Zewrak skrev:
Jag har en liten anekdot om när jag själv blev dömd för skadegörelse, som visar på hur sunt det är.
Det hela hände när jag var runt 18 år. Jag hade varit och förfriskat mig med ett stop eller två, ja kanske närmare tio. Hur som helst skulle jag ta bussen hem och spatserade till den sedvanliga hållplatsen. Till saken hör att stolpen där hade varit böjd i fyrtiofem graders vinkel i över ett år. Efter att en bil hade kört in i den.
Fylld av glädje och allmänt välmående, fick jag naturligtvis för mig att jag skulle resa upp stolpen. Sagt och gjort, jag ställde mig och började bända upp den mot en mer lodrät hållning.
Plötsligt känner jag hur någonting slår i mitt bakhuvud med sådan kraft att jag faller till backen. Väl liggandes där, funderandes på vad det var som hände får jag några slag och sparkar i bröstet och ansiktet, som tur var lyckades jag hålla för armarna så ingen större skada skedde mot ansiktet.
Efter ett tag så tar en person tag i armen på mig och bokstavligen drar iväg mig, till polisstationen. Där fyller en konstapel i en anmälning om skadegörelse.
Ett år senare kallas jag in till tingsrätten för åtal. Där personen som slog ner mig och drog mig till länsman (en gammal boxare från Gävle), vittnar högt och heligt om hur jag hade skadegjort stolpen så till den grad att den lutade 45 grader. Till bevisen lades även bilder på stolpen, som jag uppenbarligen totalt misslyckats att bända upp, eftersom den som sagt lutade likadant som den gjort i över ett år.
Efter en 3 timmar lång förhandling, där jag fick redogöra för hela min kväll och bli utskrattad för att jag skulle ha blivit påhoppad av en "känd" och respekterad äldre herre och slagen till marken. (Polisen som förhörde mig ett år tidigare frågade till och med om jag trodde han var dum i huvudet). Så dömdes jag till 1200kr i dagsböter och 400kr i skadestånd till bussbolaget som ägde skylten.
