Pro2) eller deras mindre (X-E1 och X-E2/S).

Skulle gärna se att Fuji kom med detta på nästa modell av deras RF-inspirerade hus (typ X-E3), men det är dessvärre långtifrån säkert.

Som Anders var inne på; hade det gått att kombinera ett hus i samma formgivning och teknik som A6000/A6300, med objektiv av samma kvalitet som hos Fujis objektivpark, så hade det varit en grym kombination som nog varit ganska svårslagen inom sitt område.

Kombon Sony/Fuji hade helt enkelt blivit väldigt giftig (på ett + sätt).

Jag tror att Fuji kommer fortsätta vara en betydligt mer nischad plattform än Sony E-mount men det innebär inte att man inte skulle kunna leva ett fullgott fotoliv där om man är hemma med APS-C. Det kan ju vara en fördel att slippa utveckla parallella spår men det kanske också är ett bevis på bristande ekonomisk muskler att man inte går in och konkurrerar med Sony även på spegellösa FF-marknaden . Ska man göra det så ska man nog göra det nu innan Canon och Nikon har vaknat.

Fuji har ju varit väldigt tydliga med att FF aldrig kommer att vara aktuellt för deras del. Det som det ryktats om länge, och som Fuji själva har nämnt mer eller mindre öppet, är ju att de istället kikar på en eventuell återkomst inom MF-segmentet.

 

[Sten-Åke Sändh]

Sigmas 30mm och Fujis motsvarande 35:a är ingen bra jämförelse då får du jämföra xf 27mm med sigman. Fuji xf 35 är en ljusstark 1.4.

Jo det är det rent optiskt. Att APS-C sedan ger andra förutsättningar än FF är en helt annan sak. 30 eller 35mm är 30 eller 35mm. Någon fast punkt i empirin måste man ha annars blir alla jämförelser helt meningslösa.

Vi gör ju gärna jämförelsen med objektiv anpassade för APS-C och FF eller hur och tycker kanske det är bättre om vi bara kör APS-C med dedikerade objektiv eftersom det behöver vara mindre öppning i dessa och då är det väl väldigt vanligt att man gör den jämförelsen.

 

[Sten-Åke Sändh]

...............
I sak så tror jag inte vi egentligen är så värst oeniga.

Håller exempelvis fullständigt med dig om att det inte finns något "rätt" eller "fel" format/storlek på sensorer, och du verkar även vara med på poängen som jag, och många andra här, framför att det är hur väl optimerat och väl fungerande del olika kombinationerna av hus+objektiv, som är viktigast i slutändan.

Vi båda kan nog även skriva under på att ingen tillverkare är perfekt, och att de alla har lite olika styrkor och svagheter - som att Sony nog är lite starkare på tekniska landvinningar och i framkant gällande sensorer/kamerahus, medans Fuji kanske är lite starkare på den optiska sidan .

Nää jag är i grunden inte alls oenig med dig i de stora frågorna här men i en del fall har vi säkert helt olika utgångspunkter och använder kameror på helt olika sätt och det påverkar vad vi sägen. Men jag kan förstå att jag i mina exempel kan framstå som orepresentativ och bara det faktum att en del av oss använder Sony är väl i det stora hela rätt orepresentativt. Så så kan det mycket väl vara men såna som jag finns också uppenbarligen även om vi förmodligen rätt snabbt är på utdöende.

Men att jag bara skulle räkna in plus i något saldo som du antyder det känner jag inte igen hos mig och bortse från högre vikt eller sämre ljusstyrka. Sämre ljusstyrka kan vara ett plus i sig om vi pratar mindre grejor. Om man i exv. A7r II har en helt unik sensor som ger bättre lågljusegenskaper och dessutom IBIS som ger stabiliserig för allt, så kanske nettot blir samma läge som om man har ett annat system och ljusstarkare objektiv. Det är ingen bortförklaring eller undanflykt utan en realitet. Tvärtom är jag nog väldigt konsekvent i min syn på storlek och vikt. I slutänden är det det som är nästan varit allt för mig ända sedan 60-70-talet. Det är därför jag tycker "Sonys" utan jämförelse bästa objektiv är den lilla Zeiss 35:an.

