Skapa enkelt en egen kameraprofil till 5d mk2
- Trådstartare macrobild
- Start datum
photodo
Aktiv medlem
Förlåt! Här är det Sony som är mest rätt och de andra tre kamerorna som rättas in i ledet.
Bilagor
macrobild
Avslutat medlemskap
Visar vad jag hittade när jag idag jämförde "min dagsljus"profil och Adobe standard. Min dagsljusprofil till vänster.
Adobe ändrar sin färgåtergivning när som i detta fallet en kjol veckar sig , se kjolen som "börjar blöda rött" till höger . Detta måste ha betydelse för exv modefoto och starka färger.
En annan sak jag lägger märke till är att strukturer som exv en gul, röd tegelvägg återges mer levande från den profil jag har skapat .
Återkommer med bildexempel
Adobe ändrar sin färgåtergivning när som i detta fallet en kjol veckar sig , se kjolen som "börjar blöda rött" till höger . Detta måste ha betydelse för exv modefoto och starka färger.
En annan sak jag lägger märke till är att strukturer som exv en gul, röd tegelvägg återges mer levande från den profil jag har skapat .
Återkommer med bildexempel
Bilagor
Senast ändrad:
hbengtsson
Aktiv medlem
Ja, det ligger lite för mycket rött/magenta i Adobes tegel. Den renare bruna nyansen bör vara närmare verkligheten.
arneri
Avslutat medlemskap
Kan du beskriva arbetsgången lite mer för QP? X-rite har ju lite fler steg än vad ni beskrivit.
photodo
Aktiv medlem
1) Starta programmet.
2) Klicka på "Open file..."
3) Välj rå-fil med bild av kortet.
Nu tar det cirka 4-5 sekunder för programmet att identifiera färglapparna och mäta.
4) En bild av kortet visar sig i programfönstret.
5) Klicka på "Calculate" och välj ett namn till profilen
6) Klicka på "OK"
Nu sparas profilen i rätt mapp och kan väljas i Adobe Camera Raw.
Inom kort ska man även kunna välja "Normal" eller "Sharp" profil. Normal funkar för alla färgtemperaturer medan Sharp är lite aggresivare i sin korrektion och bör endast användas i det ljus som den skapats för.
Vidare ska man kunna välja annorlunda kurvor för speciella tillfällen som porträtt eller landskap.
Slutligen så ska man kunna välja .icc som alternativ till .dcp. icc kan användas av många fler program än enbart Adobes.
Lars
Bilagor
photodo
Aktiv medlem
I och med att vi tittar på rådata så spelar vitbalansen ingen roll. Fotografera kortet med olika wb och profilen kommer att bli identisk. Vid ett tillfälle när jag fotograferade kortet i riktigt varmt lampljus så upplevde programmet för liten skillnad mellan den övre högra gula rutan och det vita papperet.
Vitbalansen i bilderna som framkallas med ACR ställer man manuellt eller automatiskt. Profilen påverkar inte vitbalansen i bilderna.
Lars
The_SuedeII
Aktiv medlem
Det finns ju så mycket mer än "bara" att få vissa uppmätta färgreferenser att stämma vad det gäller kvaliten på en profil.
En profil ska vara tillräckligt finkornig för att klara justera även väldigt små färgnyansavsnitt, men inte så finkornig (eller brant) att den orsakar problem med "holes and folds" i färgrymden - dvs att den lämnar odefinierade eller dubbeldefinierade färgavsnitt.
Hoppa över nästa avsnitt om du inte är intresserad av det tekniska...
Man kan se färgrymden (eller iaf ett plant ursnitt ur en färgrymd) som en rund duk med grått i mitten (detta är "vitpunkten") och hela färgcirkeln runt omkring. En färgcirkel med grått i mitten och starkare mättade färger ju längre ut mot dukens kant man kommer.
Färgkorrigeringen är sedan som att sätta en nål i duken och dra denna punkt åt något håll - starkare/svagare, mörkare/ljusare, medsols eller motsols. Man förändrar "mappningen" av en färg på ingången så att den blir en annan färg på utgången.
Sätter man två nålar bredvid varandra i orginalet och sedan "drar isär dem" får man ett hål. Ett område där det räcker med en liten, liten förändring i orginalet för att ge en jättestor förändring i det korrigerade resultatet. Detta ses ofta som "blödningar" eller "färgbruskanter" i en vanlig bild.
Gör man tvärtom - sätter två nålar ganska långt ifrån varandra och sedan drar ihop dem tillräckligt hårt kan man skapa en "fold". I detta område kan orginalet förändras ganska mycket innan det korrigerade resultatet ändras märkbart. Är man inte försiktig kan man till och med "skifta plats" på två färgtoner...
