Annons

Skärpan på ögonen vid porträtt, svårt med dagens teknik?

Produkter
(logga in för att koppla)
Nu börjar det ju bli intressant det här! Nyanserat och bra med flera infallsvinklar.

Menar inte nödvändigtvis att det var lättare förr än med dagens teknik, men onekligen är det fler bilder idag där skärpan ligger fel. Det är min känsla av det hela.

Mycket av förklaringen kanske ligger i sökaren trots allt.

Men hur är det med vilken typ av teknik man väljer att utveckla då? Hur mycket har hänt på AF-fronten egentligen. bortsett från snabbheten?
 
Jag har tagit ganska många porträttbilder med min D70 och 50mm/f1.8D och kan inte säga att jag missat fokusen på ögat något anmärkt många gånger, visst händer det titt som tätt men det är nog snarare mitt eget fel. Det man kan ha bekymmer med är skärpedjupet vid närgångna porträttbilder, händer att man har för kort skärpedjup om ansiktet är lite vridet så skärpan bara hamnar på det ena ögat (Saknar större sökare och bättre skärpedjupskontroll), men återigen så är det ju mitt eget "fel" eller skit bakom spakarna som man kan kalla det :)
 
zoki skrev:
En 1.8 nedbländad ett steg har väl samma skärpedjup som en 2.8 helt öppen.
Men all fokussering sker på full öppning, oavsett vilket, därför fungerar bara AF i högprecisionläget med objektiv som har minsta bländare på F/2.8 eller bättre.
 
mange78 skrev:
Nu börjar det ju bli intressant det här!
Intressant är bara förnamnet!

mange78 skrev:
men onekligen är det fler bilder idag där skärpan ligger fel. Det är min känsla av det hela.

Knappast fler enklare motiv som ligger fel i skärpa. Detta oerhörda intresse för kort skärpedjup fanns inte i denna utsträckning under 80-90-talet, det är inte lätt att få till.

Dessutom så såg vi amatörer inte 1/1000 av de bildexempel vi ser idag genom internet. Sen så var det detta med allt croppande...

mange78 skrev:
Mycket av förklaringen kanske ligger i sökaren trots allt.

Sökarna suger ofta. En himla tur att Canonkamerorna är så duktiga i AF då man inte har mycket hjälp av sökaren. Min D7D känns inte lika klockren som 20D i AF men det tar jag, jag ser i sökaren & korrigerar.

mange78 skrev:
Men hur är det med vilken typ av teknik man väljer att utveckla då? Hur mycket har hänt på AF-fronten egentligen. bortsett från snabbheten?

Det vill jag också veta?

//Larsa
 
mange78 skrev:
Inte jag heller iofs. Men jag får ofta känslan av det när man kollar in bilder runt om på nätet, i synnerhet då porträttbilder med kort skärpedjup.
Samtidigt är det nog fler som tar porträtt och lägger upp på nätet jämfört med vad man såg tidigare. Dessutom är det ju så att man inte granskade lika nära som man gör idag.
 
j3n5 skrev:
Jag tycer aldrig att jag har några större problem med att få skärpan där jag vill. Använder en 300D och sigma 24-70/2.8. Oftast blir den ungefär såhär.

http://www.fotosidan.se/gallery/viewlarge.htm?ID=487046&target=_blank

Tror att denna bild ligger på f/4.

Jag har 2.8 som största bländare & tror inte att de stora prolemen ligger där. Det är ofta dessa 50mm 1.8 som många köper & kör på fullt spjäll som ställer till det. Om man då inte riktgt har järnkoll så går det som det går...

//Larsa, som gissar lite...
 
.Z. skrev:
Jag har 2.8 som största bländare & tror inte att de stora prolemen ligger där. Det är ofta dessa 50mm 1.8 som många köper & kör på fullt spjäll som ställer till det. Om man då inte riktgt har järnkoll så går det som det går...

//Larsa, som gissar lite...

Visst, men då beror ju problemet på att man inte läst på eller inte tänkt efter..;)
 
Det fins skäl till att jag så gott som alltid fokuserar manuellt, trots den lilla sökaren på D100.

För det första vet jag att jag sätter skärpa där jag vill, desutom har jag märkt att det förekommer bakfokus ibland i mina system.

En orsak till att vi reagerar på när fokus ligger fel i de digitala kamerorna är att det saknas korn i bilden. Den faktiska skärpan blir högre digitalt (eftersom skärpan i film ligger i den cirka 0,02 mm tjocka emulsionen) men när fokus ligger fel blir det mer märkbart digitalt.