Sedan är det så att dessa nya kameror med väldigt många pixlar såsom A7r, D800, 5Ds och A7r II fullständigt ändrar på förutsättningarna. Jag har t.ex. nämnt i andra sammanhang att med så många pixlar kan även 200mm bli ett långt tele i praktiken. Med 42 MP (kolla Gunnar jag kom ihåg) så kan t.o.m. mitt 70-200mm/4 funka hyfsat eller rent av förträffligt på safari, då jag helst vill ha möjlighet till 400mm i längsta änden. Det är inte länge sedan jag hade A580 (det var första generationen med bättre DR) som huvudkamera. Den hade 16MP och på den hade jag ett Sony 70-400mm/4-5,6, som jag tagit några av mina bästa djurbilder med. Idag skulle en A7r II mycket väl kunna matcha den kombon med ett litet 70-200mm/4 istället. Den ljusstarka sensorn skulle också parera att det endast har F/4.

Så de många pixlarna kan rätt använda faktiskt kompensera för både storlek och vikt och BSI och koppar kan mycket väl kompensera för sämre ljusstyrka i objektiven. Men det kräver att man är beredd att delvis ändra sitt sätt att fotografera.

Vi får se om jag kommer iväg på någon mer safari framöver. Folk som ska gå i pension säger ofta att de ska resa när de får möjlighet. Men jag har rest så mycket redan under så många år att det faktiskt inte är prioriterat alls. Jag ska ta en sista resa tillbaka till Israel lite längre fram i år, det är det enda jag vet och sedan ska jag nog istället ta hand om de bilder jag redan tagit och som ligger på hög. Men kommer jag iväg, så kommer jag kanske nöja mig med 70-200mm på en A7r (jag får väl nöja mig med 36 MP ). Det räcker väldigt långt det med med lite kreativt efterarbete.

 

[martinot]

Sedan är det så att dessa nya kameror med väldigt många pixlar såsom A7r, D800, 5Ds och A7r II fullständigt ändrar på förutsättningarna.

Absolut. Om vi ser väldigt långt in i framtiden så kan jag tänka mig att vi når 100-200 MP, och bättre nivåer, då vi i princip skulle kunna klara oss med en enda vidvinklig lins/objektiv, för att sedan enbart zooma digitalt.

Lite så som Nokia tänkte med Lumia 1020, fast snabbare och draget till en nivå av kvalitet som systemkameror ligger på.

 

[Sten-Åke Sändh]

Vi är eniga igen!!

Får att återknyta till trådens linje lite igen: Här kommer en prisidé på tyska. Inte blir det särskilt billigt inte

https://www.calumetphoto.de/categor...ffiliate-Marketing&zanpid=2133158157781206016

Euron står i på 10kr just nu så det är enkelt att multiplicera priserna. 24 000:- ca för 24-70mm/2,8 normalzoomen. Det lär ju knappast bli någon rusning efter den. Men nu kan ju Sony i alla fall snart säga att de har en sån. eller :-( beroende på hur man ser det. Då kanske t.o.m. Zeiss 16-70mm (APS-C) kan uppfattas som prisvärd. Cyber ger den toppklass för vad nu det är värt när man själva påpekar att den är oskarp i hörnen på stora bländare men säg den zoom som är klanderfri. Har man de kraven ska man nog inte alls bry sig om zoomar. En zoom är alltid en kompromiss. Det är väldigt sällan annat än en fråga om hur kompromissen ser ut. Den zoomen har i all fall den goda smaken att vara rätt behändig storleksmässigt.

12 500:- för A6300-huset. Det är inte galet mycket som skiljer till A7 II som ju i alla fall har IBIS inbyggt och som en del betalt endast 14 000:- för med "pengar tillbaka rabatt på en tusenlapp för någon månad sedan". Valutakurserna påverkar ju en del när de svänger som de gjort de senaste åren.

 

[Znutt]

Ja priserna på nyare modeler är verkligen höga. Kännbart med svag krona....
Säljer deinte i den mängden de tänkt kommer den droppa I pris (som vanligt.... tillgång vs. efterfrågan)

Ang objektiv tycker jag mig se som förut ska du ha bra optisk kvalite så kostar det glas och storlek. Ska det senare vara FF kostar det mer och även om de ska vara ljusstarka.
Finns väl några undantag som touchar "dreamlike" som FE55 som prestera nära stor zeiss obj
Dock verkar fujis APC vara optimerade för några stegs nerbländning... Som 35 som det refererades till innan.

