ANNONS
Annons

Kemi och tillbehör

Produkter
(logga in för att koppla)
Vad har du fått det ifrån? Förlänger du tiden för att kompensera för högre utspädning så blir det inte alls mindre kontrastrikt. Man anpassar ju tiden för att variera kontrasten. Högre temperatur eller förlängd tid ger högre kontrast med i övrigt lika parametrar och samma motiv/ljusförhållanden. Kontrasten minskar om du sänker temperaturen eller förkortar tiden, likaså om du späder framkallaren utan att förlänga tiden.

Att det skulle bli finkornigare med högre utspädning är också en myt. Det är precis tvärtom om parametrarna i övrigt är lika. Med D76 och spädning 1+1 är dock skillnaden försumbar. Späder du mera kan du dock räkna med något grövre korn. Även minskad agitering ger något grövre/skarpare korn. Många tror dock även att minskad agitering ger finare korn, vilket alltså är helt fel.
Förlåt EMAKS jag menade skarpare . Jag tycker tri x blir skarpare i 1+1 än konc. Dessutom tyckar jag att man får med mer av teckning i hög och lågdagrar. Agfa APX däremot är det tvärtom. Där verkar det som att kornen växer till enormt med tiden och den blir mkt rå och kornig och också intryck av att var mindre skarp i utspädd framkallare. Minskad agitering ger lägre kontrast (skuggorna får chansen att komma ikapp högdagrar). Ilford anger att 1+3 för ID 11 ska ge skarpaste resultatet (hur kornigt det blir säger dom inte).
 
Du kan välja vilket som men det påverkar framkallningstiden.
Bredvid din framkallningstid står det antingen "stock" eller ett blandningsförhållande, för D76 står det troligtvis "1:1". Vilket betyder 1 del brukslösning o 1 del vatten. Förhållandet beror både vilken film du använder o vilken tid du vill använda.

Kassera använd framkallare.

OM man framkallar MYCKET så KAN man hälla tillbaka den. Det förutsätter att man har exakt koll på hur mycket film man har framkallat. Då skall tiderna ändras efter ett visst mönster. Och dessutom skall man vara intresserad av att använda D76R. Där jag har för mig att R står för "Replenisher" precis som du skrev. Det skall tillsättas efter ett visst antal filmer osv.
Det är inte värt besväret för en normalanvändare.

Att göra som Mats föreslår, att blanda en del av pulvret var gg, är inte optimalt.
Kemin är en mixtur av olika kemikalier. Varje kemikalie har sin struktur o atomvikt. Det gör att en viss kemikalie har en större förmåga än de andra att hamna i botten o en annan i toppen. Har man då otur så får du inte med dig rätt proportioner av kemi när du blandar o du får ett felaktigt resultat som följd.
Vill man pyssla med koncentrat o blandning vid användning så är Kodak 110HC ett bättre val av framkallare, det är i princip samma som Ilfords: Ilfotech HC.
Koncistensen är ungefär som sirap o man använder ett antal ml per film. Funkar ypperligt med apotekets barnmedicinmått för att ta rätt mängd. Hållbarheten är flera år.

Du Emaks!
Har du provat HC 110 och tri x i småbild? Jämför själv med D76 så får du se! Har aldrig haft några problem med atomvikter. HC 110 tycker jag funkar för mellanformat och uppåt men det blir rejält kornigt. Om det eftersträvas kan man ju köra med den. Har man ett stort flöde av film så kan man ju blanda 3,8 liter på en gång. Annars är det faktiskt ett väl fungerande koncept att väga upp kemin. Har man en burk som du vänder upp och ner på några gånger innan du tar ut pulvret så är det absolut inga problem och ett väldigt ekonomiskt sätt för den som inte fotar så mycket. Du vet ju också att framkallaren är pinfärsk. Hur kul är det att stå och slå ut ett par liter som kunde använts i stället? Jag bara frågar?
 
Har man en burk som du vänder upp och ner på några gånger innan du tar ut pulvret så är det absolut inga problem och ett väldigt ekonomiskt sätt för den som inte fotar så mycket. Du vet ju också att framkallaren är pinfärsk. Hur kul är det att stå och slå ut ett par liter som kunde använts i stället? Jag bara frågar?

Du skulle kanske börja blanda dina framkallare med råkemikalier istället? De håller länge (min metol är ca 10 år gammal, och hydrokinonen ca 15 år... Jag brukar blanda till framkallaren en eller ett par dagar före jag skall framkalla film eller papper, efter behov. Jag använder Agfa-17 istället för D-76, men man kan blanda efter många olika recept efter vad man tycker fungerar bäst med den typ av film man skall framkalla. Roligt är det också.

Råkemikalierna och labbvågen kan man nästan se som ett engångsutlägg, och efter några år känns de nästan som gratis när de inte märks på ens månadsbudget.
 
Vilken typ av skärpa pratar vi om här? Hög upplösning eller hög lokal kontrast (acutance)?

Både och, skulle jag tro. Natriumsulfiten i outspädd D-76 fräter på silverkornen för att ge ett finkornigare intryck, men det påverkar detaljåtergivningen (upplösningen) negativt. Utspädd 1+1 till 1+3 kommer detaljerna fram bättre, och man får högre akutans. HC-110 och Rodinal ger högre akutans än D-76 1+1 utan att påverka upplösningen lika mycket.
 
Nina,

Jag tror de flesta förvarar framkallaren som s.k. "stock solution", dels för att det är mindre utrymmeskrävande och för ökad flexibilitet.

Med flexibilitet menar jag att när du blir mer avancerad vill du kanske variera spädningen för att kontrollera resultatet. Lägre koncentration och längre tid ger färdiga bilder som ser skarpare ut och filmen blir lite snabbare (= ger mer detalj i skuggorna) på bekostnad av ett mer framträdande korn och lägre kontrast.

De flesta som framkallar i D-76 (eller ID-11) verkar (inklusive mig själv) enbart köra 1:1. Jag späder i ett mätglas precis innan jag ska framkalla. En fördel är att det är lätt att kontrollera temperaturen. På sommaren späder jag med kallt vatten och på vintern med lite varmare.

Jag använder ID-11 som i princip är identisk med D-76. Jag köper pulvret i påsar som ger en liter stock som jag förvarar i en enlitersflaska. I mitt fall räcker det till 12 rullar film.

Stoppbad behövs egentligen inte. Du kan stoppa framkallningen genom att skölja med vatten. Fördelen med stoppbadet är att det är enklare att få en reproducerbar process.

Fixerna förvarar jag färdigblandat i en enlitersflaska och jag återanvänder lösningen i upp till ett år.

Vätningsmedel är heller inte nödvändigt. Om du sköjer i hårt vatten är det risk för kalkfläckar och då är det ett bra hjälpmedel att undvika droppar. En annan lösningar är att göra sista sköjningen i demineraliserat vatten. Det sagt: jag använder vätningsmedel. Jag brukar avlägsna det mesta vattnet med en avstrykare. Då är filmen oftast torr inom en timme.

Have fun!

Jonas
 
Vad har du fått det ifrån? Förlänger du tiden för att kompensera för högre utspädning så blir det inte alls mindre kontrastrikt. Man anpassar ju tiden för att variera kontrasten. Högre temperatur eller förlängd tid ger högre kontrast med i övrigt lika parametrar och samma motiv/ljusförhållanden. Kontrasten minskar om du sänker temperaturen eller förkortar tiden, likaså om du späder framkallaren utan att förlänga tiden.

Att det skulle bli finkornigare med högre utspädning är också en myt. Det är precis tvärtom om parametrarna i övrigt är lika. Med D76 och spädning 1+1 är dock skillnaden försumbar. Späder du mera kan du dock räkna med något grövre korn. Även minskad agitering ger något grövre/skarpare korn. Många tror dock även att minskad agitering ger finare korn, vilket alltså är helt fel.

1. Det finns väl olika motiv för att välja framkallningstid. Om framkallningstiden väljs för att zon 5 ska få samma täthet hos negativet kommer en högre spädning ge lägre konstrast. Det beror på att den relativa skillnaden i reaktionhastighet mellan högdagrar och skuggor blir mindre, pga. snabbare lokal utarmning i högdagrarna. Om framkallningtiden väljs för att ge liknande konstrast, ja då blir väl konstrasten liknande.

2. Högre utspädning ger en bild som upplevs som skarpare, s.k. "acutance". Det beror på diffision i emulsionens plan. Lokalt utarmad framkallare i en högdager kommer att diffundera in i randen av en skugga och ge långsammare reaktion och den rikare framkallaren diffunderar åt andra hållet och ger ökad reaktionshastighet i randen av högdagern. Effekten är identiskt med vad Photoshop gör när bilden skärps digitalt.

3. Ökad utspädning ger grövre korn. Igen en lokal effekt: Natriumsulfiten som etsar kornen utarmas i emulsionens närhet vilket ger mindre effekt.

Nota bene: Aggressiv agitering minskar lokala skillnader.

Min slutsats av all teori är att i praktiken är skillnaderna små. Jag har kommit fram till att ett negtiv med mindre täthet (och kontrast) är lättare att scanna. Samtidigt försöker jag lyfta skuggorna något. Därför följer jag delvis Bruce Barnbaums råd, men jag gör för det mesta på samma sätt oavsett motivets kontrastrikedom. Jag exponerar Tri-X till ISO 300 för att lyfta skuggorna och jag framkallar ca 30% kortare tid jämfört med anvisningarna för att minska kontrast och ge ett lättscannat negativ. Resten fixare jag i Photoshop.

Jag planerar att gå över till XTOL som är ungefär samma som D-76/ID-11 fast lite bättre på det mesta. Jag har också börjat fascineras av Rodinal-looken, framför allt det som kallas brilljans, dvs. hur högdagrana liksom lyser utan att de andra tonerna försämras. Kornens utseende gör att bilden upplevs lite som "gamla" fotografier. Att särskilja känslan från mängden är väl egentligen den enda anledningen att hålla på med analogt fotografi?

My two cents.

Groet,

Jonas
 
Mycket välskrivet.
Men man bör undvika ordet utspädning, använd ordet koncentration.
Högre utspädning lr ökad utspädning. .. det är samma sak.
 
Mycket välskrivet.
Men man bör undvika ordet utspädning, använd ordet koncentration.
Högre utspädning lr ökad utspädning. .. det är samma sak.

Tack, Erik. Efter nästan 10 år utomlands upptäcker jag då och då att skärpan i min svenska både vad gäller stavning och hur jag uttrycker mig börjar degenerera. Jag hoppas att de flesta fortfarande förstår vad jag menar.
 
Det Analoga Mörkrummet

Blanda enligt beskrivningen och häll framkallaren i flaska/flaskor. D-76 kan användas koncentrerad eller utspädd 1+1 (eller 1+2 eller 1+3, med förlängd framkallningstid givetvis). Blanda inte bara en del av pulvret, utan blanda allt på en gång enligt beskrivningen.



25ml 24% ättika till en liter vatten fungerar bra till film. Annars går det bra att använda vatten som stoppbad. Syftet är att avbryta framkallningen innan fixet, och fixet håller längre om du inte får framkallarrester i det.



Jag använder bruna glasflaskor för framkallare och plastdunkar för fixet. Du kan förstås ha framkallaren i plastflaskor också, bara du skyddar dem mot ljus (som skyndar på oxideringen).



Vätmedel bör man använda eftersom det är lätt att man får torkfläckar på filmen, och de är inte alls lätta att tvätta bort, speciellt om de hamnar på emulsionssidan. Vätmedel är en bra investering, och en flaska räcker i många år! Några droppar i sista sköljvattnet räcker.

En del använder diskmedel som vätmedel, men jag vågar inte lita på att däri inte finns några kemikalier som påverkar arkivbeständigheten negativt.



Det finns säkert i några butiker. Annars kan du ju beställa en bra labbtermometer från Photax.se
Himmel så käckt att jag hittade svar på mina frågor direkt på fotosidan.
Funderade just på att sätta fart på min kopieringsapparat från dess långa vila, och kom på att jag glömt hur jag gjorde med vätskor o tider(temp kom jag ihåg....)Tusen tack för bra info o tips.Återkommer,
Britag
 
Jag har rotat i förådet och hittat några årgångar Fotografi.
Angående toning så sa jag förut att det fanns artiklar i Fotografi.
Det var bla nr 3 -95, men det är ju upphovsrätt mm ....
Tog några bilder i lysrörsljus med reflexer( 7 sidor i artikeln).
Finns intresse hos er?
 

Bilagor

  • _IGP6482.jpg
    _IGP6482.jpg
    33.6 KB · Visningar: 111
  • _IGP6487.jpg
    _IGP6487.jpg
    84.9 KB · Visningar: 35
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar