Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Olympus OM-D

Jag vet att panasonicen är distorsionskorrigerad när jag tittar i sökaren. Det är möjligt att den korrektionen går att stänga av men jag har varken letat efter eller hittat den inställningen.

Det stämmer att distorsionen korrigeras i sökaren, oavsett vilken tillverkares objektiv du använder, förutsatt att de följer m4/3-standarden fullt ut. Denna korrigering går inte att stänga av.
 
2: Visst är ett 50/1,8 för 35mm-sensor lättare, men du får bara ekvivalent skärpedjup och bildvinkel, inte ljuskänslighet. 0,95 är två bländarsteg ljusstarkare. Jag fotar handhållet utan problem mitt i natten, så länge jag inte är i en mörk skog eller nåt. Vad väger ett 0,95-objektiv för 35mm ,och vad kostar det? Jag känner bara till ett, Leica Noctilux, och det kostar som tio Voigtländer.
.

Nja....Du glömmer att FF-sensorn har fyra ggr större yta, vilket motsvarar två steg. Det innebär också att FF-sensorn också samlar in fyra ggr så mycket ljus och att FF-kameran kan köras på högre ISO utan att brusa mer än M43-kameran.

Om sensorerna är LIKA BRA PER YTENHET så kan du köra FF-sensorn på två steg högre ISO och fortfarande ligga på samma brusnivå som M43-kameran.
På filmtiden var det inget att snacka om, ekvivalensen var total eftersom all film var likadan oavsett i vilket format den var klippt.

Men så som jag förstått det så har små sensorer idag något bättre prestanda per ytenhet vilket gör att den här idén om ekvivalens trots allt naggats i kanten lite grand. Troligtvis kommer de små sensorerna knappa in ytterligare i framtiden: Det är där tillverkningsvolymen finns.

Men en så länge så är knappast en M43-sensor två steg bättre per ytenhet än en modern FF-sensor.
 
Inte riktigt, men det närmar sig. Olympus E-M5 är helt i klass med Canon 5D mkII när det gäller brus på höga iso. Visst, nya 5D mkIII är bättre. Men absolut inte två steg bätre.

Problemet är att det inte finns någon klar definition på det här med känsligheten. Varje tillverkare kan göra lite grand som den vill och således deklarera ISOvärden man finner marknadsmässigt lämpliga.
Till skillnad från Nikon och även canon så har inte Olympus tillhört de ärligaste, historiskt sett.

Mao, om man inte kontrollerar hur bilden är exponerad så är det lätt att bli lurad.

Laddade precis ned några bilder från imaging resource för att jämföra omd med 5d2. Inte ens här är bilderna likvärdigt exponerade (Jag utgår från att belysningen är konstant). Omd är ca 1/3 steg rikligare exponerad.

MEN!
Om man tar hänsyn till detta samt att canonfilen är lite större så är det trots allt så att OMD ser jävligt bra ut. Den ger bättre resultat än 5d2. (enbart jpegs förvisso). Helt otroligt egentligen. Förbluffande...

Innan jag köpte 5d2 för tre år sedan så laddade jag ned ett antal bilder från olika kameror med olika format från den siten och resultatet var entydigt: 5d2 blåste de mindre formaten av banan.

Och idag är Omd jämförbar, om inte klart bättre, än 5d2. Otrolig utveckling.

Har nu grunnat ganska länge på att sälja av canonsystemet och byta till M43 och det verkar som tiden är mogen. Vän av ordning säger kanske nu att det är missvisande att jämföra en 4 år gammal canon FF med dagens M43. Och det är det ju naturligtvis.

Men grejen är att jag tycker 5d2 är tillräckligt bra.
Och om jag idag har valet mellan ett litet behändigt system med likvärdig kvalitet eller ett lika klumpigt system fast med ännu högre bildkvalitet, så är storleken viktigare.

Orkar inte ens ladda ned några bilder från 5d2 eller d800. Det spelar ingen roll hur bra de är, det är inte värt att få gamnacke. De tekniska fördelarna är numera för små.
 
Men grejen är att jag tycker 5d2 är tillräckligt bra.
Och om jag idag har valet mellan ett litet behändigt system med likvärdig kvalitet eller ett lika klumpigt system fast med ännu högre bildkvalitet, så är storleken viktigare.

Sen har ju E-M5 en del andra praktiska fördelar. Som den vinklingsbara skärmen och att sökaren kan visa rött på överexponerade områden. Och så förstås pekfunktionen som både fokuserar på det man pekar på och tar bilden så fort kameran kan.
Igår upptäckte jag ännu en praktisk finess på E-M5:an:
Om man dubbelpetar på skärmen i visningsläget, zoomar bilden in på just den punkten. Oerhört smidigt när man vill kolla om en viss del av motivet blev skarp. En ny dubbelpetning zoomar tillbaka till helbild.
 
Olympus OM Zuiko 300mm f/4.5

Eftersom jag har funderat på att köpa just det objektivet (eller faktiskt 350/2,8 om jag hittar det till bra pris) så vill jag gärna se lite bilder när du har några!

Du får ge dig till tåls! Objektivet (och lite krafs som följde med, bl.a. en OM-20(!)) skickades av säljaren idag. :)
 
Jaha, distorsionskorrigerad ja. Det låter ju bra! Är det någon som kan uttala sig om ifall 12-50-zoomen är något att ha? Den kostar ju bara två lax i paket med kameran, men om det bara är skräp så kan jag gott stå över.
 
Olympus M.Zuiko Digital 12-50 mm f/3.5-6.3 ED EZ

Det beror på vad du ska ha det till. Den fungerar alldeles utmärkt som allroundobjektiv, och att det har en "makro"-funktion gör det inte sämre. Det är det enda vädertätade objektivet för m4/3 just nu (det finns ett par till annonserade, men jag tror inte att de har börjat säljas än), så är man ute mycket i regn och rusk så passar det bra.

Optiskt är det ingen som helst match för objektiven med fast brännvidd förstås.

Det har en del finesser som är praktiska för videofilmning (och då har man dessutom inte riktigt lika höga krav på optiken) så om du ska videofilma tycker jag att det definitivt är värt ett köp när man får det för 2000 kr.
 
Det beror på vad du ska ha det till. Den fungerar alldeles utmärkt som allroundobjektiv, och att det har en "makro"-funktion gör det inte sämre. Det är det enda vädertätade objektivet för m4/3 just nu (det finns ett par till annonserade, men jag tror inte att de har börjat säljas än), så är man ute mycket i regn och rusk så passar det bra.

Optiskt är det ingen som helst match för objektiven med fast brännvidd förstås.

Det har en del finesser som är praktiska för videofilmning (och då har man dessutom inte riktigt lika höga krav på optiken) så om du ska videofilma tycker jag att det definitivt är värt ett köp när man får det för 2000 kr.
Jag tänkte mest om det är värt att ha som komplement till 20/1,7 när man behöver lite mer vidvinkel eller tele. Det väger ju ingenting och kostar inget heller. Men om det bara är skit så står jag över.
Tanken är att ha OM-D:n med bara 20/1,7 i 9 fall av 10, då jag i evigheter varit ute efter en trevlig, liten kamera med en "perfekt" normal, vilket just 20 mm blir på MFT. Dock vill jag säkert kunna ta vidvinkelbilder ibland.
 
Vad som är "bara skit" beror rätt mycket på ens krav och användningsområde. Jag misstänker att du inte har någon större glädje av objektivet om du ofta tänker jämföra dess bildkvalitet med Panasonic 20/1.7, men som jag skrev ovanför så finns det användningsområden då det passar alldeles utmärkt.

Det är väl tänkbart att du kan sälja 12-50/3.5-6.3 för samma pengar du betalade för det, och då förlorar du inget på att prova det, men om du är tämligen säker på att du inte kommer att använda det är det ju onödigt. Då är det bättre att satsa pengar på ett Olympus 12/2.0 eller ett Panasonic 14/2.5.
 
Panasonic 12-35/2.8 är också vädertätad, vad jag vet. Och väldigt skarp för att vara en zoom. Och dyr.
 
Det bidde kit-zoomen och 20/1,7 av den enkla anledning att endast huset inte fanns i svart. Prutade en tusenlapp i alla fall, så det känns bra. Nu hem och ladda batteriet!
 
Sådär, nu har jag provat lite och är mestadels mycket positiv! Att sitta och traggla igenom alla menyer och försöka lista ut vad man ska tilldela för funktioner till knapparna är verkligen ett i-landsproblem av rang, men när det väl är gjort så lirar det rätt bra.

Mycket riktigt får man distorsionskorrigerad sökarbild med 20/1,7, och distorsionen är cirka noll. Perfekt! Kan direkt också konstatera att objektivet är mycket bra redan vid f/2 och att större ljusstyrka i princip inte behövs eftersom bildstabiliseringen är fenomenal.
Sökaren ligger en bra bit under NEX dito, men det kan jag leva med. Det är egentligen inte den lägre upplösningen som stör mest, utan att bilden är lite disig när kontrasten i motivet är hög, samt att sökarbilden kunde få vara lite större. Men det funkar utmärkt annars.

Saker som jag direkt stör mig på är att den automatiska avkänningen för att slå om från skärm till sökarbild är alldeles för känslig. Det går inte att hålla kameran på magen och stödja skärmkanten mot jackan, för då slår den om till EVF och skärmen blir svart.
Kompatibiliteten med Panasonics objektiv är tydligen inte hundraprocentig, för jag måste mata in manuellt vilken brännvidd IS ska arbeta med. Det borde kameran känna själv tycker jag! Hoppas den kommer ihåg detta när jag byter mellan objektiven bara, då det andra är Olympus kitzoom.

Överlag upplever jag kameran som att den vill göra lite för många saker på en gång utan att jag bett om det, men det går säkert att konfigurera bort om man bara kan gräva tillräckligt djupt i menysystemet som inte är helt begripligt.

Kitzoomen är sjukt plastig. Verkligen bedrövligt kass byggkvalitet. Men med tanke på priset och omfånget så tror jag det var ett bra val att – efter prutning – betala en tusenlapp extra för den. Den är så lätt att den kan få följa med som vidvinkel- och telekomplement om man fotar när ljuset är gott. "Macro"-knappen verkar inte göra ett skvatt, men så har jag inte läst manualen än heller;-)

Själva kamerans byggkvalitet är helt okej, men lååååångt från proffskameror av större modell i min mening. Men då är jag också väldigt kräsen. Dock tycker jag att priset är väl högt egentligen.

Nu är frågan om jag vågar ersätta min NEX med Leicaobjektiv med detta system. Det tar nog några veckor att lista ut, men initialt känner jag att detta inte kommer att kunna vara det enda digitala jag äger. Däremot kanske MFT tillåter att jag istället har något klumpigare när jag orkar släpa på tyngre grejer.
 
Kompatibiliteten med Panasonics objektiv är tydligen inte hundraprocentig, för jag måste mata in manuellt vilken brännvidd IS ska arbeta med. Det borde kameran känna själv tycker jag! Hoppas den kommer ihåg detta när jag byter mellan objektiven bara, då det andra är Olympus kitzoom.

Kitzoomen är sjukt plastig. Verkligen bedrövligt kass byggkvalitet. Men med tanke på priset och omfånget så tror jag det var ett bra val att – efter prutning – betala en tusenlapp extra för den. Den är så lätt att den kan få följa med som vidvinkel- och telekomplement om man fotar när ljuset är gott. "Macro"-knappen verkar inte göra ett skvatt, men så har jag inte läst manualen än heller;-)

Det där med den manuella brännvidden förvirrar visst folk. Du ska faktiskt inte alls behöva mata in brännvidden manuellt när du använder panasonicen, jag behöver inte göra det när jag använder något av mina Panasonicobjektiv och jag behövde inte det när jag testade Sigma. När jag går in på stabiliseringsinställningen så står det auto och brännviddssiffran är grå. Den siffran spelar bara roll om den är vit. Är den vit fast du kör Panasonicen, tryck på info-knappen så går den över i autoläget. Ställa brännvidden manuellt behöver jag bara göra när jag kör helt manuella saker som min Voigtländer eller mitt lilla Samyang-fisköga (väldigt underskattat objektiv BTW).

Macro aktiverar du genom att hålla inne macro-knappen och trycka zoomringen bort från dig, i riktning mot objektivets frontlins. Då låser den brännvidden på 43 mm och fixar till en riktigt kort närgräns. Jag gissar att knappen bara är en spärr så man inte ska råka få in macroläget när man zoomar.
 
ANNONS