Radera bilder på minneskort permanent

[Stefan-H]

Det är ju så abstraktionslagret fungerar. Kameran tror att den pratar med ett traditionellt disksystem och ber kortet skriva en datamängd på "Ställe A". Kortet kommer dock genom wear leveling att skriva data till ställe "B, Y, Z, X", och därefter rapportera att datat har skrivits till "Ställe A".

Kan man man inte bara ha ett "ställe A" på kortet, om det inte finns något B,Y ,X, Z på ett kort kan ju inte data skivas ditt, (jag vet nog inte vad wear leving är för storhet)

Nu går jag och lägger mig!
/Stefan-H

 

[j2^]

Kan man man inte bara ha ett "ställe A" på kortet, om det inte finns något B,Y ,X, Z på ett kort kan ju inte data skivas ditt, (jag vet nog inte vad wear leving är för storhet)

Nu går jag och lägger mig!
/Stefan-H

Det är så en mekanisk hårddisk fungerar "Ställe A" är "Ställe A" (Vi hoppar över sector rempapping).
Men det funkar inte så på minneskort. För då skulle de inte hålla i många veckor.

Ett BRA minneskort klarar bara av att skrivas till cirka 10.000 gånger för MLC-minnen, och cirka 100.000 gånger för SLC-minnen.

Om "ställe A" var "ställe A" jämt så skulle dessa 10.000 eller 100.000 gånger användas JÄKLIGT fort på vissa ställen på kortet.

Varför?

Jo, för FAT-tabellen ligger alltid först och sist på kortet. Likaså så skulle ju "början" på kortet skrivas över oftare än "slutet" (Hur ofta fyller du ditt minneskort helt fullt?).

För att undvika detta har korten intelligens som gör att alla minnesceller används "lika mycket"; men detta gör att man MÅSTE 'gömma' detta beteende för (i detta fall) kameran.

Likna det vid ett pappersark. När du börjar skriva en text börjar du ju alltid längst uppe till vänster. Sen suddar du. Börjar skriva på nytt (återigen längst uppe till vänster) och fprtsätter då.

Hur länge håller papprets "början" då?

Om du istället använde hela pappret lika mycket, och i dit _huvud_ höll reda på i vilken ordning bokstäverna kom.. Skulle pappret då hålla längre, eller kortare tid än i ovanstående exempel.

En mekaniskt hårddisk däremot klarar i princip oändligt många srivoperationer till samma sektor utan negtiv påverkan.

 

[Stefan-H]

Det är så en mekanisk hårddisk fungerar "Ställe A" är "Ställe A" (Vi hoppar över sector rempapping).
Men det funkar inte så på minneskort. För då skulle de inte hålla i många veckor.

Ett BRA minneskort klarar bara av att skrivas till cirka 10.000 gånger för MLC-minnen, och cirka 100.000 gånger för SLC-minnen.

Om "ställe A" var "ställe A" jämt så skulle dessa 10.000 eller 100.000 gånger användas JÄKLIGT fort på vissa ställen på kortet.

Varför?

Jo, för FAT-tabellen ligger alltid först och sist på kortet. Likaså så skulle ju "början" på kortet skrivas över oftare än "slutet" (Hur ofta fyller du ditt minneskort helt fullt?).

För att undvika detta har korten intelligens som gör att alla minnesceller används "lika mycket"; men detta gör att man MÅSTE 'gömma' detta beteende för (i detta fall) kameran.

Likna det vid ett pappersark. När du börjar skriva en text börjar du ju alltid längst uppe till vänster. Sen suddar du. Börjar skriva på nytt (återigen längst uppe till vänster) och fprtsätter då.

Hur länge håller papprets "början" då?

Om du istället använde hela pappret lika mycket, och i dit _huvud_ höll reda på i vilken ordning bokstäverna kom.. Skulle pappret då hålla längre, eller kortare tid än i ovanstående exempel.

En mekaniskt hårddisk däremot klarar i princip oändligt många srivoperationer till samma sektor utan negtiv påverkan.

Detta är en pedagogiskt lysande uppsats, (jag förstår vad du menar) men, bara en liten fråga, finns det bättre och sämre kort (alltså inte snabbare och långsammare) handlar det ändå inte "bara" om att lagra ettor och nollor?

 

[j2^]

Detta är en pedagogiskt lysande uppsats, (jag förstår vad du menar) men, bara en liten fråga, finns det bättre och sämre kort (alltså inte snabbare och långsammare) handlar det ändå inte "bara" om att lagra ettor och nollor?

Ja, det finns bättre och sämre kort. Men det finns numera inga DÅLIGA kort, så skillnaden är mest akademisk .Idagens läge kan vi (nästan) bortsei från skillnader i livslängd på minneschippen. Skillnaden ligger egentligen numera i hur minneskontrollern fungerar.

Denna hanterar dels "wear leveling" (det vi pratade om ovan), och detta bestämmer ärligt talat hur länge kortet fungerar. Den hanterar även felkorrigering. Flashkort KOMMER att råka ut för "bit flips", det vill säga minnesceller som spontant byter värde från 1->0 eller tvärtom. Detta beror på alltifrån "ren otur" till "solfläckar".

För att förhindra att detta påverkar den lagrade datamängden så använder man felkorrigering. I normala fall ECC-principen.

Denna felkorrigering bestämmer hur pass bra kortet är på att hantera denna typ av datakorruption.