Canon är en synnerligen dålig referens eftersom R-systemet inte bara är nytt, utan att de också blockerar stöd för 3e-partsobjektiv till det, så att sådana objektiv saknas till Canon har mer att göra med deras policy än med tekniska begränsningar. Kolla på Sony istället som har ett gigantiskt försprång i utbud och där 3e-partstillverkarna tillåts pusha alla gränser hur de vill.
Det beror väl på om det gäller teleobjektiv eller normalobjektiv. Fuji har en hel del små objektiv med blixtsnabb fokus och dessa kan du sätta på små hus som X-T30 och X-E3. Båda dessa hus är lättare än OM's minsta modell OM-5 samtidigt som de har ytmässigt dubbelt så stor sensor. Visserligen har M4/3 några pannkaksobjektiv som är mindre och lättare, men dessa är extremt ljussvaga i jämförelse.
Sedan finns det några exempel som jag bara tycker är rakt av konstiga. Olympus ED 25/1,2 Pro, vilket väger 410g och motsvarar 50mm/2,4 på fullformat gällande brusnivå och skärpedjup och kostar 11 tusen. Men till fullformat finns ett flertal 50mm som är både billigare och lättare trots en större effektiv bländare (med cropfaktorn inräknad). Bland annat Sigma 50/2 DG DN Contemporary (345g) eller Sony FE 55/1,8 ZA Sonnar T* (280g) som båda är toppen optiskt. För APS-C kan man ta en Fuji X-T30 eller X-E3 med antingen XF 35/1,4 eller Sigma 30/1,4 DC DN som då blir motsvarande f/2,1 och fortfarande lättare än Olympusen. Så där rakt av förlorar Olympus i kompakthet mot både FF och APS-C trots den mindre sensorn.
Om vi kikar på teleobjektiv så har M4/3 mycket riktigt en del att välja på, men även här kan det bli lite knasigt. Olympus M.Zuiko Digital ED 150-400/4,5 TC1,25X IS Pro exempelvis kostar 79 tusen, och motsvarar 300-800mm/9 på fullformat. Men då har Sony och Nikon båda 180-600/6,3 och 200-600/6,3 som kostar ca 20 tusen vardera och väger ungefär lika mycket som Olympusen. Så till en förlust av 300mm brännvidd (vilket inte är en gigantisk skillnad uppe i de brännvidderna) så får man objektiv som i praktiken har ett steg större bländare, och bara kostar en fjärdedel så mycket som Olympusen. Jag förstår att någon som redan är djupt investerad i Olympus kan vara sugen på den, men om man börjar från noll är Olympusen alltså en rätt och slätt usel investering sett till prestanda för pengarna.
Så visst, vill man absolut oavsett villkor har det minsta möjliga systemet så kan säkert M4/3 vara bra, men det är det där med diminishing returns igen. M4/3 har en till ytan ungefär hälften så stor sensor som APS-C eller en fjärdedel så stor som FF, men de kan inte göra husen hälften eller en fjärdedel så stora och lätta om de vill behålla någon form av ergonomi och användarvänlighet. Och som exemplet med 25mm/1,2 och 150-400 ovan visar så kan den optiska designen av ett ljusstarkt objektiv för en liten sensor ibland bli så komplicerad att den i slutändan blir större och dyrare än motsvarande eller ännu bättre objektiv för fullformat.
Så det där med att ett system är lättare eller mer kompakt tack vare en mindre sensor är inte svart på vitt en självklarhet, och det är verkligen inte så att förlusten av effektiv ljusstyrka kompenseras av ett lägre pris, till och med tvärt om i vissa fall.
Som sagt så har jag inget ont att säga om vad någon föredrar att använda av personliga och nöjesmässiga skäl, och säger inte heller att det inte går att ta bra bilder med alla system som finns, för det gör det absolut. Men jag gillar att djupdyka i tekniska detaljer för att motbevisa myter som ofta skapas av missuppfattningar eller översimplifieringar. Att en mindre sensor per definition innebär ett mindre system är en sådan typ av missuppfattning, särskilt när man börjar ta med ljusstarka objektiv eller teleobjektiv i bilden, vilket är relevant för TS.
En Panasonic GM5 med något litet objektiv kan nog vara en riktigt rolig kombo, och Olympus Pen-serien ser väldigt trevlig ut, synd att de båda verkar ha upphört.