 

[Photocon]

Vi får se om jag kommer iväg på någon mer safari framöver. Folk som ska gå i pension säger ofta att de ska resa när de får möjlighet. Men jag har rest så mycket redan under så många år att det faktiskt inte är prioriterat alls. Jag ska ta en sista resa tillbaka till Israel lite längre fram i år, det är det enda jag vet och sedan ska jag nog istället ta hand om de bilder jag redan tagit och som ligger på hög. Men kommer jag iväg, så kommer jag kanske nöja mig med 70-200mm på en A7r (jag får väl nöja mig med 36 MP ). Det räcker väldigt långt det med med lite kreativt efterarbete.

Så resonerar nog många som är i din situation; att hinna ut o resa innan släktingar får knacka på dörren till Fonus för att överbringa kvarlevorna.

Gäller även "bilder på hög". Det är mitt dåliga samvete. Jag har i ett anfall av ordningssinne i alla fall börjat sortera mina digitala bilder i ett överskådligt arkiv som sträcker sig från 1999-ett stycke in på 2016. Digitaliseringen av negativ och dior ligger ännu så länge för fäfot med några få undantag.

Faktum är att det är väldigt intressant med de här 17 åren. Bilderna är ju tagna med uppåt 30 olika kameror som varit/är i min ägo samt provbilder från kameror jag lånat. Man ser både en snabb utveckling och en paradoxal konservativ sådan när man kör bilder genom rawkonverteraren.

Glatt har man fortsatt framkalla i samma anda som man gjort med D800, A7R m fl. Bara för att konstatera att många äldre kameror lämnar filer som det inte går att pressa snygg DR ur. Andra kameror som har många år på nacken ger dock fantastiskt bra resultat.

Det är en intressant "tidsresa", både motivmässigt och prestandamässigt. Dock märker man oftast att det är förbluffande liten skillnad i IQ mellan 2 kameragenerationer som släppts med ett års mellanrum. Ibland, utan att nämna märken får man se bättre prestanda om man jämför en kamera som fått utvecklas i 3 genrationer.

Det finns undantag naturligtvis. Men det roliga, bortsett från DR och lågljusprestanda, är att många gamla kameror med ett decennium på nacken fortfarande duger mycket bra.

Ursäkta detta inspel som är aningen OT, men blev inspirerad av ditt inlägg att svara.

Poängen är att man kanske inte blir så mycket nöjdare med en A6300 än en NEX-7 eller en 4 år gammal X-Pro 1.

//Lennart

 

[Znutt]

.
Poängen är att man kanske inte blir så mycket nöjdare med en A6300 än en NEX-7 eller en 4 år gammal X-Pro 1.

Sant! Dock kanske det blir lite roligare.... med ny teknik.....

 

[Sten-Åke Sändh]

Så resonerar nog många som är i din situation; att hinna ut o resa innan släktingar får knacka på dörren till Fonus för att överbringa kvarlevorna.

Gäller även "bilder på hög". Det är mitt dåliga samvete. Jag har i ett anfall av ordningssinne i alla fall börjat sortera mina digitala bilder i ett överskådligt arkiv som sträcker sig från 1999-ett stycke in på 2016. Digitaliseringen av negativ och dior ligger ännu så länge för fäfot med några få undantag.

Faktum är att det är väldigt intressant med de här 17 åren. Bilderna är ju tagna med uppåt 30 olika kameror som varit/är i min ägo samt provbilder från kameror jag lånat. Man ser både en snabb utveckling och en paradoxal konservativ sådan när man kör bilder genom rawkonverteraren.

Glatt har man fortsatt framkalla i samma anda som man gjort med D800, A7R m fl. Bara för att konstatera att många äldre kameror lämnar filer som det inte går att pressa snygg DR ur. Andra kameror som har många år på nacken ger dock fantastiskt bra resultat.

Det är en intressant "tidsresa", både motivmässigt och prestandamässigt. Dock märker man oftast att det är förbluffande liten skillnad i IQ mellan 2 kameragenerationer som släppts med ett års mellanrum. Ibland, utan att nämna märken får man se bättre prestanda om man jämför en kamera som fått utvecklas i 3 genrationer.

Det finns undantag naturligtvis. Men det roliga, bortsett från DR och lågljusprestanda, är att många gamla kameror med ett decennium på nacken fortfarande duger mycket bra.

Ursäkta detta inspel som är aningen OT, men blev inspirerad av ditt inlägg att svara.

Poängen är att man kanske inte blir så mycket nöjdare med en A6300 än en NEX-7 eller en 4 år gammal X-Pro 1.

//Lennart

Ja jag har väl haft bara 1/3 av alla digitala DSLR-kameror du haft och visst hade man kunnat avstå några av dessa också men det har varit en väldigt intressant resa. Ännu mer intressant har utvecklingen av RAW-konverterarna varit och jag tycker ofta de varit ett betydligt billigare och mer kostnadseffektivt sätt att lyfta sin bildkvalitet än nya kameror. Objektiven hamnar någonstans mitt emellan men de är långt viktigare än kamerahusen de också så med det sagt så har väl objektivdiskussionen ägt sin relevans.

.. skillnaden mot den analoga tiden är dramatisk. Min gamla Pentax hade jag i drift i över 20 år och det enda som pajade på den var till slut räkneverket. Hade sedan en Minolta Dynax 5 vilket var verkligt skräp och den hade jag alla möjliga fel på. Så här i efterhand undrar jag varför jag köpte den. Jag hade med fördel kunnat köra på med min gamla Pentax tills jag skaffade DSLR.

Även om man aldrig ska säga aldrig, så undrar jag om jag verkligen kommer köpa något mer kamerahus överhuvudtaget men RAW-konverterare upphör aldrig att fascinera och stimulera mig så de kommer jag fortsätta uppgradera alla tre jag kör parallellt idag. Varför man har tre sådana kan man också fråga sig men det avstår jag från helst.

 

[Sten-Åke Sändh]

.........Ang objektiv tycker jag mig se som förut ska du ha bra optisk kvalite så kostar det glas och storlek. Ska det senare vara FF kostar det mer och även om de ska vara ljusstarka.
Finns väl några undantag som touchar "dreamlike" som FE55 som prestera nära stor zeiss obj
Dock verkar fujis APC vara optimerade för några stegs nerbländning... Som 35 som det refererades till innan.

Menar du med det att de inte är bra fullt öppna?

 

[Photocon]

Även om man aldrig ska säga aldrig, så undrar jag om jag verkligen kommer köpa något mer kamerahus överhuvudtaget men RAW-konverterare upphör aldrig att fascinera och stimulera mig så de kommer jag fortsätta uppgradera alla tre jag kör parallellt idag. Varför man har tre sådana kan man också fråga sig men det avstår jag från helst.

Även jag sätter mjukvaran först och främst. Dock har jag de senaste varianterna och vissa kameror har ju getts bättre möjligheter att få fram bra IQ genom detta. Beror på att alla parametrar inte varit så intrimmade för resp modell i tidigare rawkonverterare.

Vad de senaste konverterarna INTE kan göra däremot är att väcka liv i bildinformation som inte finns, d v s totalt utbrända högdagrar. Man dra i reglagen tills det är tvärstopp. Här är det mest en del tidiga Canon som fallerar. Och lyckas man behålla högdagrarna och lyfter skuggor blir det ofta bandning. Man får avgöra vad som är viktigast för bildinnehållet. För det mesta blir det bra ändå.

Det är väl just DR och lågljusegenkaper som utvecklats mest. Och givetvis antalet pixlar.

Men egentligen har jag inte hittat en enda kamera som är genomusel. Ser det f-n ut kan det bero på en del objektiv och givetvis mig själv.

AF-pricksäkerhet tycker jag har utvecklats också. Jag vill inte starta någon diskussion ang nytt vs gammalt utan mitt inlägg var bara ett kort inspel för att kort haka på det du tog upp.

Man kan ju bli hur nostalgisk som helst- men det går inte att komma ifrån att det är kul med nya prylar som verkligen förbättrar saker och ting för en. Frågan när det är nog förbättrat är nog väldigt individuell.

//Lennart

 

[Fredrik AVT]

Menar du med det att de inte är bra fullt öppna?

Detta är komplext. Sony FE35 Är väldigt skarp och kan säkert slå Fuji 35. Beakta dock att Sony 35 är för FF och kommer ha bättre kantskärpa på en cropkamera än ett objektiv avsett för crop. Sedan är de optimerade olika. Sony har mer CA och bokeh skall inte vara lika fin och är sannolikt inte prioriterst då det är en vidvinkel på FF medan Fujin är en normal på dess avsedda sensorstorlek där bokehn blir viktigare. Kombon snygg bokeh och hög skärpa är svår. Är det högsta skärpa som efterfrågas för t ex landskap är Fuji 35/2 ett bättre val.