Så länge det finns skarpt korn (litet eller stort) tolererar ögat en aning oskärpa men i de kornlösa digitala filerna har ögat ingenting att ”fokusera” på.
 
mipert skrev:
Det fins skäl till att jag så gott som alltid fokuserar manuellt, trots den lilla sökaren på D100.

För det första vet jag att jag sätter skärpa där jag vill, desutom har jag märkt att det förekommer bakfokus ibland i mina system.

En orsak till att vi reagerar på när fokus ligger fel i de digitala kamerorna är att det saknas korn i bilden. Den faktiska skärpan blir högre digitalt (eftersom skärpan i film ligger i den cirka 0,02 mm tjocka emulsionen) men när fokus ligger fel blir det mer märkbart digitalt.

Så länge det finns skarpt korn (litet eller stort) tolererar ögat en aning oskärpa men i de kornlösa digitala filrna har ögat ingenting att ”fokusera” på.

Intressant aspekt! Således kräver den digitala tekniken mer av såväl fotografer som teknik?
 
mange78 skrev:
Nja, man skall väl kunna utnyttja hela ljusstyrkan hos ett objektiv.

Antar att Jens menar att man inte förstått det svåra i det hela.

Sedan så har ju Mipert förklarat för oss att tekniken inte alltid är bombsäker, vare sig man vill eller inte.

Jag vet exempelvis att min 70-210 bakfokuserar på den längsta brännvidden, det syns i sökaren. Detta korrigerar jag till då jag inte ids skicka kameraprylarna i skytteltraffik mellan serviceställe & mig så fort jag märker något sådant. Har man stora prolem var det en annan sak, upp till var & en m.a.o.

//Larsa
 
Det har hänt en hel del med Autofokusen genom åren. Hos Canon vet jag en del. Dels att HP-läget har börjat användas i de lägre segmenten fr.o.m. 20D, Detta var tidigare förebehållet, 1 och 3 serien med sitt 45-punkterns system. Kolla skillnaden på D60, 10D och 20D så märker du att det skiljer i vilka ljusnivåer som AF överhuvudtaget kan användas i. Precision är troligen densamme, men den är ju också bereonde av ljusstarka gluggar. Sedan får man inte glömma att AF är så mycket mer och aboslut inte är något helt absolut objektivt system.

Autofokusen evaluerar ju kontrast i grund och botten, sedan i fasdetektionssystem så evaluerar ju man dubbla bilder samtidigt för att kunna avgöra om man ligger framför eller bakom, och den gör det varje gång du fokusserar. Sedan görs olika beräkningar och den berättar för glugger hur mycket motorn ska skifta.
 
mange78 skrev:
Nja, man skall väl kunna utnyttja hela ljusstyrkan hos ett objektiv.
Med de kompromisser som det faktiskt innebär att köra på full öppning så ja. Det är väldigt få objektiv som ger optimat skärpa redan på full öppning, sedan går ju gränsen för vad som är användbart på olika ställen för olika personer. Ofta är objektivet lite mjuka på full öppning, sedan kräver ju en digital bild i regel någon form av skärpning utöver att ha korrekt focus och exponering.

Sen är det ju precis som mipert säger, avsaknaden av korn gör att man tollererar mindre. Sen har jag en liten tanke om att dels att sensorn är platt, och dessutom att det faktiskt är pixlar som gör det rätt känsligt. Du har ju liksom ögande steg för pixelstorleken, 1 pixel, sedan 4a pixlar, 9 pixlar, 16 pixlar 25 pixlar desto mer oskärpa det blir. Det i samband med att man faktiskt sitter och granskar på pixelbasis blir nog lite mycket i längden.

En korrekt granskning borde ofta göras i det uskriftsformatet man är ute efter som slutprodukt.
 
det var bättre förr

Det var det inte alls, men nu fick jag er att läsa.
Jag tror att problemet är att vi för ofta litar på tekniken och att många har avskaffat stativet.
”Förr” fanns i nte autofokus så den som ville ta bilder fick vackert lära sig att fokusera. Redan där skiljdes en del agnar från vetet.
När jag startade en tråd om vikten av att använda en fokuseringspunkt så var avsikten att eventuelt få någon nybörjare att träna in en bra teknik, men i stället kom en tekniktsunami och sköjde över den stackars tråden-
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar