Linser och objektiv
- Trådstartare perstromgren
- Start datum
Kijana
Aktiv medlem
Grammatiken är också viktig för språkförståelsen, det räcker med att studera tyska för att inse det. Och om man använder grammatiken dåligt trubbar det för mottagarna bara av språket som helhet, inte bara meningsbyggnaden utan även stavning och betydelse.
Kanske det. Men så har det alltid sett ut. Som andra har berättat i denna tråd är inte språket statiskt. Vårt språk låter inte likadant som på 1950-talet eller 1930-talet. Men ändå tror jag de flesta av oss anser att vi pratar svenska.
Utan att vi varje gång är medvetna om det pratar vi nog olika, använder oss av olika språk, när vi är på jobbet, i hemmet, på internetforum eller pratar i en rättsal. Man ska nog därför inte heller räkna med svenska språkets undergång enbart grundat på forumsvenskan.
Makten
Aktiv medlem
Ingen skulle begripa vad "rulla" betyder utan att man talar om sammanhanget. Det är där haken finns. Säger man "skrolla" så förstår alla att det handlar om fönsterhantering på en dator. "Bildläsare" hade funkat utmärkt, men nu är "skanner" redan etablerat. Det är också lättare att skapa ett korresponderande verb av. "Läsa in en bild" hade motsvarat "skanna" annars.
Tillägg: Jag tycker att det är fånigt att aktivt hitta på en svensk motsvarighet för ett utländskt ord om det inte finns något som passar riktigt bra. Men när folk börjar använda "monitor" istället för "skärm" så blir jag lite sur. Varför besudla språket med massa skit som inte behövs? Det har hetat "skärm" i säkert 20 år.
perstromgren
Aktiv medlem
Här syns tydligt det problem som kan uppkomma vid inlån av ett ord. När vi gör inlånet används ordet i en speciellt mening på svenska, medan det i värdspråket kan (och ofta har) en mer generell innebörd. Då kan sitautionen uppkomma att det generella ordet lånas in två gånger, vilket ger en krock. Denna "krock" finns inte i värdspråket, därför att ordet där är mer generellt.
Exempel
Eng: Scanner (avsökare)
Sv: Scanner (radiomottagare med avsökande avstämning)
Sv: Scanner (bildavläsare som avsöker en bild)
En möjlig lösning är att inte låna, utan i stället göra nybildningar som går så enkelt på svenska. "Bildavläsare" är ett exempel.
Men språk rår ingen över, det har ett eget liv.
Per.
dJb
Aktiv medlem
Apor har inte på långt när samma språkförmåga som människan. Ditt uttalande tyder på stor okunskap.
Här får du gärna förklara dig närmare. Att människan har en väldigt högt utvecklad språkförmåga är ingen fördom utan fakta. Ditt uttalande tyder åter på stor okunskap och du försöker vinna lätta poäng på att sammanfoga mitt uttalande med rasism, slaveri etc. Det är väldigt lågt i mina ögon.
Här beskriver du snarare beteenden än språk. Om "medelsvensson" växer upp med Yanomamö, för att ta ett exempel, så skulle han klara sig utmärkt i den miljön (Amazonas). Du får gärna förklara ditt begrepp "djurens språk" närmare. Finns det ett generellt språk ute i skogen för alla djur, eller vad skriver du egentligen?
För det första levde homo erectus under en period för ett par hundratusen år sedan och var mycket sannolikt inte intelligentare än oss. Mycket tyder på att de hade en begränsad språklig förmåga som många tror indikerar ett begränsat symboliskt tänkande. Detta tar sig uttryck i det arkeologiska källmaterialet och att föremål, ffa enkla handyxor, skrapor etc knappast genomgår någon utveckling alls på ett par hundratusen år.
I samband med vad man brukar kalla "den paleolitiska revolutionen" händer dock något i källmaterialet; redskap börjar utvecklas och bli förfinade, föremål börjar utsmyckas, man börjar med gravkulturer, de tidigaste grottmålningarna uppstår, prydnadsföremål. Detta tyder på ett symboliskt tänkande på ett helt annat sätt än tidigare och många anser att det har samband med utveckling av vår språkförmåga.
Ditt påstående om arbetstid finns det dock vissa belägg för och kommer från antropologiska studier av ursprungsbefolkningar (Kan ha varit Margaret Mead, men det kommer jag inte riktigt ihåg). Dock så har det väl inte så mycket med språkförmåga att göra som med hur man organiserar samhället.
D
raderadmedlem
Avslutat medlemskap
Svenskt uppslagsord
skanderar skanderade skanderat skandera(!) verb
läsa upp vers el. slagord taktmässigt
<A skanderar x>
Engelsk översättning
scan
Svenskt uppslagsord
skummar skummade skummat skumma(!) verb
ta bort skum från (ytan av en vätska) (bildligt även "ytligt läsa igenom")
<A skummar x>
Engelsk översättning
skim [off]; scan
Exempel
skumma igenom en bok---skim through a book
skanderar skanderade skanderat skandera(!) verb
läsa upp vers el. slagord taktmässigt
<A skanderar x>
Engelsk översättning
scan
Svenskt uppslagsord
skummar skummade skummat skumma(!) verb
ta bort skum från (ytan av en vätska) (bildligt även "ytligt läsa igenom")
<A skummar x>
Engelsk översättning
skim [off]; scan
Exempel
skumma igenom en bok---skim through a book
dJb
Aktiv medlem
Jag håller med om att lins är en lins och att ett objektiv är ett objektiv.
Språkliga begrepp utvecklas dock ständigt och genomgår förändring vare sig vi vill eller inte. Vi kan givetvis propagera för, och använda de "rätta" begreppen men om de flesta börjar kalla objektiv för lins så dör begreppet så småningom ut. Vare sig vi vill det eller inte.Är det verkligen så? I internets barndom kommer jag i håg diskussioner om man skulle kalla det internätet och om man skulle säga e-posta i stället för maila. I dag finns till och med det försvenskade mejla. Kanske internät låg opraktiskt nära intranät? Danskan, som jag skrev, är dock mer benägen att bibehålla låneorden i sin ursrpungliga form - computer, lighter etc.
Går man långt tillbaka i tiden så finns ju exemplet fönster. I den äldre skandinaviskan användes vindue (vindöga), som lånades in till engelskan och blev window. I svenskan använde vi ett låneord (från Tyska har jag för mig), vilket blev "fönster".
Det finns ingen rätt och i sten huggen svenska. Det är lätt att för sig själv exemplifiera detta med att läsa originaltexter från varje århundrade. Försök läsa Magnus Erikssons landslag från 1300-talet och ni inser att språket har utvecklats en hel del och trots att hundra år är en ganska kort tidsrymd så känns det väldigt styltigt att läsa texter från förra sekelskiftet.
Och ändå så verkar det i varje generation finnas folk som förfasas över vart språket är på väg.
HåGe
Aktiv medlem
Jim: "... köra sitt rejs ..." en bit tillbaka.
Om uttrycket kommer spontant men man vill hitta något bättre på ren svenska: [snabbt överslag ...:] "köra sitt eget lopp" skulle passa bra som ersättning. "Hålla fast vid sin linje" är bra men känns stelt i sammanhanget. "Vara helt konsekvent" svänger inte särskilt. Osv.
Så ... "rejs" är ändå försvenskat och införlivat i svenskan så det bör vara godkänt.
Med detta menar jag bara (förutom formuleringsglädjen[!]) att jag håller med Martin (en bit bort), och att först om man inte hittar bra svenskt ord/uttryck så är det OK(!) med ett främmande ord, om man tror, nämligen; att mottagaren förstår vad man menar.
Om uttrycket kommer spontant men man vill hitta något bättre på ren svenska: [snabbt överslag ...:] "köra sitt eget lopp" skulle passa bra som ersättning. "Hålla fast vid sin linje" är bra men känns stelt i sammanhanget. "Vara helt konsekvent" svänger inte särskilt. Osv.
Så ... "rejs" är ändå försvenskat och införlivat i svenskan så det bör vara godkänt.
Med detta menar jag bara (förutom formuleringsglädjen[!]) att jag håller med Martin (en bit bort), och att först om man inte hittar bra svenskt ord/uttryck så är det OK(!) med ett främmande ord, om man tror, nämligen; att mottagaren förstår vad man menar.
perstromgren
Aktiv medlem
Re: Nordisk mobiltelefoni.
Därför att telefonen använder en radioteknik som bygger på just "celler", dvs en radiosändare/mottagare med ett begränsat område. När man rör sig mellan dessa celler sker en automatisk omkoppling.
Per.
Därför att telefonen använder en radioteknik som bygger på just "celler", dvs en radiosändare/mottagare med ett begränsat område. När man rör sig mellan dessa celler sker en automatisk omkoppling.
Per.
mannbro
Aktiv medlem
Cell Phone syftar på det faktum att det finns en mängd celler (områden kring en mobiltelefonimast där den masten ger täckning) som telefonen fritt kan röra sig mellan.
De första mobiltelefonerna (Ericsson och dåvarande Televerket gjorde det första experimentet genom mobil radioutrustning som upptog hela skuffen på en personbil) hade inte möjlighet till roaming (finns det något svenskt motsvarande begrepp?) mellan celler. Den var alltså förvisso mobil, men inte "cellular".
Det amerikanska begreppet belyser alltså roaming-möjligheterna mellan olika sändarmaster.
De första mobiltelefonerna (Ericsson och dåvarande Televerket gjorde det första experimentet genom mobil radioutrustning som upptog hela skuffen på en personbil) hade inte möjlighet till roaming (finns det något svenskt motsvarande begrepp?) mellan celler. Den var alltså förvisso mobil, men inte "cellular".
Det amerikanska begreppet belyser alltså roaming-möjligheterna mellan olika sändarmaster.
Senast ändrad:
Makten
Aktiv medlem
Jag skriver "mejla" eftersom jag tycker att "e-post" är en fånig direktöversättning av "email" som låter krystad. Det är ett uttryck som används av bl. a. nyhetsuppläsare, men väldigt sällan av vanligt folk. Har ni förresten tänkt på att internet betonas "internet" av nyhetsuppläsare? Jag har aldrig hört någon säga på det viset annars. Det verkar också inom SVT och SR vara förbjudet att läsa upp mejladresser med "at". Det ska tydligen under alla omständigheter heta "snabel-a". Synd att det inte blev "hos" eller "vid", som "at" ju betyder.
Det kommer av lågtyskans "vinster", vilket betyder samma sak. Det heter även "fenster" i modern tyska. Från början är det faktiskt latin; "finistra", så tyskarna hade redan lånat ordet själva;-)
De många franska och tyska låneorden kan vi ju inte göra något åt, men det är i många fall ganska synd att de petat ut de nordiska orden. "Bliva" istället för "varda" och "sådan" istället för "dylik" (eller "slik") till exempel. Dessa lånades bara in för att folk ville vara fräsiga. Redan på den tiden fanns tydligen ett förakt mot den egna svenskheten. Var det då fröet till den totala kulturskymningen föddes?
Islänningarna gör istället tvärtom och överdriver åt andra hållet. De har en språknämnd som hittar på inhemska ord för allt som behöver lånas in, och följdaktligen är språket tämligen intakt jämfört med när de utvandrade. Se vidare nedan.
En islänning förstår betydligt mer av 1300-talssvenska än vad en svensk gör, komiskt nog. Troligen nästan vart enda ord till och med, medan gemene svensk inte skulle begripa ett jota.
Själv har jag läst en hel del gammal smörja, så jag förstår skapligt, men 1300-tal är lite på gränsen.
Jag förfasas inte, jag tycker synd om alla som inte förstår vilken otjänst de gör sig själva genom att uttrycka sig som jäkla ägg. Det är också tråkigt att folk har noll intresse av svensk historia med språk och allt. Det verkar bara vara Big Brother och MTV i hela huvudet.
Jag undrar förresten om fransmän skändar sitt älskade språk på samma sätt. Skulle inte tro det. De vägrar ju att lära sig engelska till och med, i ren protest.
PMD
Aktiv medlem
Arpa hade inga egna tekniker som byggde Arpanet. Det var folk på universitet och andra forskningsinstitut som gjorde det. Sen användes Arpanet framförallt av forskare i datateknik och datavetenskap. Dessa var allt annat än tekniker i vita rocker. De var de första hackersarna, och mycket av jargongen i datorvärlden härstammar från dem.
dJb
Aktiv medlem
Tack för klarläggandena om "fönster". (Man kan även hitta det med latinskt ursprung inom biologin, t ex fenestrerade membran.)
Jag tror vi är överens om rätt mycket. Jag är själv väldigt intresserad av språk och historia, men vad gäller språk tror jag vi har lite olika synvinkel. Även om vi båda, med dagens mått nog skriver ganska prydligt, så skulle det förmodligen ansetts otroligt slarvigt, kanske på gränsen till vulgärt för hundra år sedan. Det jag menar är att språkmedvetande och språknormer också förändras över tiden. Dessutom är jag tveksam till om jag skulle vilja att svenskan var lika isolationistiskt som t ex isländskan eftersom språker inte för mig har något egenvärde mer än att fungera som kommunikationsform.
Men nu ska jag ta en promenad i bokskogen i stället för att sitta vid datorn. Betydligt mer uppbyggande för kropp och själ.
HåGe
Aktiv medlem
"reflektioner". Aktuellt just nu, i ett inlägg. Flera gånger återkommande från olika personer har jag sett det, i betydelsen "rerflexer". Reflektioner (reflektera) är väl mer i betydelsen "begrundande" eller så.
Har jag fel? Finns ordet som mera specifikt fotorelaterat begrepp kanske? Möjligt. Någon vet säkert.
Har jag fel? Finns ordet som mera specifikt fotorelaterat begrepp kanske? Möjligt. Någon vet säkert.
David G
Aktiv medlem
Re: Nordisk mobiltelefoni.
Oj då, det försvann visst ett stycke.
Jo jag vet vad "cell" syftar på, det jag är mest förvånad över är hur man i reklamens och komersialismens land överhuvudtaget kunnat sälja in ett så tekniskt ord.
Det finns ju mycket som är "mobile" eller "portable" men i fallat med telefoner så har dom valt att använda det udda ordet "cell", för jag kan inte tänka mig att amerikaner i allmänhet bryr sig ett dugg om hur radiotekniken fungerar rent tekniskt.
Oj då, det försvann visst ett stycke.
Jo jag vet vad "cell" syftar på, det jag är mest förvånad över är hur man i reklamens och komersialismens land överhuvudtaget kunnat sälja in ett så tekniskt ord.
Det finns ju mycket som är "mobile" eller "portable" men i fallat med telefoner så har dom valt att använda det udda ordet "cell", för jag kan inte tänka mig att amerikaner i allmänhet bryr sig ett dugg om hur radiotekniken fungerar rent tekniskt.
