Ok, nu kommer ett långt svar ...
Först och främst, det finns betydligt fler sensorstorlekar än tre
Och du har i sak rätt i att ett objektivs prestanda inte påverkas av vilken sensor det sitter framför. Ett 50/2,8 är ett 50/2,8 oavsett om det sitter framför en småbildssensor (24x36 mm), en APS-C-sensor eller en Four Thirds-sensor.
Men, som du har noterat så ger samma objektiv olika bildvinkel beroende på vilken sensor det sitter framför. Ett 50/2,8 ger bildvinkel som ett normalobjektiv framför en småbildssensor, som ett kort teleobjektiv framför en APS-C-sensor och som ett ännu längre teleobjektiv framför en For Thirds-sensor. Det här innebär inte att objektivets brännvidd ändrats, bara att samma brännvidd ger olika bildvinkel beroende på sensorstorleken.
Det är ju den här förändringen som vi beskriver med saker som "beskärningsfaktor" ("crop-faktor") eller som många idag väljer att formulera saken: ekvivalent brännvidd. Exempel: När Sony beskriver sin RX100 V så säger de ju att den har "motsvarande 24-70 mm" alltså att den har ekvivalenta brännvidden 24-70 mm, medan den verkliga brännvidden är 8,8-25,7 mm.
Varför utgår vi från småbildsekvivalent?
När vi beskriver vilka bildvinklar ett objektiv ger använder vi för det mesta småbildsformatet som referensnivå. Vi beskriver ett objektivs egenskaper framför en sensor efter vilken brännvidd vi fått använda för att få samma bildvinklar med en småbildskamera.
Det här är inte för att det är något tekniskt speciellt med småbildsformatet. Det är bara något vi av hävd, tradition och gammal (o)vana har som referensnivå. När vi diskuterar bildegenskaper så är de ju smidigast om alla använder samma referensnivå. Tänk hur förvirrad en diskussion om väder blir när man blandar Celsius och Farenheit som mått på temperatur. Det handlar ju inte om att den ena skalan är bättre än den andra, bara om att det är enklast om alla använder samma skala eller referensnivå.
Ekvivalent bländare
Där du däremot tänker fel är skärpedjupet, det påverkas faktiskt av vilken sensor du sätter ett objektiv framför. Vårt 50/2,8 kommer att ge ett större skärpedjup framför APS-C-ensor än framför en småbildssensor. Och ännu större skärpedjup framför en Four Thirds-sensor. Vi säger att ett 50/2,8 är ekvivalent med ett 75/4 med en APS-C-sensor framför och att det är ekvivalent med ett 100/5,6 framför en Four Thirds-sensor. Igen, varken brännvidd eller bländare har ändrats, men de ger bildvinkel och skärpedjup som ett 75/4 eller ett 100/5,6 hade gjort framför en småbildssensor.
Men det blir faktiskt mer komplext än så här. Saken är att olika stora sensorer kan samla in olika mycket ljus. Och mängden insamlat ljus har en mycket uppenbar effekt på bildens tekniska kvalitet: ju mer ljus du kan samla in när du skapar en bild, ju större tonomfång (dynamiskt omfång) och mindre brus får du.
Här fyller praktiskt nog de ekvivalenta bländarvärdena en dubbel funktion. De visar inte enbart att ett 50/2,8 ger bildvinkel och skärpedjup som ett 100/5,6 när det sitter framför en Four Thirds-sensor, du får även ett dynamiskt omfång och brusegenskaper som om du använt ett 100/5,6 framför en småbildssensor. (Givetvis förutsatt att de olika sensorerna är på ungefär samma tekniska nivå, men det tar jag för givet i hela den här förklaringen.)
Nu vill säkert många invända, "men exponeringen ändras ju inte för att sensorn blir mindre". Det är helt korrekt, men saken är att exponering och ljusinsamling inte är samma sak. Exponering är mängden ljus per ytenhet, till exempel per kvadratmillimeter. Medan ljusinsamling handlar om den totala mängden ljus insamlat för att skapa bilden - summan av alla de använda kvadratmillimetrarna.
Varför vi pratar om ekvivalenta brännvidder och bländare
Så det här med ekvivalenta brännvidder och bländare är inte något man slänger in för att förvilla i diskussioner, tvärtom det är ett sätt att göra det enklare att förstå vilka egenskaper man får med olika kamerasystem. Att titta både på ekvivalent brännvidd och ekvivalent bländare är ett sätt att tydliggöra varför en superzoomkompakt kanske inte är så lyckad för fågelfotogarfering. Visst, den har suveräna bildvinklar, småbildsekvivalenter till 1000 mm, 1500 mm eller mer. Men tyvärr ger de i de lägen också småbildsekvivalenterna till bländare som f/22, f/36 eller ännu mindre - kort sagt de fungerar bara i extremt starkt ljus.
Men alla sensortsorlekar har sina poänger. En superzoomkompakt är smidig och praktisk på sitt sätt. Precis som en Four Thirds-kamera ofta kan vara mycket mer praktisk än en småbildskamera. Att försöka maximera ljusinsamlingen är långt ifrån alltid det viktigaste. Det är ingen slump att väldigt många fågelfotografer kör APS-C-kameror. De får helt enkelt en väldigt trevlig balans mellan ljusinsamling, bildvinklar, vikt, pris och storlek på sitt kamerapaket. Vill du ha ett ännu smidigare kamerasystem väljer man For Thirds. Eller entumssensor. Vad man gör då är att man offrar lite ljusisnamling för att få etg lättare och smidigare kamerapaket. Med dagens effektiva sensorer kan man offra en del ljusinsamling för att vinna andra saker.
Poängen med ekvivalens är att man får ett tydligt sätt att visa vad man vinner eller förlorar i tekniska bildprestanda genom att gå upp eller ned i sensorstorlek.