En profil ska vara tillräckligt finkornig för att klara justera även väldigt små färgnyansavsnitt, men inte så finkornig (eller brant) att den orsakar problem med "holes and folds" i färgrymden - dvs att den lämnar odefinierade eller dubbeldefinierade färgavsnitt.
Hoppa över nästa avsnitt om du inte är intresserad av det tekniska...
Man kan se färgrymden (eller iaf ett plant ursnitt ur en färgrymd) som en rund duk med grått i mitten (detta är "vitpunkten") och hela färgcirkeln runt omkring. En färgcirkel med grått i mitten och starkare mättade färger ju längre ut mot dukens kant man kommer.
Färgkorrigeringen är sedan som att sätta en nål i duken och dra denna punkt åt något håll - starkare/svagare, mörkare/ljusare, medsols eller motsols. Man förändrar "mappningen" av en färg på ingången så att den blir en annan färg på utgången.
Sätter man två nålar bredvid varandra i orginalet och sedan "drar isär dem" får man ett hål. Ett område där det räcker med en liten, liten förändring i orginalet för att ge en jättestor förändring i det korrigerade resultatet. Detta ses ofta som "blödningar" eller "färgbruskanter" i en vanlig bild.
Gör man tvärtom - sätter två nålar ganska långt ifrån varandra och sedan drar ihop dem tillräckligt hårt kan man skapa en "fold". I detta område kan orginalet förändras ganska mycket innan det korrigerade resultatet ändras märkbart. Är man inte försiktig kan man till och med "skifta plats" på två färgtoner...
stefohl
Aktiv medlem
Gör den inte det? Jag ser rätt tydliga skillnader i vitbalansering mellan de olika profiler jag arbetar med just nu. Det är profiler gjorda med Passport, Spyder Checkr, DNG Profile Editor, QP202 och sedan också Adobe Standard. Grå valörer blir olika om jag bara byter profil, om jag gör tvärtom och använder profilen först och sedan vitbalanserar blir de grå valörerna rätt exakta.
Kollat rätt mycket på de olika resultaten och det är ju i mångt och mycket en fråga om tycke och smak. Därför tror jag att det vore bra att ha möjlighet att styra vilken karaktär man vill ha på sin profil. Naturligtvis krävs det en god grund, dvs att programmet skapar en trovärdig och attraktiv färgåtergivning, men fick jag önska mig hur det optimala profileringsprogrammet skulle vara uppbyggt är det med flexibla möjligheter att styra färgkaraktären. Visst kan man göra detta sedan i råkonverteringen, men tänk så smidigt det skulle vara att kunna ta fram en stillebenprofil där färgmättnaden är rätt uppskruvad och sedan få denna karaktär på alla bilder. Inte bara denna omgång utan hädanefter, varje gång man använder samma profil.
Stefan
The_SuedeII
Aktiv medlem
Man kan gå in hur nogrannt som helst och korrigera upp en kameras mätningar, men att göra det med absoluta mål kommer sällan ge acceptabla resultat. Ju fler referenspunkter man har desto nogrannare kan man dock göra sin korrigering - utan att riskera de negativa effekter (holes & folds) jag nämnde tidigare.
Det är dock viktigt att man ser till att hålla sina referenspunkter väl definierade med olika pigment (och därmed olika spektralsvar). Från en rent metamerisk synvinkel är det enbart grundpigmenten som räknas - hur man än blandar dem. Att blanda två grundpigment till hundra olika nyanser/blandningar gör egentligen väldigt lite skillnad - det är fortfarande bara två grundpigment du mäter på/tittar på. Förändringen mellan olika ljus kommer fortfarande bara vara uppmätt med två pigment.
I en teoretiskt perfekt värld hade det räckt med sex grundfärger och en gråstege för att kalibrera en kamera. Men nu är det tyvärr så att vi har TVÅ okända multidimensionella parametrar - ljuset och kamerans färgfilter. Att lösa en ekvation med två okända är alltid svårt, men det blir lättare ju fler kända resultat (mätpunkter) vi har.
Därav att vi har valt lite fler referenspunkter.
Att färgkortet har en ljus bakgrund har också en genomtänkt orsak. En mätning påverkas ganska märkbart om en sida av referenskortet är mörkare belyst än det andra. Att programmet kan titta på färgplattornas omgivning och av denna lista ut ifall grundexponeringen för just denna färgplatta ska justeras upp eller ner jämfört med kortets genomsnittliga belysning ger betydligt större säkerhet åt mätningarna (och därmed större kontinuitet mellan olika referensfoton).