Sony 24 är även den skarp. Fuji har också en skarp 24/1,4 som är 2/3 EV ljusstarksre. Däremot skall man ha längre brännvidder eller under 24mm i hög klass för cropformatet haltar E fattningen. För FF reder det sig lite med 85/1,4 och telezoomarna. Men den nya 70-200/2,8 verkar kosta mycket mer än Fuji 50-140/2,8 och att köra 70-200/4 på crop stjäler ett steg i ljusstyrka mot Fuji. En bra normalzoom för cropformatet saknas. Fuji har två bra val: 18-55/2,8-4 och 16-50/2,8. Enl mig är det i så fall FE man skall satsa på hos Sony (A7 etc) men till kostnad av pris och storlek - blir ungefär som Nikon eller canon i totalstorlek.

 

[Sten-Åke Sändh]

Jättebra analys. Men en osäkerhetsfaktor är ju också hur väl objektiven funkar helt öppna. Min Zeiss 35:a är rätt bra fullt öppen men många andra av mina objektiv är det inte. Sonys 70-200mm/4 är också bra helt öppen men tappar en aning i långa änden om man ska vara petig.

Jag har testat massor av olika Hexanon och en del av dessa är riktigt bra nedbländade men de tester Lennart, Mats Lillnor och jag gjorde för något år sedan pekade på att de flesta Hexanon var rätt dåliga fullt öppna och funkade först nedbländade något steg. Minoltas AF 50/1,7 (A-mount från 80-talet) var också hyfsat nedbländat men 1,7 var i princip oanvändbart. Även Pentax 40mm pannkaka och 50/1,7 är heller inte bra helt öppna. Så hur är det med Fujis objektiv där?

Mitt Samyang 85/1,4 (ett sånt prisvärt objektiv som inte kostade ens 3000 vad jag kan minnas) är rena bokeh-klippet (älskar det ) men visst är 1,4 en aning mjukt det med men väldigt vackert. Skärpan kommer direkt vid 2,0 men till priset av en anings aning sämre bokeh, som dock är väldigt fin den med.

Jag frågar för jag tycker det är meningslöst med nominella glädjemärkningar av objektiv som ändå ofta kan vara tämligen kassa eller rent ut oanvändbara helt öppna. Så då blir det intressant men jobbigt att fråga sig vilka som faktiskt kan användas fullt öppna. Tillverkarna drar sig ju i en del fall inte för glädjemärkning och många ekar dessa nominella värden som om de vore reellt användbara också men tyvärr är det mer komplicerat än så. Ibalnd springer folk benen av sig efter ett 1.X objektiv som är oanvänbart fullt öppet och betalar fantasisummor för dem både nya och begagnade fast de i värsta fall inte är bättre på 2,0 eller 2,8 än ett objektiv som börjar där. Vilken poäng är det med sånt?

Värst problem har jag nog med mitt långa Sigma-zoom 150-500mm. Det är hyfsat skarpt och kontrastrikt men bokeh´n kan bli förfärlig om man inte ser upp. Man blir näst intill illamående ibland och måste nästan peta i sig några Glanil (sjösjukepiller) när man ska bildbehandla.

 

[Sten-Åke Sändh]

..............Vad de senaste konverterarna INTE kan göra däremot är att väcka liv i bildinformation som inte finns, d v s totalt utbrända högdagrar. Man dra i reglagen tills det är tvärstopp. Här är det mest en del tidiga Canon som fallerar. Och lyckas man behålla högdagrarna och lyfter skuggor blir det ofta bandning. Man får avgöra vad som är viktigast för bildinnehållet. För det mesta blir det bra ändå.

Det är väl just DR och lågljusegenkaper som utvecklats mest. Och givetvis antalet pixlar.


//Lennart

Det där kan jag verkligen skriva under på. Det ser jag väldigt tydligt när jag reprofotar mina gamla dian nu också med min A7 II. Där är ju DR och infomängden bara en bråkdel av vad vi lärt oss uppskatta nu med våra moderna hus. Man får vara väldigt försiktig och man kan inte pressa de bilderna ens en bråkdel av vad man normalt kan trots att det ju är samma kamera jag använder i båda sammanhangen. Pixlarna betyder ju ingen begränsning i ett fall som detta när filmkornet istället tenderar att bli ganska grovt ibland. Men jag tycker det kan bli ganska fint ändå ibland eftersom det ger en helt annat känsla än den vanliga tekniska perfektionen vi förväntar oss idag. Jag tycker det är jättekul att gamla bilder kan få nytt liv på detta sätt.

 

[Fredrik AVT]

Man måste komma ihåg att Fuji 35 och 18mm behövde kompromissa med storleken för att inte skymma synfältet i OVF på X-pro1. Mest uppenbsrt gäller detta vidvinkelobjektivet som behövde vara ganska platt p g s detta. 35:an behövde även prioritera bokeh. Flera asfäriska element förstör i regel bokeh.

Fuji 24/1,4 är fullt användbar på 1,4 även om den kanske inte är kliniskt skarp i kanterna men vid 1,4 kommer inte kant och mitt ha samma fokusplan heller - det är en praktisk icke-fråga om msn inte fotar ett platt föremål. Även 14, 56 och i synnethet 90 är ruskigt bra. Mellanklass och proffszoomarna är väldigt bra.

 

[Sten-Åke Sändh]

Det är klart att det är väldigt viktigt att det finns bra zoomar för de flesta även om jag personligen inte egentligen tillhör målgruppen. Man måste definitivt ha en acceptabel och hyfsat billig kitzoom också. Där har Sony slirat länge nu. Kul om Fuji lyckats med detta. Det är ju bra för Sony-fotograferna också med lite bättre konkurrens än den som varit hittills. Men varför har inte Fuji vikbara displayer. Det tror jag är en miss idag att ínte ha det.

Har du sett om intresse finns för att göra adapters till Sony E? Det skulle ju kunna vara intressant i detta läge för de som satsar på Sony A6300 och kommande APS-C -hus.

 

[Znutt]

Menar du med det att de inte är bra fullt öppna?

Du har redan fått svar antar jag
Jag har aldrig provat någon men blev intresserad att efterforska på nätet då den lovordades i jmf med sonys och jag funderade på om de verkligen var billiga etc kanske skulle byta system. Men en koll enligt post 207 och 208
http://www.fotosidan.se/forum/showpost.php?p=2112155&postcount=207
så kändes det den var begränsad vid 1.4. Bra men inte så mycket bättre än FF och 35/2.8 enligt graferna......

 

[Fredrik AVT]

Det är klart att det är väldigt viktigt att det finns bra zoomar för de flesta även om jag personligen inte egentligen tillhör målgruppen. Man måste definitivt ha en acceptabel och hyfsat billig kitzoom också. Där har Sony slirat länge nu. Kul om Fuji lyckats med detta. Det är ju bra för Sony-fotograferna också med lite bättre konkurrens än den som varit hittills. Men varför har inte Fuji vikbara displayer. Det tror jag är en miss idag att ínte ha det.

Har du sett om intresse finns för att göra adapters till Sony E? Det skulle ju kunna vara intressant i detta läge för de som satsar på Sony A6300 och kommande APS-C -hus.

Från Fuji till Sony E går inte utan skärpeförstörande glas - registeravståndet är i stort samma 17,9 resp 18mm.

 

[Fredrik AVT]

Du har redan fått svar antar jag
Jag har aldrig provat någon men blev intresserad att efterforska på nätet då den lovordades i jmf med sonys och jag funderade på om de verkligen var billiga etc kanske skulle byta system. Men en koll enligt post 207 och 208
http://www.fotosidan.se/forum/showpost.php?p=2112155&postcount=207
så kändes det den var begränsad vid 1.4. Bra men inte så mycket bättre än FF och 35/2.8 enligt graferna......

Fuji gör andra objektiv. Sedan förstås om maxskärpa nedbländat är viktigast så kan även relativt billiga objektiv prestera hyfsat och då pratar vi ofta landskapsfoto och då kanske man även kan skippa AF och om storleken inte har hög prio är nog en A7-serie kamera med några manuella gluggar nog ett bra köp.

Däremot, om man vill ha bra dedicerade objektiv och storlek (och pris) har betydelse så ser Fuji bra ut. På zoomsidan är 10-24, 18-50, 16-55, 50-140 lysande. Vill man komma undan billigare kommer man långt med 18-50 och 55-200. Det är bara nu på FE sidan som Sony sannolikt är ikapp med zoomar - men då större och betydligt dyrare. Till A6300 blir det egentligen bara 10-18 och 70-200/4 som håller samma klass till liknande pris. På fasta sidan 24,35,85,90. Fuji har skarpare objektiv än de vi nämnt om maxskärpa är prio: 14,16,24,35/2,0,56,90.

Så jag instämmer i det några påstått: det är ffa FE kameror och objektiv där Sony nu börjar få en stark position, men i ett helt system blir både storlek och pris därefter.