Om kameran har bracket /gafflingsfunktion (eller gör man det manuellt) kan man ta några bilder med 3-5 olika exponeringar och sedan se om man kan få till acceptabla bilder i datorn och på så sätt hitta hur långt ifrån "normal" exponering man kan gå. Soljus är oftast besvärligt eftersom skillnaden mellan hög- och lågdagrar är stor, men hellre underexponerat än tvärtom. Som "standard" vid solljus brukar jag underexponera 0,3 - 0,7 bländarsteg om man inte använder spotmätning på "hästen". RAW-filer ger förstås största utrymmet för korrigering i datorn. "Rätt " exponering är alltså (i min värld) då bilden går att redigera till ett acceptabelt resultat i datorn, då bilden sällan är färdig i kameran. Med diafilm däremot måste man vara mer noggrann eftersom möjlighet till justering saknas. Där brukar jag ligga ett halvt steg under för mer tryck i färgerna. Så vill man öva exponering "på riktigt " är det den "hårda vägen". Fel exponering = förlorad bild.