Det är dock viktigt att man ser till att hålla sina referenspunkter väl definierade med olika pigment (och därmed olika spektralsvar). Från en rent metamerisk synvinkel är det enbart grundpigmenten som räknas - hur man än blandar dem. Att blanda två grundpigment till hundra olika nyanser/blandningar gör egentligen väldigt lite skillnad - det är fortfarande bara två grundpigment du mäter på/tittar på. Förändringen mellan olika ljus kommer fortfarande bara vara uppmätt med två pigment.
I en teoretiskt perfekt värld hade det räckt med sex grundfärger och en gråstege för att kalibrera en kamera. Men nu är det tyvärr så att vi har TVÅ okända multidimensionella parametrar - ljuset och kamerans färgfilter. Att lösa en ekvation med två okända är alltid svårt, men det blir lättare ju fler kända resultat (mätpunkter) vi har.
Därav att vi har valt lite fler referenspunkter.
Att färgkortet har en ljus bakgrund har också en genomtänkt orsak. En mätning påverkas ganska märkbart om en sida av referenskortet är mörkare belyst än det andra. Att programmet kan titta på färgplattornas omgivning och av denna lista ut ifall grundexponeringen för just denna färgplatta ska justeras upp eller ner jämfört med kortets genomsnittliga belysning ger betydligt större säkerhet åt mätningarna (och därmed större kontinuitet mellan olika referensfoton).
macrobild
Avslutat medlemskap
Skor tagna i en butik, jag har inte gjort någon specifik profil för det ljus som finns i butiken, jag hade inte kortet med vilket skulle vara optimalt för resultatet
Bilderna RGB balanserade mot samma vita yta i en sko.
1.Översta bilden Camera standard profil från Adobe
2.Lysrörsprofil (gjord hema i köket)
3.Glödlampa (profil gjord från skenet av en PH lampa hemma köket
tittar man efter kan ett antal skilnader ses, speciellt i gul återgivning, även färgen i skon i nedre vänstra hörn och skofärgen uppe i höger hörn.
Bilderna RGB balanserade mot samma vita yta i en sko.
1.Översta bilden Camera standard profil från Adobe
2.Lysrörsprofil (gjord hema i köket)
3.Glödlampa (profil gjord från skenet av en PH lampa hemma köket
tittar man efter kan ett antal skilnader ses, speciellt i gul återgivning, även färgen i skon i nedre vänstra hörn och skofärgen uppe i höger hörn.
Bilagor
The_SuedeII
Aktiv medlem
Stefan:
Att en profil påverkar Adobes absoluta vitbalans är en matematisk bieffekt som är ganska oundviklig. I råkonverteringsmotorn i ACR finns ett antal "förutsättningar" som ska uppfyllas för att profilen ska bli "godkänd" för användning i programmet.
Bl.a ska ingångsmatrisen från kameraRGB > XYZ hålla en viss balans mellan X, Y och Z - en balans som ska ge "neutralt" i XYZ D50 (och då alltså även i ProPhoto Melissa).
När man ändrar i ingångskanalernas inbördes förhållande för att justera efter ljusförhållandet som profilen är tagen i ändrar man även (som andrahandseffekt) lite i den absoluta vitbalansen. Detta är dock inte påverkbart - vi måste hålla oss inom Adobes uppsatta ramar för att programmet ska läsa profilen.
KameraRGB > XYZ => 0.9643, 1.0, 0.8251 (+/- 0.01)
Hur sedan kalibreringen påverkar vitbalans (+/- 200K?) går inte att påverka.
Att en profil påverkar Adobes absoluta vitbalans är en matematisk bieffekt som är ganska oundviklig. I råkonverteringsmotorn i ACR finns ett antal "förutsättningar" som ska uppfyllas för att profilen ska bli "godkänd" för användning i programmet.
Bl.a ska ingångsmatrisen från kameraRGB > XYZ hålla en viss balans mellan X, Y och Z - en balans som ska ge "neutralt" i XYZ D50 (och då alltså även i ProPhoto Melissa).
När man ändrar i ingångskanalernas inbördes förhållande för att justera efter ljusförhållandet som profilen är tagen i ändrar man även (som andrahandseffekt) lite i den absoluta vitbalansen. Detta är dock inte påverkbart - vi måste hålla oss inom Adobes uppsatta ramar för att programmet ska läsa profilen.
KameraRGB > XYZ => 0.9643, 1.0, 0.8251 (+/- 0.01)
Hur sedan kalibreringen påverkar vitbalans (+/- 200K?) går inte att påverka.
stefohl
Aktiv medlem
Normalt sett inte ett problem, eftersom de flesta väljer en profil som man trivs med och sedan använder den. Men i det flöde som jag nu använder under mera svåra ljusförhållanden, dvs att bygga en profil från det fotograferingstillfället, blir det till att först välja den profil som är gjord under det ljuset och sedan gå tillbaka och göra vitbalanseringen. Inget problem att göra så, bara man vet om det.
Stefan
