Jag vill förtydliga en del saker:
- Att bilden är menad att vara provocerande
Nej, egentligen inte. Det verkade bara bli så och det kändes bra till en början till jag kom på att det faktiskt inte var min avsikt. Det jag ville förmedla var skönheten jag ser i Shibari/Repkont samt stoltheten över min egen kropp. Jag har inte speciellt svårt att provocera, men då är det ett medvetet val. Denna gången var målet att bilderna inte skulle vara provocerande utan visa på vad som tilltalar mig
- Att jag är en "före detta man"
Herregud! Nej, jag har aldrig varit en man. Jag har en transsexuell bakgrund men i detta fall spelar det ingen roll. Jag är kvinna, har alltid varit kvinna. Jag har samma normativa rättigheter som alla andra kvinnor och stöter på samma problem. Min kropp är också utsatt för sexualiserande och problematiseringar. Det är alltså ointressant, förutom för transfeminina som i så fall kan hitta styrka i att jag våga göra detta.
- Att jag tycker mig ha rätten att hänga bilder där jag vill.
Nej det tycker jag inte, men jag vill gärna ha ett bra argument eller förklaring om varför bilderna inte får hängas ut. Att automatiskt se brösten som provocerande, provocerar mig. Bröst i sig är enligt mig inte provocerande.
Här pratar folk om kontexter, och ja, kanske det är viktigt att presentera en bakgrund till bilderna, men det är ju inte svårare än att sätta upp ett A4'a bredvid bilderna och skriva ner mina tankar om dem.
Jag vill ju ha en bild som väcker känslor, som har flera budskap, men just nu känns det som att det enda jag kan visa upp är bilder som gör folk glada typ bilder på kattungar, blommor eller ett vattenfall och jag får inga klara besked på var gränsen går. Vad får jag egentligen visa?
- Bundna kvinnor och mäns makt.
Nej egentligen inte, det är ju jag själv som bundit repet, ingen är fastbunden. Det är jag som tagit bilden, jag som redigerat bilden och det är jag som är på bilden. Alla är mina val, det är snarare en motreaktion på "män som tar bilder på kvinnor". Att män tidigare har haft makten om kvinnokroppar inom konsten, här tar jag makt över min egen sexualitet och min egen kropp. Det är snarare frigörelse än förtryck.
- Räckte det att censurera brösten?:
Nej tydligen inte. Som en motreaktion, som på någon grund bygger på en feministisk teori om hur män har makten över hur man ser på nakna kvinnokroppar, gjorde jag en bild som skulle spegla mina känslor om hela diskussionen med universitetet.
Bilden hittar man här:
http://www.fotosidan.se/gallery/viewpic/3342802.htm
Jag ska helt enkelt bara godta att mina bröst är provocerande, censurera dom och sedan hålla käften. Denna bilden blev mycket mer laddad för mig än de två första vilket är rätt intressant. Jag känner att jag förmedlar ett budskap i denna bilden, ett viktigt sådant.
.. men inte heller denna bild fick hängas ut. Den var tydligen värre och mottogs med argumentet: "om någon blivit bunden och våldtagen så kanske de mår dåligt"
Tror det var allt. <3