Inte riktigt, men det närmar sig. Olympus E-M5 är helt i klass med Canon 5D mkII när det gäller brus på höga iso. Visst, nya 5D mkIII är bättre. Men absolut inte två steg bätre.
Problemet är att det inte finns någon klar definition på det här med känsligheten. Varje tillverkare kan göra lite grand som den vill och således deklarera ISOvärden man finner marknadsmässigt lämpliga.
Till skillnad från Nikon och även canon så har inte Olympus tillhört de ärligaste, historiskt sett.
Mao, om man inte kontrollerar hur bilden är exponerad så är det lätt att bli lurad.
Laddade precis ned några bilder från imaging resource för att jämföra omd med 5d2. Inte ens här är bilderna likvärdigt exponerade (Jag utgår från att belysningen är konstant). Omd är ca 1/3 steg rikligare exponerad.
MEN!
Om man tar hänsyn till detta samt att canonfilen är lite större så är det trots allt så att OMD ser jävligt bra ut. Den ger bättre resultat än 5d2. (enbart jpegs förvisso). Helt otroligt egentligen. Förbluffande...
Innan jag köpte 5d2 för tre år sedan så laddade jag ned ett antal bilder från olika kameror med olika format från den siten och resultatet var entydigt: 5d2 blåste de mindre formaten av banan.
Och idag är Omd jämförbar, om inte klart bättre, än 5d2. Otrolig utveckling.
Har nu grunnat ganska länge på att sälja av canonsystemet och byta till M43 och det verkar som tiden är mogen. Vän av ordning säger kanske nu att det är missvisande att jämföra en 4 år gammal canon FF med dagens M43. Och det är det ju naturligtvis.
Men grejen är att jag tycker 5d2 är tillräckligt bra.
Och om jag idag har valet mellan ett litet behändigt system med likvärdig kvalitet eller ett lika klumpigt system fast med ännu högre bildkvalitet, så är storleken viktigare.
Orkar inte ens ladda ned några bilder från 5d2 eller d800. Det spelar ingen roll hur bra de är, det är inte värt att få gamnacke. De tekniska fördelarna är numera för små.