Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Linser och objektiv

Produkter
(logga in för att koppla)
Martin: ... är ungdomar bättre på engelska än svenska ...

Nej, det verkar ju inte så svårt.

Själv (skälv skriver flera här) kan jag för lite engelska för att döma. Men, alla som hela tiden kommer med engelsk jargong. Behärskar dom faktiskt engelska bra eller bara i paritet med den egna svenskan?
 
HåGe skrev:
De tänker inte på att förändringarna är en långsam process som sker naturligt, och att varje nyhet etableras successivt. Det är alltså bra att använda den regelbok som gäller för den tid man lever i.

Hur skulle då denna naturliga process fungera om det inte fanns språkanarkister som ibland bryter mot regelboken?

All utveckling sker ju alltid på grund av att det finns de som går i bräschen (och styrs till viss del upp av de som går efter och kritiserar). Så har det alltid varit och så kommer det alltid att vara.

Att utvecklingen går lite snabbare nu än tidigare även inom språkets område innebär inte att mekanismerna kring den språkliga utvecklingen ändrats, den har bara ökat takten lite.

Sedan är det ju så att man också upplever det som att saker och ting går snabbare än vad de i själva verket gör när man inte längre är så ung så att man tror att det är viktigt att hela tiden ligga i framkant i alla trendväxlingar för att vara hipp.
 
Makten skrev:
Svenska språket kommer inte att finnas kvar om 50-100 år, var så säkra. Numera är ungdomar bättre på engelska än svenska,

Det är en seglivad myt. Be en tonårong berätta på engelska hur man leker, så får du se. Eller, för att ta ett av Fredrik Lindströms favoritexempel, vad som finns i en vanlig kökslåda. Alla uttrycker sig enklare och ledigare på sitt modersmål. Undantagen är lätt räknade.

Per.
 
Är ändå inte lins ett bättre ord än objektiv. Kopplingen till objekt, objektiv (opartisk) etc. känns besvärlig. Lättare är att se likhet mellan lins och linssystem. Kan inte ett linssystem (objektiv) betraktas som en avancerad lins? Den enklaste modellen av en kamera har bara en lins (eller ingen för en hålkamera).
 
"All utveckling sker ju alltid på grund av att det finns de som går i bräschen ..."

Håller förstås med dig och har inte skrivit något som motsäger.

Men menar du faktiskt att det samtidigt finns så många som samtidigt går i bräschen just nu. Och därmed slängt regelboken. Och här på Fotosidan. Antar att du tror som jag, att nyherna kommer en och en och etablerar sig under en mycket lång tid. Även om det antagligen går fortare nu än tidigare.

Och "Regelboken" byts förstås inte ut till en ny så där över en natt. För varje år kommer några nya ord som börjar användas. Från början kanske som modeord. En del blir kvar; andra försvinner. Inom något årtonde kanske man ser enstaka större språkliga förändringar, men alla har fortfarande i stort sett samma referenser.

Vi är säkert överens om att det här resonmanget inte kan tillämpas på rättstavningen och språkbehandlingen på Fotosidan. Det är väl, som jag skrev, att fenomenet med dålig stavning och språkbehandling beror på att ungdomar varken läser böcker eller skriver sammanhållen svenska lika mycket som förr. Det finns helt enkelt inte samma behov som förr. Och därför är det egentligen orättvist att hacka. Människan är lat och utvecklar för det mesta bara vad som finns behov av.

Tidigare generationer skrev uppsatser som kom tillbaka med röda bockar för stavfel och skrivet i kanten om språkbyggnadsfel. Under hela min skoltid fanns inga invandrare i klassen. Alla talade svenska. Små klasser. Ingen tv och inga spel på datorn. Inte lika mycket som distraherade.

Långrandig monolog, märker jag. Mycket för mig själv att fundera över. Hur generationerna möts eller nöts.
 
Johan, medan jag skrev: Det här är kanske också en generationsfråga. Första tanken är: Det heter objektiv och inte lins. Det bara är så. Det har alltid hetat så. Ett objektiv är uppbyggt av enskilda linser.

Det här råkar jag ut för titt som tätt på sidan. Funderingar lika Johans. Varför lins skulle vara ett bättre ord. Att kopplingen till "opartisk" skulle kännas besvärlig ... Att se likheten mellan lins och linssystem. Det är ju inte likheten utan olikheten som är viktig, när du ska använda begreppen och någon ska förstå. Att ett linssystem kan betraktas som en avancerad lins. Det blir ju som att säga att ett linssystem kan betraktas som en avancerad ... sig själv.

Min gamla hjärna fattar ingenting ...

Bortsett från att det heter objektiv resp. lins med den betydelse det har, så är det väl ändamålenligt att man kan skilja på begreppen när man talar om dem. Sen kan man ju kalla företeelserna vad man vill. Men nu heter de vad de heter.

Inget agg till Johan. Bara helt främmande för hans sätt att tänka.

Som jag började. Intressant hur det kommer upp sätt att tänka, och angripa företelser som är helt främmande för en. Bara att iaktaga och förundras.

Lite lite gammal och lite lite trött (Gunnar Björnstrand i gammal svensk långfilm). God natt.
 
HåGe skrev:
Vi är säkert överens om att det här resonmanget inte kan tillämpas på rättstavningen och språkbehandlingen på Fotosidan. Det är väl, som jag skrev, att fenomenet med dålig stavning och språkbehandling beror på att ungdomar varken läser böcker eller skriver sammanhållen svenska lika mycket som förr. Det finns helt enkelt inte samma behov som förr. Och därför är det egentligen orättvist att hacka. Människan är lat och utvecklar för det mesta bara vad som finns behov av.

Nja, det är mycket mer än så. Förr fanns i princip talspråk och skriftspråk. Nu finns det också chattspråk, som i princip är ett slags talspråk i skriven form. Förutom det vanliga talspråkets förenklade grammatik innehåller chattspråket också sätt att uttrycka kroppsspråk eller tydliggöra känslor som annars inte snabbt skulle kunna uttryckas. Eftersom det viktiga i chattspråket är att det ska gå snabbt och smidigt att uttrycka sig men det inte är meningen att texterna ska skärskådas, förenklas stavningen (vilket kan tolkas som att det slarvas med stavningen) och blir mer fonetisk.

Detta är inget nytt, det har funnits på BBS:er i 20 år, på internet nästan lika länge, i SMS i över 10 år.

Innan har det språkbruket varit begränsat inom vissa grupper, men i och Internets genomslag, så har det spritt sig.

Som mellan alla närstående språk sker också lån mellan dessa språkbruken, och mycket av det som används i chattspråket börjar ta sig över till skriftspråket. Det behöver man naturligtvis inte gilla (jag skulle helst inte se att DN började skriva sina artiklar i chattspråk), men vad gäller fotosidan och andra forum så är det nog bara att acceptera. Eftersom forum ligger närmare chatt än t.ex. litteratur eller nyhetsrapportering så är det naturligt att det sprids till forumen först.

Nu har väl detta egentligen inget med lins i benämningen objektiv att göra (för det kommer inte från chattspråket), men det ligger i linje med chattspråkets natur. Som Johan Porsby var inne på; lins som förenkling av linssystem är ett enklare, tydligare och mer logiskt begrepp än objektiv. Enkelt, tydligt och logiskt ligger i linje med filosofin bakom chattspråket.

Oavsett vad man tycker om det så är det ganska intressant och fascinerande hur chattspråket uppstått, spritt sig och hur det påverkar både skrift och talspråk.

Kanske kommer arkeologer i framtiden att, på samma sätt som dagens arkeologer försöker finna rötterna till skriftspråken, och deras uppkomsts påverkan på civilisationernas framsteg, göra samma sak med chattspråket :)
 
mannbro skrev:

Som Johan Porsby var inne på; lins som förenkling av linssystem är ett enklare, tydligare och mer logiskt begrepp än objektiv.

Enklare? Ja!
Tydligare? Nej, jag ser verkligen ett behov av att skilja mellan ett objektiv och en lins.
Mer logiskt? Nej, av samma skäl som ovan.

Fast man kan ju tycka olika, och om 10 år vet säkert bara gamlingar som jag att det man kallar lins egentligen heter objektiv. Eller gör det det?

Öhhh, godnatt!
 
WFS) (Graylingman skrev:
Enklare? Ja!
Tydligare? Nej, jag ser verkligen ett behov av att skilja mellan ett objektiv och en lins.
Om några år lär vi få skriva objektivlins, okularlins, lupplins, telekonverterlins e t c för att göra oss förstådda, så jag tycker inte att det blir enklare heller :)

Det finns förresten två andra ord, ”optik” och ”optiker”, som också allt oftare används som synonymer till objektiv.

Jag kan inte sätta fingret på varför jag så starkt ogillar ”en optik”, men det låter lika fel som att säga att man läst ”en lyrik” istället för en dikt, lyssnat på ”en musik” istället för på en låt, tittat på ”en geografi” istället för en karta o s v.
 
Varför skall språklig förflackning hela tiden försvaras med "utveckling"? Det kan inte vara utvecklande att försökta tolka invecklade förvecklingar fulla av stavfel, grammatikaliska kullerbyttor och talspråksinblandning.

Lika illa är trenden att skriva utan punktion, radbrytning och styckeformattering. Om "man" häver upp rösten, är det väl rimligtvis för att "man" anses sig ha något att säga? Att då inte vilja/kunna/orka formulera sig förståeligt, gör det meningslös verbal diarre.

Lunarsstormiskan kan gott få hållas på lunarstorm.se eller apberget.se, men på fora med mindre andel ungdomar, är Lunarstormiskan en uppenbar belastning - eller va, typ, då.
 
Har kollat i mitt fotolexikon från 1943 och även där benämner man en konstruktion med flera linser som "objektiv".

"Ursprungliga objektivformen var en enkel positiv (samlande) lins."

"Det fotografiska objektivet,......, består av en eller flera linser."
 
Pupillen skrev:
Jag kan inte sätta fingret på varför jag så starkt ogillar ”en optik”
Samma här, det skorrar verkligen illa. För att inte tala om pluralformen som låter som om folk håller på och gängar på gubbs i vita rockar på sina kameror :)
 
Jag blir också galen på:

- flera personal. Personal är en grupp med flera anställda.

- flera bagage. Jag har bara ett bagage med mig när jag reser, men det kan ju bestå av flera kolli.
 
tannler skrev:Varför skall språklig förflackning hela tiden försvaras med "utveckling"?

Det gör det inte. Däremot förklaras det med utveckling, för det är en språklig utveckling.

Sedan kan man naturligtvis ha åsikter om det är en god utveckling eller inte, men en utveckling är det.

tannler skrev:
Lunarsstormiskan kan gott få hållas på lunarstorm.se eller apberget.se, men på fora med mindre andel ungdomar, är Lunarstormiskan en uppenbar belastning - eller va, typ, då.

Ja, det kan man ju tycka, men "problemet" är att vi lever i ett språkligt frtt land, d.v.s. i praktiken är de språkliga regler som finns endast rekommendationer.

Förvisso skulle ju fotosidan kunna införa regler för vilket språk som får användas på forumet, men skulle man vinna något på det?

Det är ju faktiskt upp till var och en att välja hur man vill bli uppfattad, och om man vill bli förstådd (eller läst överhuvudtaget).

Jag använder själv "Lunarsstormiskan" i SMS och chatt med vänner, men på forum där det finns en blandad skara människor använder jag bara de delar ur chattspråket som verkligen tillför något och är allmänt accepterade även utanför "Lunarstorm", t.ex. smileys, VERSALER i enstaka ord för att markera betoning och ordets vikt...och trippelpunkter mitt i en mening för att markera en liten paus.

För hur det nu än är så är varken tal- eller skritrpråk anpassat för chatt och forum, och vissa saker inom chattspråket gör det lättare att markera avsikt och ton.
 
OK - priset för andras frihet är alltså min ofrihet?

Min grundinställning är fortfaramde; sändaren av ett budskap ansvarar för att budskapet är anpassat till mottagren, annars kan det ju kvitta - det går ju inte fram.

Jag använder också ett förenklat skriftspråk i situationer där hastighet är avgörande, chat, SMS, minnesanteckningar, etc. Det skulle däremot inte falla mig in, att skriva julbreven med Melins stenografisystem, hur snabbt, enkelt och precist det än må vara, eller ens om jag visste att mottagaren kunde läsa det.
 
Pupillen skrev:
Jag kan inte sätta fingret på varför jag så starkt ogillar ”en optik”, men det låter lika fel som att säga att man läst ”en lyrik” istället för en dikt, lyssnat på ”en musik” istället för på en låt, tittat på ”en geografi” istället för en karta o s v.
De är alla icke räknebara substantiv som inte kan böjas. Ändå gör folk det. "En matematik", vad är det? Det existerar helt enkelt inte någon pluralböjning.

-------------------------------------

Angående språklig utveckling; på vilket sätt är särskrivning utvecklande? Vad i består fördelen? Finns det någon fördel med att stava fel för att man inte kollat upp den rätta stavningen om man är osäker? Kommer folk att förstå bättre vad man skriver om man utelämnar mellanslag efter punkt? Går det lättare att skriva?
Nej, det finns inga fördelar med detta, annat än att skribenten slipper lära sig hur man brukar språket.
 
tannler skrev:
OK - priset för andras frihet är alltså min ofrihet?
Det finns egentligen inget pris på frihet. Däremot är det självklart att man bör respektera andras åsikter och handlingar. På så vis har du friheten att känna dig ofri och ge uttryck för det. Du kan dock inte kräva att andra ska tycka som du vill, än mindre göra som du vill. Ungefär där går gränsen anser jag.

tannler skrev:
Min grundinställning är fortfaramde; sändaren av ett budskap ansvarar för att budskapet är anpassat till mottagren, annars kan det ju kvitta - det går ju inte fram.
Visst är det avsändaren som ansvarar för sitt budskap. Man måste ju stå för - och ta ansvar för - sina åsikter och handlingar, annars blir det anarki. Men återigen, du kan inte kräva av avsändaren att h_n ska anpassa sig efter dina behov.
 
froderberg skrev:
Jag blir också galen på:

- flera personal. Personal är en grupp med flera anställda.


Håller med dig, men här är jag rädd för att det bara är att resignera. Språkrådet som enligt egen utsago är att anse som Sveriges officiella språkvårdsorgan tycker tydligen att det är okej.

Vi anser att man borde acceptera att personal kan användas så här.

Man kan också jämföra med polis. Det fungerar både som kollektiv benämning ("De tillkallade polis") och räknebart ord ("De kom två poliser"). Ibland ser man i dag också att personal får pluraländelse ("tre personaler"). Om det skulle bli allmänt, så har personal genomgått samma utveckling som polis.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar