Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Linser och objektiv

Produkter
(logga in för att koppla)
De anglosaxiska termerna är inte sällan sämre, mera "otekniska", än de svenska (som vi ju i flera fall fått in via tyskan).
Vi skiljer på objektiv och okular. Bägge innehåller en eller flera linser eller linssystem. Okularet är den närmast ögat befintliga delen av linssystemet.
 
Linssoppa

Jag har en känsla av att ordet lins var synonymt med objektiv i fotosammanhang i äldre dagar (60-talet och tidigare). Själv använder jag det i bland. Vad jag däremot aldrig använder är det infantila uttrycket glugg. Dessutom heter det original, inte orginal som är vanligt på Fotosidan.
 
Ulf Börjesson skrev:
... Du kan dock inte kräva att andra ska tycka som du vill, än mindre göra som du vill. Ungefär där går gränsen anser jag.

Visst är det avsändaren som ansvarar för sitt budskap. Man måste ju stå för - och ta ansvar för - sina åsikter och handlingar, annars blir det anarki. Men återigen, du kan inte kräva av avsändaren att h_n ska anpassa sig efter dina behov.
Du skjuter ju förbi målet och det ryker i skogen, men snygg rekyl blev det - så kan man sammanfatta Din sammanfattning.

I kommunikationsteori talar man om störningskällor; hos avsändaren, hos överföringsmediet och hos mottagaren. Jag kan som mottagare inte kräva att sändaren ska anpassa sig till mig, MEN, och det är den springande punkten som Du missar, om han vill att budskapet ska uppfattas, kan han inte ignorera mottagarens förutsättningar och preferenser. Gör han det, visar han antingen en total okunnighet om kommunikation, eller ett suveränt förakt för omgivningen.

Exempelvis är det fullständigt meningslöst att tala latin med en elev i årskurs ett, mumla ohörbart, använda ett kyrilliskt alfabet i västeuropa, eller skriva gibberish i stället för förståelig text, bara för att det inte finns ett uttalat KRAV från mottagaren att buskapet ska vara möjligt att förså.

Affärsdrivande organisationer har försått detta, men enskilda individer tycks inte vilja förstå att samma begränsningar även gäller för kommunikation mellan individer, privat, eller offentligt.
 
tannler skrev:
... MEN, och det är den springande punkten som Du missar, om han vill att budskapet ska uppfattas, kan han inte ignorera mottagarens förutsättningar och preferenser.
Helt enig. Det var därför jag skrev att avsändaren måste ta ansvar för sina åsikter och handlingar. Annars riskerar man att förlora exempelvis inflytande och förtroende.
 
Re: Linssoppa

pow skrev:
Själv använder jag det i bland. Vad jag däremot aldrig använder är det infantila uttrycket glugg.
Jag tycker att det är ett utmärkt ord som dessutom har fornnordiskt ursprung. Det betyder nämligen "ljusinsläppshål" i princip, eller "fönster" som vi idag kallar det istället.

Artificiell skrev:
Helt enig. Det var därför jag skrev att avsändaren måste ta ansvar för sina åsikter och handlingar. Annars riskerar man att förlora exempelvis inflytande och förtroende.
Det är det som felstavningsförespråkarna missat. De begriper inte att de framstår som spån, även om man förstår vad de vill framföra.
 
Re: Re: Linssoppa

Makten skrev:
Det är det som felstavningsförespråkarna missat. De begriper inte att de framstår som spån, även om man förstår vad de vill framföra.

Finns det verkligen felstavningsförespråkare? I den här tråden finns det i alla fall inte.

Det finns personer som har mer acceptans och förståelse för chattspråk, "talspråkifieringar" och slarvig stavning och det finns de som har mindre, men knappast några förespråkare. Eller?
 
Re: Re: Re: Linssoppa

mannbro skrev:
Finns det verkligen felstavningsförespråkare? I den här tråden finns det i alla fall inte.
Nja, det var väl mest en ironisk överdrift. Det finns dock väldigt många som argumenterar för att stavning, grammatik och dylikt är helt oviktigt om man förstår meningsinnehållet. Själv ser jag ingen anledning att inte skriva ordentligt om man har den kunskap som krävs. Det är inte jobbigt att låta bli att särskriva, snarare tvärtom. Det blir ju ett tangenttryck mindre.
 
Linssoppa ....skitgod soppa.....

Makten skrev:
Nja, det var väl mest en ironisk överdrift. Det finns dock väldigt många som argumenterar för att stavning, grammatik och dylikt är helt oviktigt om man förstår meningsinnehållet. Själv ser jag ingen anledning att inte skriva ordentligt om man har den kunskap som krävs.
....................................................
..och den som inte har?................som jag....
....................................................

Det är inte jobbigt att låta bli att särskriva, snarare tvärtom. Det blir ju ett tangenttryck mindre.
.....................................................

Som innvandrare är det svårt att hinna med att lära sej. Språket ändrar sig snabbare enn min utväkling :-(
 
Men Kenneth du anmärker på grammatiska delar i mitt inlägg.Jag menade i all välmening vanliga svenska ord, inklusive vanliga fotografiska termer, som inte längre stavas rätt och ingen bryr sej heller.Själv hade jag stora A i välskrivning och rättstavning , men det är klart att ca 53 år senare har väl huvet fördunklats.Men jag vidhåller att svenskan och "mitt Sverige" känslan hos väldigt många i den uppväxande generationen är på väg ut.
 
fujicanon skrev:
Som innvandrare är det svårt att hinna med att lära sej. Språket ändrar sig snabbare enn min utväkling :-(
Det är en stor skillnad mot att vara infödd. Ditt modersmål är dessutom så likt svenska att det lär vara extra jobbigt att veta vilken stavning som gäller. Du försöker ju i alla fall:)

walter-g skrev:
Men Kenneth du anmärker på grammatiska delar i mitt inlägg.Jag menade i all välmening vanliga svenska ord, inklusive vanliga fotografiska termer, som inte längre stavas rätt och ingen bryr sej heller.Själv hade jag stora A i välskrivning och rättstavning , men det är klart att ca 53 år senare har väl huvet fördunklats.Men jag vidhåller att svenskan och "mitt Sverige" känslan hos väldigt många i den uppväxande generationen är på väg ut.
Ett tips; mellanslag efter avslutad mening är lika behövligt som mellanslag efter avslutat ord.

Tillägg: I all välmening alltså:)
 
Makten skrev:
Det är en stor skillnad mot att vara infödd. Ditt modersmål är dessutom så likt svenska att det lär vara extra jobbigt att veta vilken stavning som gäller. Du försöker ju i alla fall:)

Tack Martin! Jo, jag försöker ochså att hitta en gramatisk rägel för använding av e och ä; har du en???
Jag kann ju inte göra som Tone B; bara använda ä :)
 
fujicanon skrev:
Tack Martin! Jo, jag försöker ochså att hitta en gramatisk rägel för använding av e och ä; har du en???
Jag kann ju inte göra som Tone B; bara använda ä :)
Det finns nog ingen regel tyvärr. Det beror bara på ordens ursprung, och i en del dialekter uttalas e och ä likadant i många ord. "Ända" och "enda" uttalar jag precis lika, men de betyder olika saker. Jag tycker att det verkar som att du använder ä felaktigt istället för e på fler ställen än tvärtom, så det kanske är något att tänka på?
 
Språk är inte statiska. Det ligger lite i själva språkets natur att hela tiden anpassa sig till samhälleliga förändringar och nya förutsättningar. De som klagar på "lunarstormiska" missar det faktum att det egentligen exemplifierar den enorma komplexiteten med vilken vår hjärna bearbetar språklig information. Jag tycker snarare det är rätt fascinerande hur plastiskt språket och vår språkförmåga fungerar. Den höga komplexiteten i vår språkliga förmåga är nog en av de saker som särskiljer oss mest från andra djurarter, och även något som många tror varit fundamentalt för vår utveckling som art. Med en mer statisk språklig förmåga hade vi kanske fortfarande befunnit oss på homo erectus nivå.

Intressant är även det faktum att språk alltid lånat av varandra. Inte minst de skandinaviska språken är ju fulla av ord och begrepp som vi i dag betraktar som ursprungliga men som i själva verket i grunden var låneord. Det intressanta är även att man kan finna skandinaviska låneord i engelskan. Exempel på det är window - vindue, law - lag, die - dö, loose - lös et cetera.

A propos låneord är det ju även intressant att konstatera att danskan är betydligt mer mottaglig för att bibehålla låneord i originalform än svenskan vilket exemplifieras i danska ord som teenager, lighter, computer, download och weekend.

/D
 
Vad är en "buzz-box"?

Jag tycker ändå svenskan är rätt bra på att kalla saker för vad dom faktiskt heter inte hela tiden hitta på en massa smek/ök-namn som i engelskan.



tammy?
bigma?



Har heller aldrig riktigt fattat varför det klagas på yngre att dom säger konstiga saker, dom jag tycker är mest obegripliga är äldre som talar nåt sorts "Åsa-Nisse"-språk.



En buzz-box är tydligen en svetstransformator.


//Myra-David
 
Makten skrev:
Jag såg senast för en stund sedan flertalet särskrivningar i Metro.
Uttrycket "flertalet" och "ett flertal" är tydligen svåra att hålla isär.

"Ett flertal" betyder ungefär "många", medan "flertalet" betyder "de flesta". Det verkar dock som om betydelserna håller på att skifta plats med varandra. Eller snarare att uttrycket "ett flertal" försvinner, och "flertalet" tar dess plats och betydelse.

(Det är möjligt att du använde ordet "flertalet" rätt, Martin, men det var inte tvärenkelt att inse det i så fall.)
 
HåGe skrev:
Men, alla som hela tiden kommer med engelsk jargong. Behärskar dom faktiskt engelska bra eller bara i paritet med den egna svenskan?
Jag tvivlar på att de "behärskar" engelskan. Det krävs mer av en svensk för att behärska engelska än för att behärska svenska.

Många lär sig engelska utryck på olika nätfora, av engelskspråkiga som har engelska som modersmål (förhoppningsvis). Tyvärr är inte heller dessa alltid så duktiga på sitt eget språk. Allmän felstavning samt sammanblandning av ord som låter lika, men betyder olika är ganska vanligt. En svensk som tar efter detta kan knappast sägas behärska engelska.
 
mannbro skrev:
Detta är inget nytt, det har funnits på BBS:er i 20 år, på internet nästan lika länge, i SMS i över 10 år.
Längre på internet. Internet är äldre än BBS:erna, fast det hette Arpanet från början. Fast om du menar internet enbart i Sverige så har du rätt.
 
PMD skrev:
Längre på internet. Internet är äldre än BBS:erna, fast det hette Arpanet från början. Fast om du menar internet enbart i Sverige så har du rätt.

Ja, det är väl svenska språket vi pratar om.

För övrigt är jag lite tveksam till att teknikerna i vita rockar på Arpa mailade varandra med uttyck som "Yo, n00b, whazzup? I'm gr8 ;-)" under 70-talet, men det kanske de gjorde?
 
dJb skrev:
Språk är inte statiska....
......Jag tycker snarare det är rätt fascinerande hur plastiskt språket och vår språkförmåga fungerar. Den höga komplexiteten i vår språkliga förmåga är nog en av de saker som särskiljer oss mest från andra djurarter, och även något som många tror varit fundamentalt för vår utveckling som art. Med en mer statisk språklig förmåga hade vi kanske fortfarande befunnit oss på homo erectus nivå.
/D
Inte dom levande språken i alla fall...

Jo vi har språket, men apor har inget problem med vårat språk om dom växer upp med det.
Ditt resonemang påminner om rasism och en massa andra fördomar som har spridits av religioner, yrkesgrupper mm för att acceptera "dålig" behandling av djur, utländska fångar eller slavar.
För om du släpper ut en medelsvensson i skogen eller djungeln så står eller går dom som fån där, dom är inte vaksamma eller förstår "djurens språk" och kan inte skaffa mat utan är mer eller mindre hjälplösa utanför vardagsrummet(med TVn, mobilen eller PCn).
Vår medelSvensson är ofta ute och går med en(varg) hund som är avlad till att ge ett övertydligt kroppsspråk för att våran "medel" ska förstå.

Homo erectus och senare "arter" fram till järnåldern och kanske längre arbetade ofta inte mer än 3-4timmar om dagen för brödfödan. Jämfört mot dagens "medelSvensson" som arbetar 40timmar i veckan plus övertid(plus resor till/från arbetet), för att kunna handla så mycket som möjligt i dagens tempel som kallas "köpcentrum".

Frågan är om inte "vi" har tappat intelligens och homo erectus var intelligentare.

Åter till "linsen". Det har kommit nya fototidningar nu som använder översatta artiklar(i stället för att ta fram egna), och där förekommer "lins" men även tex en rubrik som "Ställ in din kamera för mono".
Går vi tillbaka 10-15år i tiden så förändrades begreppet ledtal(styrkan på blixtar) som tidigare mättes med 35mm på småbild och 100iso till tillverkarnas uppgfter på ledtal som mättes vid största teleläget på blixten(som ger ett högre tal).

Beror det på att dom vill göra det enkelt för sig?

I början på 80-talet kom kompaktskivan som av marknadsförare döptes till "CD-skiva"(efter compakt disc med tillägget skiva), alltså säger man i praktiken skiva två gånger. HiFi tidningarna hängde på och etablerade dubbelnamnet.

När bilen fick startmotor(eller tidigare) sattes det in en blyackumulator i bilen så startmotorn fick ström, men för att få ordentlig spänning så seriekopplade man fler som i ett batteri...
Och nu "heter" alla ackumulatorer "batteri", även om det bara är en cell).

Så det blir nog så att vi kommer att rengöra fronten på linsen eller sätta på en försättslins på linsen i framtiden för att ta mono eller färgbilder, eller blir det colorbilder(kolorbilder)?
 
Senast ändrad:
dJb skrev:
Språk är inte statiska. Det ligger lite i själva språkets natur att hela tiden anpassa sig till samhälleliga förändringar och nya förutsättningar. De som klagar på "lunarstormiska" missar det faktum att det egentligen exemplifierar den enorma komplexiteten med vilken vår hjärna bearbetar språklig information. Jag tycker snarare det är rätt fascinerande hur plastiskt språket och vår språkförmåga fungerar. Den höga komplexiteten i vår språkliga förmåga är nog en av de saker som särskiljer oss mest från andra djurarter, och även något som många tror varit fundamentalt för vår utveckling som art. Med en mer statisk språklig förmåga hade vi kanske fortfarande befunnit oss på homo erectus nivå.
Språkliga förändringar är inget problem om de är homogena och på något sätt förbättrar eller förenklar språket. På vilket sätt är sporadisk särskrivning och felstavning en rationaliering av språket? Vad hjälper det att slänga in engelska ord för att man är så obildad att man inte finner den svenska varianten i sin vokabulär? I nödfall, visst. Men en lins är en lins och ett objektiv är ett objektiv. "Jag ska köpa ny lins" torde handla om en försättslins eller en reparation av ett objektiv.

Intressant är även det faktum att språk alltid lånat av varandra. Inte minst de skandinaviska språken är ju fulla av ord och begrepp som vi i dag betraktar som ursprungliga men som i själva verket i grunden var låneord. Det intressanta är även att man kan finna skandinaviska låneord i engelskan. Exempel på det är window - vindue, law - lag, die - dö, loose - lös et cetera.

A propos låneord är det ju även intressant att konstatera att danskan är betydligt mer mottaglig för att bibehålla låneord i originalform än svenskan vilket exemplifieras i danska ord som teenager, lighter, computer, download och weekend.
Lånar ord gör man väl när det fattas något? Det finns många bra låneord från engelskan som inte har någon tidigare svensk motsvarighet, såsom "skrolla" och "skanna". I ren protest vägrar jag att stava dem med c. Det första ordet finns säkert inte behandlat av SA, men det skiter jag i. Det finns inget alternativ.


PMD skrev:
Uttrycket "flertalet" och "ett flertal" är tydligen svåra att hålla isär.

"Ett flertal" betyder ungefär "många", medan "flertalet" betyder "de flesta". Det verkar dock som om betydelserna håller på att skifta plats med varandra. Eller snarare att uttrycket "ett flertal" försvinner, och "flertalet" tar dess plats och betydelse.

(Det är möjligt att du använde ordet "flertalet" rätt, Martin, men det var inte tvärenkelt att inse det i så fall.)
Jag hade inte en tanke på det. Tack för påpekandet, nu slipper jag göra detta fel igen. Jag vill nämligen inte framstå som en klåpare.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar