Erik Schalin
Aktiv medlem
OK så då går vi ALLA dagligen runt i ngt som är mycket giftigt. O andra sidan så blir det allt vanligare med bokstavsdiagnoser i vårt samhälle.
Varför antar du det?
Kemi och tillbehör
- Trådstartare Lazoli
- Start datum
Varför antar du det?
SR-T303
Avslutat medlemskap
Nja, anta och anta. Det är bara att söka på exempelvis "silver miljöpåverkan" och läsa om man inte vet det innan.
/Magnus
Erik Schalin
Aktiv medlem
Syftar du på mina ord som syftar på att klädindustrin är en av världens största silverförbrukare eller att ngn antar att jag slänger tops o piller???
När det gäller medicin så är det givetvis en sanning att alla som tar medicin kommer förr eller senare att förpassa medicinen till våra reningsverk, ja om det finns ett reningsverk vill säga. Eller menar ni att kroppen skulle spara på medicin, i så fall har ni fel.
Erik Schalin
Aktiv medlem
dadlas
Aktiv medlem
Håller med. Jag har farsans gamla kodachrome från början av 50 talet kvar t o m. Neg finns hemma hos mig från 1910 talet (ej bruntonade glasplåtar) som det går utmärkt att kopiera.
millhouse
Aktiv medlem
Toning eller ej- skyddseffekt ? Kemi.
Jag upplever att tona en bild eller ej har gått i vågor under dom snart 50 år som jag tänt ljuset till mörkrummet. Rent allmänt så finns det för S/V bilder utöver bruntoning också bla. järntoning som ger en blå bild och nikeltoning som ger effekten markant skär eller magentafärg.
Vad gäller skyddseffekt av bilder som bla. tonas och då tex brun dito så finns det en viss skyddseffekt och detta beror på (hoppas att jag uttrycker mig begripligt) alla toner ingår i en förening med bildsilvret. Det gör silvret motståndskraftigt mot luftföroreningar tex svavel som i olika skepnader snabbt kan bryta ner en bild.
Att tona en bild ger ju också en "bildestetisk" effekt som man ibland vill uppnå. Skulle man inte vilja ha denna effekt och söker skyddseffekt på sina bilder så fanns det tidigare Agfa Sistan, som inte gav någon tonings effekt alls. Tyvärr går det inte få tag i denna mer.
Så vad gäller kemi från mörkrummet. För mig gäller att allt går vägen över återvinningscentralen. Visst vi har massa saker i vårt samhälle idag som inte skall ut i vatten och natur igen. Men om jag personligen inte bidrar med något så känns det bra. Jag undviker gärna att ställa den ena giftet mot det andra. Kanske är en "miljö nörd", med möjligheten till kompostering och sortering av hushållsskräpet. Vår kommun uppmuntrar till detta genom att kraftigt sänka avgifterna för soporna om man sortera till minsta del.
Jag upplever att tona en bild eller ej har gått i vågor under dom snart 50 år som jag tänt ljuset till mörkrummet. Rent allmänt så finns det för S/V bilder utöver bruntoning också bla. järntoning som ger en blå bild och nikeltoning som ger effekten markant skär eller magentafärg.
Vad gäller skyddseffekt av bilder som bla. tonas och då tex brun dito så finns det en viss skyddseffekt och detta beror på (hoppas att jag uttrycker mig begripligt) alla toner ingår i en förening med bildsilvret. Det gör silvret motståndskraftigt mot luftföroreningar tex svavel som i olika skepnader snabbt kan bryta ner en bild.
Att tona en bild ger ju också en "bildestetisk" effekt som man ibland vill uppnå. Skulle man inte vilja ha denna effekt och söker skyddseffekt på sina bilder så fanns det tidigare Agfa Sistan, som inte gav någon tonings effekt alls. Tyvärr går det inte få tag i denna mer.
Så vad gäller kemi från mörkrummet. För mig gäller att allt går vägen över återvinningscentralen. Visst vi har massa saker i vårt samhälle idag som inte skall ut i vatten och natur igen. Men om jag personligen inte bidrar med något så känns det bra. Jag undviker gärna att ställa den ena giftet mot det andra. Kanske är en "miljö nörd", med möjligheten till kompostering och sortering av hushållsskräpet. Vår kommun uppmuntrar till detta genom att kraftigt sänka avgifterna för soporna om man sortera till minsta del.
Emaks
Aktiv medlem
Att selentona negativ är något som både ökar hållbarheten och som ger mera kontrast. Men jag tror mest att det används för kontrastökning på negativ för att få dom kopierbara till normal kontrast (i de fall de blivit för mjuka för att få normal kontrast med hårdaste filtrering/papper). Jag har själv använt den metoden på mjuka negativ och på det sättet kunnat få kontrastökning motsvarande ca 1 pappersgrad/ett filtreringssteg.
Men selen används nog annars mest på papperskopior. Själv använder jag det regelmässigt, både för att få djupare svärta och därmed lite bättre sting i kontrasten, men även för att få en trevligare (varmare) ton på papper av klorbromsilvertyp. Bromsilverpapper påverkas minimalt i tonen av selen, men svärtan blir däremot djupare och kontrasten ökar något precis som med klorbrompapper.
Men selen används nog annars mest på papperskopior. Själv använder jag det regelmässigt, både för att få djupare svärta och därmed lite bättre sting i kontrasten, men även för att få en trevligare (varmare) ton på papper av klorbromsilvertyp. Bromsilverpapper påverkas minimalt i tonen av selen, men svärtan blir däremot djupare och kontrasten ökar något precis som med klorbrompapper.
Bofoto2
Aktiv medlem
Jo visst, 50 - 100 år är nog gissningsvis hållbarheten på film beroende på
fuktighet, strålning (dagsljus) och gaser. Filmen kan mögla, silvret oxidera
och filmbasen åldras. Bra fixering är naturligtvis mycket viktigt.
Men vill man ha arkivbeständighet är bra miljö och svavel eller selentoning viktigt.
Vid svaveltoning blir silvret silversulfid, silverpartiklarna är lättoxiderade
men silversulfid är stabilt.
Jag tänkte nog garanterat 50-100år i inlägget.
Jag har inte svaveltonat så mycket film, men däremot bilderna jag gjorde
innan jag ledsnade på det dåliga labbet.
Selen verkar poppis, men svaveltoning ska vara lite vassare när det
gäller arkivbeständighet. Svaveltoning luktar och selen bör man nog
lämna in till återvinning.
Bofoto2
Aktiv medlem
Oj, det var 15 år sen...
För film rekommenderar jag toning bara om det är riktigt viktiga bilder.
Men man kan tona alla papper (svart vita).
Efter fixering och skölj kommer toning sen skölj igen, gärna tex Tetenal mirasol
i en minut efter skölj http://www.photax.se/kemi/ovrigfotokemi.htm
Och sen en cellulosasvamp att dra av vattnet http://www.photax.se/mrkr/avt/filmavt.htm
Jag har bara använt enbadstoning.
Källor, ja det jag främst tänker på är en Finne som forskade på tonare
på 90 talet. Fotografi publicerade flera artiklar gissningsvis runt 94.
Bör gå att hitta på ett stort biblotek.
Kanske finns nåt på fotosidan http://www.fotosidan.se/forum/search.php?searchid=3069550
Senast ändrad:
Erik Schalin
Aktiv medlem
Nej
Du kan köpa det i tablettform i hälsokostbutiken o äta det.
SanneJ
Aktiv medlem
Och därför är det inte giftigt eller miljöfarligt? Naturligtvis ska det återvinnas och inte ätas då det kan vara dödligt i fel dos.
Emaks
Aktiv medlem
Tror inte det är selenet i sig, utan den lösning det finns bundet i (ammoniaklukt) som gör att det inte är så lämpligt att hälla ut i avloppet.
Hörde på nyheterna häromdagen att hydrokinon är förbjudet inom EU (finns i en del framkallare som hårdframkallningsämne, t.ex D76). Det finns i flertalet produkter som säljs öppet i Sverige idag, bl.a kosmetiska produkter t.ex. Undrar om det finns undantag för fotokemi och annat eftersom det fortfarande säljs i öppna handeln?
Hörde på nyheterna häromdagen att hydrokinon är förbjudet inom EU (finns i en del framkallare som hårdframkallningsämne, t.ex D76). Det finns i flertalet produkter som säljs öppet i Sverige idag, bl.a kosmetiska produkter t.ex. Undrar om det finns undantag för fotokemi och annat eftersom det fortfarande säljs i öppna handeln?
J. Patric
Aktiv medlem
Ja, det är den medicinska användningen som är förbjuden. Saxar från Wikipedia:
Här i Kiruna fick jag beskedet från kommunen att det går bra att hälla framkallaren i avloppet, eftersom det är så liten mängd skadliga ämnen. Men jag tycker att det bara är bra att man får dåligt samvete av att göra så, och att man hellre lämnar in framkallaren till miljöstationen. Det finns ju värre miljöbovar, men många bäckar små av gifter är ju inte heller bra.
Jag vill inte knäppa någon på fingrarna för att de häller ut sin framkallare i avloppet om de fått klartecken till det, utan jag nickar hellre med beröm åt de som lämnar in den.
Här i Kiruna fick jag beskedet från kommunen att det går bra att hälla framkallaren i avloppet, eftersom det är så liten mängd skadliga ämnen. Men jag tycker att det bara är bra att man får dåligt samvete av att göra så, och att man hellre lämnar in framkallaren till miljöstationen. Det finns ju värre miljöbovar, men många bäckar små av gifter är ju inte heller bra.
Jag vill inte knäppa någon på fingrarna för att de häller ut sin framkallare i avloppet om de fått klartecken till det, utan jag nickar hellre med beröm åt de som lämnar in den.
Lazoli
Medlem
Framkallningen gick bra! Nu är jag igång igen och har framkallat flertalet rullar... spännande när man inte har nån aning om vad som är på dom, det var tre år sen jag fotade vissa
Apropå att hälla ut kemikalier i avloppet eller inte, så har jag också hört att man skulle kunna hälla ut framkallaren. Så gjorde vi i skollabbet i USA. Men med tanke på hur mycket konstiga ämnen som verkar finnas i förstår jag inte riktigt hur det kan vara möjligt att det inte ska göra nån skada. Så jag planerar nog att samla upp alla kemirester i dunkar och återvinna iallafall.
Förresten, har just tagit en 120mm rulle jag skulle vilja framkalla. Hur mycket D76 (1+1 lösning) skulle ni använda för det? Hittills har jag använt 300 ml för en 135mm film eller 600ml för två rullar.
Apropå att hälla ut kemikalier i avloppet eller inte, så har jag också hört att man skulle kunna hälla ut framkallaren. Så gjorde vi i skollabbet i USA. Men med tanke på hur mycket konstiga ämnen som verkar finnas i förstår jag inte riktigt hur det kan vara möjligt att det inte ska göra nån skada. Så jag planerar nog att samla upp alla kemirester i dunkar och återvinna iallafall.
Förresten, har just tagit en 120mm rulle jag skulle vilja framkalla. Hur mycket D76 (1+1 lösning) skulle ni använda för det? Hittills har jag använt 300 ml för en 135mm film eller 600ml för två rullar.
mb90
Avslutat medlemskap
Det brukar stå i botten av framkallningsdosan hur mycket vätska som krävs för respektive filmtyp. För en Patersondosa så har jag för mig att det är 500 ml som krävs för en 120-film (fast jag brukar alltid ha i lite extra för säkerhetsskull, en gång har jag lyckats framkalla med för lite framkallare i dosan och det vill jag helst slippa göra om)
minco
Avslutat medlemskap
Återvända Kodak d-76?
Jag är kanske lite trött, men jag måste få ställa en dum fråga. Jag har försökt läsa befintliga trådar, men jag känner mig lite lost. Det var några år sedan sist arbetade i mörkrummet.
Jag har blandat ut Kodak d-76 (pulver) enligt anvisningarna (1:3) och fått 3.8 liter lösning. Och sen har jag använt den vätskan nu som den är (ca 3 dl per sprial/rulle). Eller ska den också spädas ut med vatten? Och jag undrar också om jag ska hälla tillbaka använd framkallare tillbaka till behållaren eller ska jag kassera den? Jag vet att sist jag framkallade använde vi oss av en replenisher för att behålla effektiviteten. Tacksam för ett svar för en nybörjare som jag...
Jag är kanske lite trött, men jag måste få ställa en dum fråga. Jag har försökt läsa befintliga trådar, men jag känner mig lite lost. Det var några år sedan sist arbetade i mörkrummet.
Jag har blandat ut Kodak d-76 (pulver) enligt anvisningarna (1:3) och fått 3.8 liter lösning. Och sen har jag använt den vätskan nu som den är (ca 3 dl per sprial/rulle). Eller ska den också spädas ut med vatten? Och jag undrar också om jag ska hälla tillbaka använd framkallare tillbaka till behållaren eller ska jag kassera den? Jag vet att sist jag framkallade använde vi oss av en replenisher för att behålla effektiviteten. Tacksam för ett svar för en nybörjare som jag...
dadlas
Aktiv medlem
Enligt anvisningar så är det nu brukslösning du har och den är koncentrerad. Det innebär kortare framkallningstider och bra resultat. En del föredrar att späda den 1:1 och då blir det längre tider och lite mindre kontrastrikt och påstår en del lite finkornigare (men det beror på film). JAg har hittat ett sätt att snåla med kemin och det är att bara blanda 55 g i 1 liter vatten då har jag 1 liter 1:1 spädning och behöver inte riskera att undra om framkallaren fortfarande funkar när det gått några månader. Har hällt över pulvret i en burk som jag skakar innan jag väger upp. JAg förväter filmen, alltså häller i vatten i dosan före (obs samma temp hela tiden) vänder dosan och knackar den lätt mot bänken hela första halvminuten. Sedan vänder jag dosan snabbt två gånger varje halv minut (obs skruva på locket ordentligt på dosan). Sedan stopbad helt kort och efter det fix i minst 5 min (kodaks Tmaxfix spädning 1:5). Därefter kort skölj och sedan 2 min HCA dom jag också blandar en tesked i några dl vatten och skakar dosan under ett par minuter. Sedan skölj 5-10 min och därefter sista badet i destvatten (köpt på biltema) som jag blandat med vätmedel. Den falskan behåller jag kanske 10 filmer innan jag slänger (man får hålla koll så det inte börjar växa i den dock).
Erik Schalin
Aktiv medlem
Du kan välja vilket som men det påverkar framkallningstiden.
Bredvid din framkallningstid står det antingen "stock" eller ett blandningsförhållande, för D76 står det troligtvis "1:1". Vilket betyder 1 del brukslösning o 1 del vatten. Förhållandet beror både vilken film du använder o vilken tid du vill använda.
Kassera använd framkallare.
OM man framkallar MYCKET så KAN man hälla tillbaka den. Det förutsätter att man har exakt koll på hur mycket film man har framkallat. Då skall tiderna ändras efter ett visst mönster. Och dessutom skall man vara intresserad av att använda D76R. Där jag har för mig att R står för "Replenisher" precis som du skrev. Det skall tillsättas efter ett visst antal filmer osv.
Det är inte värt besväret för en normalanvändare.
Att göra som Mats föreslår, att blanda en del av pulvret var gg, är inte optimalt.
Kemin är en mixtur av olika kemikalier. Varje kemikalie har sin struktur o atomvikt. Det gör att en viss kemikalie har en större förmåga än de andra att hamna i botten o en annan i toppen. Har man då otur så får du inte med dig rätt proportioner av kemi när du blandar o du får ett felaktigt resultat som följd.
Vill man pyssla med koncentrat o blandning vid användning så är Kodak 110HC ett bättre val av framkallare, det är i princip samma som Ilfords: Ilfotech HC.
Koncistensen är ungefär som sirap o man använder ett antal ml per film. Funkar ypperligt med apotekets barnmedicinmått för att ta rätt mängd. Hållbarheten är flera år.
Emaks
Aktiv medlem
Vad har du fått det ifrån? Förlänger du tiden för att kompensera för högre utspädning så blir det inte alls mindre kontrastrikt. Man anpassar ju tiden för att variera kontrasten. Högre temperatur eller förlängd tid ger högre kontrast med i övrigt lika parametrar och samma motiv/ljusförhållanden. Kontrasten minskar om du sänker temperaturen eller förkortar tiden, likaså om du späder framkallaren utan att förlänga tiden.
Att det skulle bli finkornigare med högre utspädning är också en myt. Det är precis tvärtom om parametrarna i övrigt är lika. Med D76 och spädning 1+1 är dock skillnaden försumbar. Späder du mera kan du dock räkna med något grövre korn. Även minskad agitering ger något grövre/skarpare korn. Många tror dock även att minskad agitering ger finare korn, vilket alltså är helt fel.
