Annons

Läge på kameran, alltid manuellt????

Produkter
(logga in för att koppla)
exakt.. om hon inte tänkt typ två varv extra och är duktigt djup så tror jag att det handlade om ett missförstånd från hennes sida, så uppfattade jag även hennes förklaring.. att han sa skärpa men hon uppfattade skärpedjup.. och svarade alltså på ett påstående som inte fanns :)

Prova med att stoppa huvudet i en hink med kallt vatten en stund och se om det klarnar.

Hon missförstod nog ingenting alls, utan den krystade förklaringen kom från annat håll.
 
Förhoppningsvis ger objektivet på full öppning fin skärpa men inte så stort skärpedjup.
Ok.. Ja, det är ju i sig ett helt vettigt påstående. Men det känns fortfarande lite märkligt som svar på det han skrev, att han inte upplevde skärpan på full öppning som tillräcklig. Jaja, nog med OT.
 
finns ingen anledning att bli otrevlig.. känns som att det inte är mitt huvud som går varmt

Nej, det finns ingen anledning att bli otrevlig, tänk på det nästa gång du funderar på att trycka till någon annan med ord som de här:

mikael.b.roos skrev: exakt.. om hon inte tänkt typ två varv extra och är duktigt djup så tror jag att det handlade om ett missförstånd från hennes sida, så uppfattade jag även hennes förklaring.. att han sa skärpa men hon uppfattade skärpedjup.. och svarade alltså på ett påstående som inte fanns :)

Min kommentar gällde dumheterna som DU skrev.
 
Nej, det finns ingen anledning att bli otrevlig, tänk på det nästa gång du funderar på att trycka till någon annan med ord som de här:

mikael.b.roos skrev: exakt.. om hon inte tänkt typ två varv extra och är duktigt djup så tror jag att det handlade om ett missförstånd från hennes sida, så uppfattade jag även hennes förklaring.. att han sa skärpa men hon uppfattade skärpedjup.. och svarade alltså på ett påstående som inte fanns :)

Min kommentar gällde dumheterna som DU skrev.

Lite råa ord kanske jag valde.. men jag försökte ju faktiskt bara förklara hur jag uppfattat situationen.. och om personen det handlade tog illa vid sig hade hon nog kunnat försvara sig själv mot en varmskalle med huvet i en spann som jag.
 
Jag har aldrig någonsin påstått att någon av parametrarna skulle vara jobbig att ändra. Däremot pekar ju dina bilder på någonting helt annat än full kontroll.

Tänk dig, om du kan, att du i bilen, r.

Missade detta innan.. men jag förstår hur du resonerar angående ergonomin men det är fortfarande en smaksak helt o hållet beroende på vart man varit innan.

Du får jättegärna förklara med konstruktiv kritik hur jag kan göra mina bilder mer attraktiva i dina ögon. Jag strävar efter att bli bättre och lyssnar självklart på andras åsikter om dom kan presentera en saklig grund för sitt tycke och inte bara använder bilderna som ett sätt att försöka komma åt min person och få mig att må dåligt.

Som sagt.. bara för att vi för en diskussion där du och jag inte drar jämt behöver du inte bli direkt otrevlig och inflika en massa nedvärderande kommentarer som är helt onödiga i sammanhanget.. om möjligt kanske det lyfter ditt ego lite grann genom att nedvärdera andra.
 
Förhoppningsvis ger det fin skärpa men inte så stort skärpedjup.

Det är sällan man behöver kortast möjliga skärpedjup om man använder riktigt ljusstark optik (tex 50/1.4 eller 135/1.8).

Att man behövde så ljusstarka objektiv förr var främst för att få till tillräckligt kort slutartid, då man i regel använde film med låg ljuskänslighet.
 
Det är sällan man behöver kortast möjliga skärpedjup om man använder riktigt ljusstark optik (tex 50/1.4 eller 135/1.8).

Att man behövde så ljusstarka objektiv förr var främst för att få till tillräckligt kort slutartid, då man i regel använde film med låg ljuskänslighet.

Använder så ofta jag kan kort slutartid! Älskar bakgrundoskärpa. Bildstabilisering hjälper föga mot rörelseoskärpa och självmföredrar jag så låga isotal som möjligt.
Har jag två likvärdiga objektiv fast den ena har 4 stegs hjälp genom IS och den andra har 4 steg bättre ljusinsläpp så väljer jag det sistnämnda.....om muskler och plånbok orkar ;)



/Stefan R. Nilsson
 
Det är sällan man behöver kortast möjliga skärpedjup om man använder riktigt ljusstark optik (tex 50/1.4 eller 135/1.8).

Att man behövde så ljusstarka objektiv förr var främst för att få till tillräckligt kort slutartid, då man i regel använde film med låg ljuskänslighet.

Säger vem då? Jag använder ofta f/1.4 på min 50:a, iofs med min 1D mark 3 men är helt säker på att jag skulle använda det om jag hade en fullformat

Edit: Själv använder jag oftast Av nu när jag kör med Canon. Men när jag körde med Pentax så använde jag ofta manuellt då det fanns en lite behändig grön knapp som man kunde använda i M-läget som var riktigt bra. Man kunde bestämma om den skulle utgå från bländar-, eller slutarprioritet, det gick snabbt att få en bra grundinställning som man sen kunde utgå från.
 
jag förstår hur du resonerar angående ergonomin men det är fortfarande en smaksak helt o hållet beroende på vart man varit innan.

Jo, och det var ju ingen hemlighet att jag jämförde med hur det tidigare har varit. Problemet med reglage som saknar bestämda lägen, och där man inte på reglaget kan avläsa hur man har ställt in det, är att man dels måste vända sig någon helt annanstans för att få veta hur det är inställt, men också att man inte har någon vink om hur det är lämpligt att ändra. Först när man börjar skruva på reglaget ser man vad som händer. Om reglaget dessutom växlar funktion, så fungerar det ju inte heller på enhetligt sätt.

På tidigare kameror satt alla reglagen på relativt logiska platser, de ändrade inte funktion, och deras inställning bestämdes av i vilket läge man ställde dem. Du kan se det som en smaksak, men för den som verkligen vill ha koll på de här grejerna gör det arbetet mindre smidigt att ha reglage som inte har enhetlig funktion, och som inte heller alltid går åt ett bestämt håll för en viss ändring eller att vinkeln på reglaget också kan tala om hur det står. Ett sätt att jobba runt det är att via automatiken, exempelvis i läget A, få precis samma kontroll över exponeringen som man har när man tar med manuella inställningar, med skillnaden att det faktiskt kan gå fortare.

Så visst beror det på var man har varit innan, och är man nybörjare och aldrig har använt en välkonstruerad kamera från förr, så kanske man inte förstår hur mycket lättare det är att jobba med enhetliga reglage, som aldrig ändrar funktion, och vars ändring kan läras in som en ändring av vinkel. Precis som en analog klocka är lättare att läsa av än en digital, är ett analogt reglage lättare att ställa in än ett digitalt.
 
Senast ändrad:
Jag håller inte med på alla plan.. Sant att jag inte vet hur gamla välkonstruerade kameror ser ut och hur dom är att använda..

Men.. Jag har en skärm ovanpå kameran där jag ser vad som ändras i realtid.. den sitter närmre reglaget självt. Jag tycker det är jättesmidigt att ha samma ratt till flera olika funktioner! bara trycker in en knapp med tummen, där tummen ändå befinner sig, så ändrar jag bländaren hur snabbt som helst.. och med tummen ändrar jag lätt fokuspunkt utan att ta ögat från sökaren :)

kan även i sökaren se vad som ändras i realtid, så jag slipper att ens släppa objektet med blicken för att titta på reglaget vad jag ställer in det på..

Jag tycker detta funkar jättebra och jag tycker det verkar mindre smidigt att ta bort kameran från ögat och titta på reglagen istället för att ha all info direkt i sökaren eller samlat på samma skärm :)
 
Jag tror en del av problematiken ligger i att idag ställer nån mycket högre krav på den "tekniska kvaliten" på bilderna då det är så enkelt att detaljstudera bilderna.

Jag kan iaf inte komma ihåg att jag funderade lika mycket på inställningar när jag fotograferade analogt. Men jag saknar absolut inte att fotografera analoga, tvärt om är det mycket roligare idag.

Idag kan jag även undvika att använda ett objektivs största bländaröppning för att det inte ger tillräcklig skärpa, något som jag inte hade en tanke på förr.

Dessutom tycker jag det verkar som jämförelsen mellan digitalt och analogt är mellan enkla digitalkameror och avancerade analoga, men man får inte glömma att de enklare analoga systemkametor kunde sakna manuell inställning helt, och bara ha bländarförval där den enda info om slutartid var en indikator som varnade för skakningsoskärpa.

Kan du reda ut det här missförståndet med skärpa/skärpedjup.

"Idag kan jag även undvika att använda ett objektivs största bländaröppning för att det inte ger tillräcklig skärpa, något som jag inte hade en tanke på förr."

Jag tolkar det som att du idag ibland undviker att att använda största bländaren för att den inte ger tillräcklig skärpa (det är lättare idag att se och jämföra skärpan).

Micke.
 
jag tycker det verkar mindre smidigt att ta bort kameran från ögat och titta på reglagen istället för att ha all info direkt i sökaren eller samlat på samma skärm :)

Du missar att den gamla kameran faktiskt hade informationen där också. Jag har inte på minsta vis talat emot att också ha informationen i titthålet, även om jag inte vill ha den i sökarbilden. Det jag talar om är själva reglagen.

Tyvärr kanske det blir för personligt för dig om jag beskriver vad jag ser i dina bilder. För mig ser det ut som om du har i stort sett noll koll på exponeringen, och för att använda dina egna ord, ungefär lika mycket konstnärlig ambition. Du har tagit en serie bilder under i stort sett helt förutsägbara och identiska ljusförhållanden, där du ser ut att ha ändrat exponeringen mer eller mindre planlöst. Alla bilderna skulle utan vidare kunna tas på ISO 800 med 1/1600 f/11, och det hade givit jämnare resultat och mer vältecknade bilder. Om man vill ha kortare skärpedjup går det så klart också, genom att minska ISO för att ta med större bländare. jag har också en aning svårt att se vari det konstnärliga ligger att ta med sin egen skugga i bilden.

Och väl att märka, det var du som tog upp det där med konstnärlig ambition. Du är väldigt snarstucken när man kommer med sådant som du uppfattar som kritik av din person, men du kan slänga ur dig sådant som att andra saknar konstnärlig ambition, och påstår dig också ha bättre koll på exponeringen än vi som använder läget A. Exemplen visar att du har fel i sak, och bilden som jag lade in är ett väldigt tydligt exempel på att man faktiskt har kontroll när man använder A med kompensation. Jag har kompenserat mot minus för det mörka motivet, och exponeringen är perfekt; alla toner som chipet kan fånga finns med i bilden, och enligt min alldeles egen mening är den gjord just med konstnärlig ambition. Alltså den bild som visar en snok som väntar på att en fisk ska komma ner i det lilla vattenfallet.

Jag tycker att du borde tagga ner en hel del, och att du också bör vara mer försiktig med vad du slänger ur dig mot andra.
 
För mig är det här jätteenkelt.

Svaret är beror på vad jag plåtar. Jag är yrkesfotograf och 10/10 uppdrag är beställda i förväg, jag har bara sålt en enda bild efter att den tagits, det var någon isbrytarbild till en kalender.

Jag har inte heller något manuellt-snobberi som vart på tapeten i tråden utan jag använder mer än gärna automatik om den når resultaten jag vill ha (som inte alltid är en perfekt exponering med en skarp bild).

Men i grova lag så:
I studio, alltid allt - helt manuellt.
Utomhus med blixt - helt manuellt.

Utomhus utan blixt - Av / T beroende på subjekt/vad jag vill ha ut.

UTOM. Utomhus utan blixt med till en bildserie (repotage, editorial, etc) Manuellt med auto-iso för då är det viktigare att skärpedjup och ev orskärpa är "samma" i alla bilder och då får man jobba med ev brus senare.

Så funkar iaf jag...
 
Manuellt läge för det mesta. Full automatik för gösselbilder som t ex lekbilder på barnen på gräsmattan utanför huset osv.
 
Jag tolkar det som att du idag ibland undviker att att använda största bländaren för att den inte ger tillräcklig skärpa (det är lättare idag att se och jämföra skärpan).
Ja, så är det. Att man lätt kan jämföra resultatet gör det lättare att senare optimera exponeringen för önskat resultat.

Men en stor anledning till att man kanske väljer annan exponering idag än förr, är att ISO är så lätt att variera, vilket ledet till att man har fler olika inställningar att välja på för varje exponering.
 
Du missar att den gamla kameran faktiskt hade informationen där också. Jag har inte på minsta vis talat emot att också ha informationen i titthålet, även om jag inte vill ha den i sökarbilden. Det jag talar om är själva reglagen.

Tyvärr kanske det blir för personligt för dig om jag beskriver vad jag ser i dina bilder. För mig ser det ut som om du har i stort sett noll koll på exponeringen, och för att använda dina egna ord, ungefär lika mycket konstnärlig ambition. Du har tagit en serie bilder under i stort sett helt förutsägbara och identiska ljusförhållanden, där du ser ut att ha ändrat exponeringen mer eller mindre planlöst. Alla bilderna skulle utan vidare kunna tas på ISO 800 med 1/1600 f/11, och det hade givit jämnare resultat och mer vältecknade bilder. Om man vill ha kortare skärpedjup går det så klart också, genom att minska ISO för att ta med större bländare. jag har också en aning svårt att se vari det konstnärliga ligger att ta med sin egen skugga i bilden.

Och väl att märka, det var du som tog upp det där med konstnärlig ambition. Du är väldigt snarstucken när man kommer med sådant som du uppfattar som kritik av din person, men du kan slänga ur dig sådant som att andra saknar konstnärlig ambition, och påstår dig också ha bättre koll på exponeringen än vi som använder läget A. Exemplen visar att du har fel i sak, och bilden som jag lade in är ett väldigt tydligt exempel på att man faktiskt har kontroll när man använder A med kompensation. Jag har kompenserat mot minus för det mörka motivet, och exponeringen är perfekt; alla toner som chipet kan fånga finns med i bilden, och enligt min alldeles egen mening är den gjord just med konstnärlig ambition. Alltså den bild som visar en snok som väntar på att en fisk ska komma ner i det lilla vattenfallet.

Jag tycker att du borde tagga ner en hel del, och att du också bör vara mer försiktig med vad du slänger ur dig mot andra.


Jag har sagt att det inte fanns någon konstnärlig ambition om man struntade i till exempel vilket bländartal kameran valde.. jag har också senare förstått att man har full koll på detta genom att kompensera eller kompromissa.. Eller när man påstår att man ser bildtagandet som en högst trivial sak.. det tolkar jag som att man inte bryr sig om hur bilden ser ut sen man ändå klipper o klistrar med det sen.. Kan vara en misstolkning såklart men det var så jag uppfattade vad som skrevs.. jag sa inte till en enskild person att hans bilder sög för att han använde ett visst läge på kameran.

självklart tar man illa vid sig när någon bara vräker ur sig att ens bilder är undermåliga utan att säga varför, att man har svårt att förstå enkla exempel, och andra angrepp direkt mot personen.

Nu vet jag inte exakt vilka bilder du syftar på men antar att det är motocross vi talar om.. sant att bilderna tagits i ungefär samma ljusförhållanden, och sant att dom är olika exponerade.. men du har inte tjeckat metadata och du vet då inte att nästan uteslutande alla bilder som är tagna vid samma sektion av banan har samma inställningar i kameran. sen varierar inställningarna utefter vart ljuset träffar föraren osv som du säkert förstår.. Grejen är den att jag har satt mig ner med datorn och gått igenom var bild för sig utan hänsyn till att dom ska vara likadana, utan mer vilket jag tycker passar bäst just för den bilden.

Jag har förstått att du och jag är väldigt olika fotografer.. Du VERKAR (rätta mig om jag har fel, detta är inget absolut påstående utan ett antagande, för tydlighetens skull) se en bild som bra om den är tekniskt korrekt vad gäller att färger är som dom ska, ljuset är exakt rätt enligt normen, inga högdagrar som är ett litet snäpp för ljusa, inga lågdagrar som är för mörka osvosv. Detta respekterar jag, och har inte påpekat att det är fel att tycka så.

Jag däremot ser en bild som bra om den antingen förmedlar en känsla, eller har ett intressant motiv, eller rent av sticker i ögonen på folk och väcker debatt, eller får en att tänka.
Mina motocrossbilder tar jag för att förmedla den action som pågår och känslan av kontrollerat kaos.. min personliga smak gör att jag för såna här bilder gillar ordentlig kontrast, ordentligt med bokeh för att separera objektet från den röriga bakgrunden, och slutligen levande färger. JAG tycker att det blir snyggast för denna typ av foto! sen ska nämnas att min skärm inte är den mest tillförlitliga och jag har märkt att många andra skärmar underexponerar vad jag på min skärm ser som rätt.. detta kommer att fixas så fort pengar till en stationär dator finnes :)

Om jag med mitt tycke och smak skall betrakta din bild, så tycker jag (ursäkta hårdheten i kritiken) att det bara är en bild på en orm.. den säger mig inget mer än så.. den må vara rätt exponerad och vältecknad och allting stämmer tekniskt sett.. men den saknar liv. för mig(igen, det är min personliga åsikt, inget absolut påstående) hade det lika gärna kunnat vara taget av herr svensson på sin tur genom skogen med sin point and shoot. å andra sidan såg jag en bild på din andra länk till dedär cambridge in colour forumet, den bilden som lades upp senare.. där har du gjort mer rätt i mina ögon.. lite mer livfulla färger, det händer något i bilden som är ganska ovanligt att se, och vi har en trevligare komposition, du har gått ner till ormens nivå, dvs marknivå och då dras man in mer i sammanhanget.

Du påstår att mina bilder är direkt FEL och att detta är ett faktum. jag vågar anta att du tycker inte om dom för dom stämmer inte tekniskt sett.. JAG å andra sidan tycker om dom för att dom är lite utanför lådan.. sant att din skärm säkerligen avtecknar dom lite underexponerat, men bortsett från denna mänskliga/tekniska faktor tycker jag att dom är snygga.

Vi tänker olika, men jag säger inte att något är fel, jag säger att jag inte tycker om det, samt ger exempel på vad jag istället gillar. Jag tycker det är snällare och mer konstruktivt än att bara säga att det är fel punkt slut. dina åsikter om en bild är baserade på din smak och ditt tycke.
Dessutom, i din kritik är du väldigt nedvärderande och allmänt dryg. kan man inte hålla sig saklig ska man låta bli att säga nåt kan jag tycka.

news flash: din smak och ditt tycke är inte allmän lag, lika lite som mitt. att påstå att man själv gör rätt och dom som gör annorlunda gör fel tycker jag (igen, min uppfattning, inte lag) är lite väl själviskt.

edit: att min skugga är med kan liknas vid din suddiga bild på ormen, det är inte perfekt, men ögonblicket var värt det.

och tagga ner? då föreslår jag att herrn gör detsamma.. du tycks ganska tydligt se dig som en överman här, nån form av alfahane som gör som han vill pga ålder eller hur länge han varit medlem. vilket jag tycker är fel. alla ska behandlas lika.
 
Dina problem med moderna kameragränssnitt beror nog på att du har gått direkt från 1980 till nutidens kameror, och hoppat över alla mellansteg. När man vänjer sig gradvis är det lättare.

Det är säkert sant att min reaktion just nu i hög grad bygger på att jag inte har gått över pö om pö, men det gör den inte mindre giltig. Och jag kan faktiskt sköta reglagen på digitalkameror också, vilket säkert syns på bilderna jag tar. Det är inte bara jag som har problem, alla andra har samma problem i högre eller lägre grad, beroende på vilken utrustning som används. Min första digitala systemkamera har just det där lilla LCD-fönstret uppepå som visar inställningarna, men det gör inte själva reglagen bättre.(EOS 10D).

Just det digiotiska i reglagen är vad som gör dem sämre än de äldre. Jag använder faktiskt fortfarande mina objektiv från 70- och 80-tal på min systemkamera, och då har jag inga andra alternativ än A och M för exponeringen, och bländaren sitter på den gamla vanliga platsen, på en ring kring objektivet. Genom att jag slipper ha samma reglage för kompensation och bländare upplever jag det som mer konsekvent, och därmed mer lättjobbat. Jag hade kanske inte reagerat lika starkt just nu om jag hade vant mig gradvis, men inte desto mindre är de odefinierade digitala reglagen ergonomiskt sämre än analoga reglage. Jämför med en ratt som man ställer in i ett läge, där man nu har knappar, eller hjul med odefinierade lägen. Hjulet stegar visserligen, men gränssnittet är sämre ur ergonomisk synvinkel, därför att det inte står i något bestämt förhållande till vad som händer. Den inställning som jag kan göra på någon sekund fortfarande med vilken äldre kamera som helst mellan omkring 1950 och 1980 tar längre tid och är krångligare med moderna kameror, om man bortser från rena yrkeskameror som Mamiya, Sinar och Hasselblad.

Och som säkert alla förstår, är digioti en sammandragning av digital idioti. För min del ger jag en digital signal till de digitala reglagen.
 
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar