Install the app
How to install the app on iOS
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
Notera: This feature may not be available in some browsers.
Du använder en lite för gammal webbläsare, du bör uppdatera den.
Olympus E-3
- Trådstartare henq
- Start datum
pet
Aktiv medlem
Knight Palm
Aktiv medlem
Lovande resultat vid ISO800 med Master och Studio
Efter att den officiella f/w ver 1.0 släppts för E-3, så finns det nu råfiler att tillgå för kameran. Med de nya versionerna av Olympus Master och Olympus Studio, så gjorde jag några enkla test med dessa, för att se lite närmare på karaktären hos råfilerna från E-3'an.
Resultaten är klart bättre än vad jag tidigare sett hos mina E-300 och E-400. Färgbruset t.ex. är mycket väl sammanhållet ända upp till ISO1600, men det är också det typiska karaktärsdraget hos Panasonic NMOS kontra Kodak CCD. Fortfarande vid ISO800 finns här mycket detaljer kvar i bilden. Samtidigt så framstår det nya objektivet ZD ED 12-60mm/F2.8-4.0 SWD som mycket trevligt, mycket skarpt redan på full bländaröppning.
Eftersom rå-konverteraren i både Olympus Master och Olympus Studio är identisk, så blir också slutresultatet identiskt, vilket framgår av mina bifogade tester. Studio har en hel del ytterligare funktioner, för de lite mer besvärliga .ORF-filerna.
Om någon önskar labba med rå-filer, så finns en uppsjö till flertalet kameror på: http://raw.fotosite.pl
• Original file
• Master v2.04 (ISO800)
• Studio v2.10W (ISO800)
Efter att den officiella f/w ver 1.0 släppts för E-3, så finns det nu råfiler att tillgå för kameran. Med de nya versionerna av Olympus Master och Olympus Studio, så gjorde jag några enkla test med dessa, för att se lite närmare på karaktären hos råfilerna från E-3'an.
Resultaten är klart bättre än vad jag tidigare sett hos mina E-300 och E-400. Färgbruset t.ex. är mycket väl sammanhållet ända upp till ISO1600, men det är också det typiska karaktärsdraget hos Panasonic NMOS kontra Kodak CCD. Fortfarande vid ISO800 finns här mycket detaljer kvar i bilden. Samtidigt så framstår det nya objektivet ZD ED 12-60mm/F2.8-4.0 SWD som mycket trevligt, mycket skarpt redan på full bländaröppning.
Eftersom rå-konverteraren i både Olympus Master och Olympus Studio är identisk, så blir också slutresultatet identiskt, vilket framgår av mina bifogade tester. Studio har en hel del ytterligare funktioner, för de lite mer besvärliga .ORF-filerna.
Om någon önskar labba med rå-filer, så finns en uppsjö till flertalet kameror på: http://raw.fotosite.pl
• Original file
• Master v2.04 (ISO800)
• Studio v2.10W (ISO800)
arneri
Avslutat medlemskap
Re: Lovande resultat vid ISO800 med Master och Studio
Ser att .orf filerna från E-3:an bara är 10 MB, medan E-400 har större. Även min gamla E-1 har oekonomiska 10 MB filer trots liten sensor. Är det något Olympus pratat tyst om eller har jag missat detta i reklamen?
Sundvisson skrev:
Ser att .orf filerna från E-3:an bara är 10 MB, medan E-400 har större. Även min gamla E-1 har oekonomiska 10 MB filer trots liten sensor. Är det något Olympus pratat tyst om eller har jag missat detta i reklamen?
fiolmattias
Aktiv medlem
Det var redan iom 410/510 som Olympus började komprimera raw filerna (utan att ta bort fil-information), något som flera andra tillverkare gjort en längre tid.
u66lan
Aktiv medlem
Någon som var på Fotomässan idag eller skall gå i helgen? Jag skall nog gå på söndag. Olympus som har med ett gäng E:3r ställer ut på Monternummer A:A4.
ref. http://foto2007.se/docs/hallplan-fotomassan-2007-5-nov-2.pdf
ref. http://foto2007.se/docs/hallplan-fotomassan-2007-5-nov-2.pdf
afe
Aktiv medlem
Klart den ska konkurrera med dem, och deras något större sensorer.
Handhavandet och byggkvaliteten tror jag kan uppväga några av bristerna med den mindre sensorn och objektivutbudet. För en amatörfotograf (som jag) som egentligen inte behöver Canons och Nikons stora utbud av tillbehör, tror jag E-3 kan vara en riktigt bra kamera.
Handhavandet och byggkvaliteten tror jag kan uppväga några av bristerna med den mindre sensorn och objektivutbudet. För en amatörfotograf (som jag) som egentligen inte behöver Canons och Nikons stora utbud av tillbehör, tror jag E-3 kan vara en riktigt bra kamera.
fiolmattias
Aktiv medlem
u66lan skrev:
Någon som var på Fotomässan idag eller skall gå i helgen? Jag skall nog gå på söndag. Olympus som har med ett gäng E:3r ställer ut på Monternummer A:A4.
ref. http://foto2007.se/docs/hallplan-fotomassan-2007-5-nov-2.pdf
Jag kommer att vara på mässan hela lördagen, det vore kul om man kanske stötte på nån där? Jag kommer att gå runt med en e500 i högra näven och min fru i vänstra
MichaelAlster
Aktiv medlem
min fotolärare kommer vara där trorja ;D små kort, grått hår brillor och smått skelögd.. hehe.
Knight Palm
Aktiv medlem
E-3 relativt formaten (1.3x) och (1.0x)
OK, släng ut 40D'n och in med en EOS-1D MkIII i jämförelsen då, om robusthet och stänkskyddad vara är det som gäller.
Plocka även in de gamla godingarna Pentax K10D och Samsung GX-10 i jämförelsen som ju också är riktigt väderskyddade. Varken Sony Alfa 700 eller Canon 40D är väl vad som kan kallas "dust- and splash-proof" i bygget.
Ska man välja ett system med en liten sensor, kan man lika gärna hoppa över Canons croppade EF-S format. Dess sensor (1.6x) kommer ju även till korta i storlek gentemot de Sony-baserade sensor-varianterna (1.5x).
Canons unika styrka ligger i de större formaten (1.3x) och (1.0x), vilket med anmärkningsvärd tydlighet framgår om man studerar Canons objektivpark. För det croppade EF-S formatet så har man endast ett enda objektiv med fast brännvidd i sitt sortiment, förutom de fem varianterna av många likartade zoomar förstås, för de kortare brännvidderna.
Alla Canons objektiv för bränvidder över 85mm, är konstruerade för en bildcirkel större än vad som är nödvändigt för deras minsta sensor, (1.6x) APS-C. Det betyder onödigt mycket glasyta och resulterande vikt att släpa på till ingen direkt nytta för en APS-C kamera. Ljusstarka objektiv måste dessutom maskas av (baffling) vid den bakre linsen, annars uppkommer obönhörligen effekterna av ghosting & flare vid användandet på en mindre sensor. Dessa ofullkomligheter accentueras mer vid ett sidbreddsförhållande på 3:2, än med en aspect ratio på 4:3. Ännu mer störande blir dessa oönskade effekter om objektivet dessutom är en relik från film-tiden, då behovet av en effektiv och flerskiktig antireflexbehandling av bakre linselementen inte var lika nödvändig.
Med ett mindre sensorformat följer vanligtvis en högre pixeldensitet, vilket i sin tur ökar toleranskraven på både optisk design samt inte minst de kraven vid själva tillverkningen.
Objektivsortimentet för de större formaten (1.3x) och (1.0x) är dock omfattande, fast har kanske varit lite mediokert på vidvinkelsidan. Uppgraderingarna nyligen av 14/2.8 samt 16-35/2.8 korrigerar förmodligen till denna brist. Undrar just hur bra de står sig mot Nikons nya 14-24/2.8 UWA för FX-formatet?
De större formaten från Hasselblad (0.7x) och Canon (1.0x), får genom sina större sensorytor en större area att fånga in fotoner med. Med en given bruströskel i sensorkretsarna, så ökar signal-brusförhållandet med antalet infångade fotoner. Vid låga ljusnivåer, kommer därför alltid en större sensoryta att uppvisa fördelar i dynamiskt omfång.
Är däremot tillgången på fotoner god, dvs från måttlig belysning och ljusare, så kan en mindre sensor med högre pixeldensitet, visa sig väl så konkurrenskraftig, speciellt om det senares optiska system är anpasat till densamma.
Det går även att vänta in elektronerna, så att tillräckligt bra signal-brusförhållande uppnås. Det gör man medelst att skruva ned ISO-känsligheten. Nackdelen blir följaktligen en längre exponeringstid, vilket kan vara opraktiskt vid fotograferande av dynamiska motiv.
Dessutom så värms sensorkretsarna upp under exponeringstiden, vilket ökar det termiska bruset. Moderna MOS-baserade sensorer, som dessutom klarar kontinuerlig Live View drift, är ganska tåliga mot uppvärmning. Inom astronomin dock, så kyler man (CCD-)sensorerna antingen med Peltier-element eller kryogent.
På våra breddgrader vid den här tiden på året, så skulle jag inte ha något emot att fota med en kamera med en stor foton-infångande sensor, med tillika ljusstark optik förstås. I dagsläget är det alternativet med långa exponeringstider på stativ och max ISO400/800 som gäller för mina E-300/E-400.
lynxx skrev:
Henrik Lewander skrev:
E-3 är top of the line men ska främst konkurrera med 40D och D300.
Nu var han liiite elak.....
OK, släng ut 40D'n och in med en EOS-1D MkIII i jämförelsen då, om robusthet och stänkskyddad vara är det som gäller.
Plocka även in de gamla godingarna Pentax K10D och Samsung GX-10 i jämförelsen som ju också är riktigt väderskyddade. Varken Sony Alfa 700 eller Canon 40D är väl vad som kan kallas "dust- and splash-proof" i bygget.
Ska man välja ett system med en liten sensor, kan man lika gärna hoppa över Canons croppade EF-S format. Dess sensor (1.6x) kommer ju även till korta i storlek gentemot de Sony-baserade sensor-varianterna (1.5x).
Canons unika styrka ligger i de större formaten (1.3x) och (1.0x), vilket med anmärkningsvärd tydlighet framgår om man studerar Canons objektivpark. För det croppade EF-S formatet så har man endast ett enda objektiv med fast brännvidd i sitt sortiment, förutom de fem varianterna av många likartade zoomar förstås, för de kortare brännvidderna.
Alla Canons objektiv för bränvidder över 85mm, är konstruerade för en bildcirkel större än vad som är nödvändigt för deras minsta sensor, (1.6x) APS-C. Det betyder onödigt mycket glasyta och resulterande vikt att släpa på till ingen direkt nytta för en APS-C kamera. Ljusstarka objektiv måste dessutom maskas av (baffling) vid den bakre linsen, annars uppkommer obönhörligen effekterna av ghosting & flare vid användandet på en mindre sensor. Dessa ofullkomligheter accentueras mer vid ett sidbreddsförhållande på 3:2, än med en aspect ratio på 4:3. Ännu mer störande blir dessa oönskade effekter om objektivet dessutom är en relik från film-tiden, då behovet av en effektiv och flerskiktig antireflexbehandling av bakre linselementen inte var lika nödvändig.
Med ett mindre sensorformat följer vanligtvis en högre pixeldensitet, vilket i sin tur ökar toleranskraven på både optisk design samt inte minst de kraven vid själva tillverkningen.
Objektivsortimentet för de större formaten (1.3x) och (1.0x) är dock omfattande, fast har kanske varit lite mediokert på vidvinkelsidan. Uppgraderingarna nyligen av 14/2.8 samt 16-35/2.8 korrigerar förmodligen till denna brist. Undrar just hur bra de står sig mot Nikons nya 14-24/2.8 UWA för FX-formatet?
De större formaten från Hasselblad (0.7x) och Canon (1.0x), får genom sina större sensorytor en större area att fånga in fotoner med. Med en given bruströskel i sensorkretsarna, så ökar signal-brusförhållandet med antalet infångade fotoner. Vid låga ljusnivåer, kommer därför alltid en större sensoryta att uppvisa fördelar i dynamiskt omfång.
Är däremot tillgången på fotoner god, dvs från måttlig belysning och ljusare, så kan en mindre sensor med högre pixeldensitet, visa sig väl så konkurrenskraftig, speciellt om det senares optiska system är anpasat till densamma.
Det går även att vänta in elektronerna, så att tillräckligt bra signal-brusförhållande uppnås. Det gör man medelst att skruva ned ISO-känsligheten. Nackdelen blir följaktligen en längre exponeringstid, vilket kan vara opraktiskt vid fotograferande av dynamiska motiv.
Dessutom så värms sensorkretsarna upp under exponeringstiden, vilket ökar det termiska bruset. Moderna MOS-baserade sensorer, som dessutom klarar kontinuerlig Live View drift, är ganska tåliga mot uppvärmning. Inom astronomin dock, så kyler man (CCD-)sensorerna antingen med Peltier-element eller kryogent.
På våra breddgrader vid den här tiden på året, så skulle jag inte ha något emot att fota med en kamera med en stor foton-infångande sensor, med tillika ljusstark optik förstås. I dagsläget är det alternativet med långa exponeringstider på stativ och max ISO400/800 som gäller för mina E-300/E-400.
Knight Palm
Aktiv medlem
Inspirerande fotos av en Olympus E-3 visionär
Jag kan tänka mig att portabilitet och tålighet hos E-systemet är en attraktiv parameter för en resande fotograf som John Isaac. Han har i knappt 30 års tid jobbat som fotograf åt Förenta Nationerna.
Ref:
Jag kan tänka mig att portabilitet och tålighet hos E-systemet är en attraktiv parameter för en resande fotograf som John Isaac. Han har i knappt 30 års tid jobbat som fotograf åt Förenta Nationerna.
Ref:
- The Nature, Wildlife and Pet Photography Forum, NWP
- An Interview with John Isaac, part 1 by James Morrissey, NWP
- An Interview with John Isaac, part 2 by James Morrissey, NWP
- An Interview with John Isaac, part 3 by James Morrissey, NWP
- John Isaac - U.N. Photographer
- John Isaac - Olympus JP E-system Pro Gallery
- John Isaac - Olympus USA E-system Pro Gallery
fiolmattias
Aktiv medlem
seb80 skrev:
Ingen som har varit på mässan i sthlm o kan rapportera lite?
Jag klämde lite på den. Suck... Inte riktigt som jag hade hoppats. Nu MÅSTE jag börja skramla...
Jag testade 25/1.4 i panasonics monter, helt underbar!
I oly's fanns förutom en hel bunt (9 st?) e-3or även 410 & 510. Objekiven var 12-60, 150/2, 300/2.8, 35-100 (Vill Ha!), 50-200 & 70-300.
fiolmattias
Aktiv medlem
En kul grej som representanten sa var att det nu finns 3 slr fr oly på marknaden, och det skulle kunna bli 4 samtidiga.
Panasonic sa ngt liknande att en proffskamera inte ska uteslutas men just nu pekar det på att få fram en liten kamera. L10 var trevlig men inte lika revlig som panasonics supertrevliga representant (samma som i Jönköping för er som var där i våras)
Panasonic sa ngt liknande att en proffskamera inte ska uteslutas men just nu pekar det på att få fram en liten kamera. L10 var trevlig men inte lika revlig som panasonics supertrevliga representant (samma som i Jönköping för er som var där i våras)