Kameran eller fotografen?

[sb12]

En sanning med modifikation. Även mästarna som Bresson och daVinci måste ha använt sig av de bästa möjliga verktyg - penslar färger osv. Ge en mästare en billig pensel som tappar håret då blir det inte något mästerverk. Ge honom en färg som är inte ljusäkta så bleknar färgen efter några år och då blir det inget mästerverk kvar. Tyvärr.
En mästare måste ha de bästa verktygen för att kunna fokusera på sitt skapande och inte kämpa med dåliga verktyg för att få någorlunda bra resultat. Detta gäller speciellt om man vill stimulera barnens intresse för teckning eller målning - ge de penslar och kritor av bra kvalitet, snåla inte med det billigaste av tanken att de kan förstöra de dyra penslarna. Då kan de fokusera på sin kreativitet och inte på verktygen.

Men det här är ju det sämsta argumentet någonsin. Samma som Sten-Åke kör med. Ge den bästa penseln till en total nybörjare så blir det ju inget iallafall.

 

[sb12]

Jag förstår nog inte ens det Terje försöker säga. Vaddå tänk i bild. De som till skillnad från Terje kör RAW och efterbehandlar skapar ju bilden slutligt vid efterbehandlingen. Om Terje NUMERA hävdar att han skapar bilden innan han tar den färdig rakt ur kameran som kameran skapar den i JPEG med de kvalitetsbegränsningar den tekniken nödvändigt ger, så har jag svårt att ta in att en naturfotograf med ett uppenbart intresse av slutresulraten är beredd att avstå från de kvalitetslyft en riktigt bra konverterare kan ge idag.

För mig och många andra som efterbehandlar RAW finns ingen färdig bild innan efterbehandlingen skapat den.

Det här är inte heller ett argument för att kameran är viktigare.

 

[sb12]

Sannolikheten att båda skulle verkligen ha läst på och lärt sig sina kameror utan och innan och verkligen skaffat sig denna konfiguration jag beskrivit är nog rätt liten i praktiken. Jag vet rätt väl från tidigare diskussioner vi haft kring dessa ämnen att många hellre killgissar och kör med trial and error ända in i kaklet än läser en endaste rad om de kan undvika det. Sony-fotografer av denna typ känns lättast igen på att de ofta gnäller högljutt över Sonys urusla menysystem

Det finns ju många aspekter på ditt exempel dock och de varierar med profilen på fotograferna. Jag föringar verkligen inte att det finns talang men idag finns verkligen en materialfaktor som aldrig tidigare varit så tydlig.

Om jag exv. skulle varit en sportfotograf på OS så borde mina odds ökat drastiskt att kunna dokumentera exakt det moment jag vill ha (t.o.m. med fokus på ett öga) om jag exv. kan ta 60 bilder av Duplantis möjligen vinnande hopp om jag har en A1:a som uppdaterar AF och exponering 120 ggr/sek och tar 60 bilder under säg de kanske två sekunder hoppet varar.

Om vi går 10 år tillbaka. Vilka möjligheter hade en liknande fotograf då? Jag tror att yrkeskunskaperna då betydde betydligt mer då än nu då dessa nu ofta kan kompenseras av AI-tekniken.

Sen kan man ju undra ändå om det verkligen är de bästa bilderna vi får se eller idag eller om det är de som levereras snabbast. Det är ju också en enormt viktig faktor i det flödet. Även det är en materialfråga. De som vill lyckas i dessa sammanhang måste inte bara ta de bästa bilderna men även ha de snabbaste och mest effektiva arbetsflödena. Jag tycker Scott Kelbys lilla story nedan beskriver kraven rätt bra.

My Sports Photography Workflow (so far) - Scott Kelby's Photoshop Insider

Det verkar rätt jobbigt att vara sportfotograf tycker jag. Det skulle aldrig varit något för mig det måste jag ärligt tillstå.

Inte så övertygande om du tror att det inte finns två personer på denna jord som har lärt sig en Sonykamera. Du verkar ju ha lyckats göra det så det är väl bara att gratulera.
Jag tror mig ha sett sportfoton från förr som är riktigt grymma, men jag kan ju ha fel.
Jag får känslan av att du kanske är lite för imponerad av teknik och kanske inte riktigt har en realistisk bild av hur det fungerar och hur mycket det påverkar.

 

[fotobollfoto]

Inte så övertygande om du tror att det inte finns två personer på denna jord som har lärt sig en Sonykamera. Du verkar ju ha lyckats göra det så det är väl bara att gratulera.
Jag tror mig ha sett sportfoton från förr som är riktigt grymma, men jag kan ju ha fel.
Jag får känslan av att du kanske är lite för imponerad av teknik och kanske inte riktigt har en realistisk bild av hur det fungerar och hur mycket det påverkar.

Det finns massor av sportfoton från förr som är ikoniska! Inget snack om det. Men det finns större chans att få en okej bild med dagens utrustning. Okej behöver inte vara ikonisk. Den ska duga för att vara en symbol för eventet som rapporteras.
Tekniskt bra bilder är idag vardagsmat. Det är ingen konst att sätta fokus och exponering. Det som begränsar är skrivhastighet och buffert. Det är ett chicken race om vem som vågar påbörja bildserien sist och ha buffert kvar när bilden med stort B dyker upp.

Men sportfoto kan också vara något annat. Det finns bilder som sticker ut. Någon duktig fotograf skulle kunna ändra synen på fotbollsbilder.

Min personliga favorit bland egna bilder är långt ifrån ett tekniskt underverk. Brusig och oskarp.

 

[Sten-Åke Sändh]

Men det här är ju det sämsta argumentet någonsin. Samma som Sten-Åke kör med. Ge den bästa penseln till en total nybörjare så blir det ju inget iallafall.

Det jag tycker Artis har en poäng i när han tar exempel från måleriet är att det leder över i digigitalfotografiets efterbehandling. När TS skapade tråden så ställde han fotograf och kamera mot varandra. Både han och du missar då den viktiga efterbehandlingen som jag själv och många andra ser som det verkliga skapandet. Det är väl ingen tillfällighet att både Lightroom och Photolab länge haft "adjustment brush" som direkt anspelar på måleriverktyg och att även Capture One i sin senaste version har just det som ett huvudnummer för att locka till uppgradering.

När jag såg videon här på FS för nya CO så tänkte jag direkt på hur man målar med färgerna. För mig är algoritmerna i RAW-konverterarna bara en förlängning på vad man till viss del försöker göra i kamerorna men inte riktigt klarar av av flera skäl. Kamerorna begränsas av sina kompromisser och klarar helt enkelt inte att driva den AI-drivna brusreducering som datorerna klarar med sin näst intill obegränsade tillgång till el, sina kraftigare processorer och sina dedikerade grafikkort.

De fotografer som sitter fast i en romantisk syn på bildskapandet som något som helt eller huvudsakligen sker i tagningsögonblicket av en kanonfotograf som redan till 100% skapat bilden i sitt huvud, innan tagningen, tror jag riskerar att gå miste om just de nära obegränsade möjligheter till att nästan helt kunna styra färdig bild i efterbehandlingen. Om man bortser från dessa efterbehandlingens möjligheter och helt avstår från den så är man nog överhuvudtaget ingen digitalfotograf utan mer en analog fotograf med en digital kamera. Jag var nog så själv när jag började digitalt 2005 och plåtade i JPEG men efter det har både den tekniska utvecklingen och jag personligen helt ändrat mitt sätt att fotografera.

 

[esbtse]

Visst är det intressant med fotografer som alltid har det senaste och det bästa, men som efter massor av år ännu inte blivit bra fotografer. Man kanske tror att man är det, så självinsikten sviktar en aning.

Visst är det intressant med fotografer som aldrig har det senaste och det bästa, men som redan tidigt hade känslan för det fotografiska och blev riktigt bra fotografer. Men som kanske tror att man inte är det, så självinsikten sviktar en aning (eller Jante).

Livet är verkligen rättvist…

Man får arbeta med sina brister. Alla har inte lika förutsättningar att bli duktig fotograf då det kräver talang och framförallt hårt kontinuerligt arbete.

Många tror att ny utrustning är en genväg till ökad kompetens men oftast är det tvärt om. Konstnärer har vittnat om att man blir kreativ med med begränsningar och därför en bättre konstnär.

Om man inte är dilettant så lär man sig med åren att begränsa utrustningen till ett minimum.

Det ser jag som största nackdelen med det digitala mediet är dessa ständiga uppgraderingar i programvara och hårdvara och det kräver att man har mognat och är trygg i sig själv för att stå emot.

I mitt fall hjälper en dålig ekonomi mig att koncentrera på bild i stället för utrustning. Man utvecklas också genom att läsa konstböcker och studera bra fotografer i bokform och på nätet.

 

[Sten-Åke Sändh]

Inte så övertygande om du tror att det inte finns två personer på denna jord som har lärt sig en Sonykamera. Du verkar ju ha lyckats göra det så det är väl bara att gratulera.
Jag tror mig ha sett sportfoton från förr som är riktigt grymma, men jag kan ju ha fel.
Jag får känslan av att du kanske är lite för imponerad av teknik och kanske inte riktigt har en realistisk bild av hur det fungerar och hur mycket det påverkar.

Det är precis tvärtom nu. Tekniken har äntligen kommit dit hän att jag nästan helt kan skita i den och fullständigt koncentrera mig på bildskapandet istället och genom det kan jag nu ta en del bilder jag aldrig skulle lyckats med förr eftersom kameran då var alldeles för mycket i vägen.

 

[esbtse]

Det beror ju helt på vad de fotograferar. Försök få nåt vettigt ur en 15 år gammal kompaktkamera i riktigt dåligt ljus. Det går liksom inte, i alla fall inte utan stativ. Det är heller inte alla kameror som ger dig möjlighet till manuella inställningar.

I övrigt använder naturligtvis inte alla bra och talangfulla fotografer M-läget. Varför skulle de göra det?

De bästa bilderna som jag har tagit är med Panasonic LX 3 och LX5. Framförallt kunde man ta med sig kompaktkameran överallt. Jag har nu uppgraderat till Fuji X-Pro 1 och X-T1 men lyckas sämre trots större sensor då kamerorna är större och svårare att ha med överallt..

 

[esbtse]

Det är Yin och Yang, vilket jag tycker passade mycket bra i sammanhanget.

Annars vann du diskussionen, för din skull.

Kasta inte pärlor till svin

 

[esbtse]

Om jag får sätta det lite på sin spets; tack vare att fågelfoto har blivit mer materialsport än bildtänk så finns det vansinnigt många direkt tråkiga fågelbilder. Sedan ska nästan alla fågelfotografer göra de samma fågelbilderna så det blir gränslöst enahanda (lite lördagsgnäll innan kvällens fotoutflykt, måste vara värmen).

Försök fånga fågelns personlighet. Eller låta den vara en detalj i bilden. Anars blir bilderna dötråkiga.

 

[Artis]

Men det här är ju det sämsta argumentet någonsin. Samma som Sten-Åke kör med. Ge den bästa penseln till en total nybörjare så blir det ju inget iallafall.

Nej, det är inte sämsta argumentet.
det blir inte ett mästerverk av en nybörjare direkt men han kan utveckla sin kreativitet i stället att kämpa med verktyget. Om en nybörjare vill få fram någonting och han begränsas av dåliga verktyg så slutar han så småningom.

 

[Terje H]

Bra fotografi kan se ut på många sätt. Nybörjare kan lyckas med dålig utrustning, bra fotografer även med bra utrustning. Det är bättre att se nyanser, att våga utvecklas, att se den utvecklande processen när man väl lyckats. Det finns inga rätt eller fel. Att vara konsekvent eller konventionell kan vara bra egenskaper till en viss gräns.

 

[Makten]

De bästa bilderna som jag har tagit är med Panasonic LX 3 och LX5. Framförallt kunde man ta med sig kompaktkameran överallt. Jag har nu uppgraderat till Fuji X-Pro 1 och X-T1 men lyckas sämre trots större sensor då kamerorna är större och svårare att ha med överallt..

Vilket bara visar ännu tydligare att utrustningen spelar roll. I ditt fall är en liten kamera fördelaktig, uppenbarligen.

 

[fotobollfoto]

Bra fotografi kan se ut på många sätt. Nybörjare kan lyckas med dålig utrustning, bra fotografer även med bra utrustning. Det är bättre att se nyanser, att våga utvecklas, att se den utvecklande processen när man väl lyckats. Det finns inga rätt eller fel. Att vara konsekvent eller konventionell kan vara bra egenskaper till en viss gräns.

Bildkonst finns på hela skalan från abstrakt till konkret. I det konkreta registret finns den rent avbildande konsten. Avbildningen kan mätas i hur realistiskt avbildande den är. Det kan mätas i igensotning, utfrätt, brus, mm. Där är nyare utrustning en bra hjälp till fotografen. I andra änden kan ett hål i en ljustät låda vara rätt utrustning.

 

[esbtse]

Bra fotografi kan se ut på många sätt. Nybörjare kan lyckas med dålig utrustning, bra fotografer även med bra utrustning. Det är bättre att se nyanser, att våga utvecklas, att se den utvecklande processen när man väl lyckats. Det finns inga rätt eller fel. Att vara konsekvent eller konventionell kan vara bra egenskaper till en viss gräns.

Enligt min erfarenhet är det viktigaste inte verktyget utan arbetsprocessen.
Okay analog fotografi utan mörkrum är ett hinder om du kör svartvitt och jag ägnade alldeles för mycket tid i mörkrummet under min utbildningsperiod och blev duktig på att ta fram kopior. Tyvärr ägnade jag mindre tid att fotografera då det var mindre viktigt för mig då. Dia går bra trotts avsaknaden av ett mörkrum och det var dyrt att ta fram egna bilder i mörkrummet så man gjorde inte det ofta. Det var först med dia man kunde släppa mörkrummet och börja koncentrera sig på bilden istället. Jag började då gå kurser i naturfotografi och ateljé fotografi som jag även fortsatte med efter digitaliseringen av Nikon utrustningen. Jag har fortfarande kvar analoga mellanformat utrustningar men sålt av storformat kameran.

Tillbaka till arbetsprocessen, det jag funnit fungera bäst för mig är studier i konst och fotohistoria samt på senare år leta upp konstnärer och fotografer på nätet. Att gå på fotoutställningar fungerar för mig sämre då jag hakar upp mig på den dåliga utskrift kvalitet. Konstutställningar fungerar däremot bra. Minns fortfarande en landskaps utställning som täcke en period på flera hundra år som ställdes ut i München. Att sedan försöka hålla ett kontinuerlig fotograferande, studera resultatet och gå tillbaka vid behöv för att ta en bättre bild är viktigt. Förberedelse kan krävas så man vet hur ljuset faller på platsen och vid vilken tid man skall vara där för önskat resultat och studera bilder från andra fotografer. Det är enbart ett fåtal bilder jag sedan lägger tid på att processa i Photoshop utan oftast räcker det med Lightoom.

Jag har kvar att lyckas med att skriva ut färgbilder och att få resultatet som jag vill ha det och som det ser ut på en kalibrerad skärm. Hittills har inte utskrifter varit så viktiga för mig då jag har ont om plats att hänga upp bilder på.

 

[esbtse]

Vilket bara visar ännu tydligare att utrustningen spelar roll. I ditt fall är en liten kamera fördelaktig, uppenbarligen.

Om du tänker efter lite innan du kommenterar så kanske du har förstått att det beror på hur van man är att använda utrustningen. Det är därför man inte skall byta utrustning i onödan.
Det tar många timmar att få in en ny kamera i ryggmärgen så man i stället för att koncentrera sig på utrustningen kan tänka bild..

Jag använder olika system för olika typer av bilder. Nikon och MF används för systematisk fotografering med kontroll av exponering genom användning av zon systemet, handhållen exponeringsmätare, stativ, filtersystem och långa tider. En kompakt kamera används för experimentella bilder med en handhållet avtonat gråfilter. Fuji X-Pro 1 var tänkt att användas för detta. Jag kan fortfarande inte Fuji kamerorna i ryggmärgen.

 

[FiCa1]

Att fotografera idag är ju otroligt enkelt. Välj en kamera och det/de objektiv som passar dig och dina fotointressen. Gör några grundinställningar, sikta och tryck ner avtryckarknappen. Sensorstorleken är oväsentlig för de allra flesta av oss. Antalet MP likaså. Allehanda finesser är också av begränsat intresse, så länge de du verkligen behöver finns där. Det är ju precis som Elliott Erwitt säger: "Photography is pretty simple stuff. You just react to what you see, and take many, many pictures" (The Guardian 9/11 2020). Se också Tim Clinch iPhonography och hans krönikor om mobiltelefonfotografi i Black+White Magazine. Så allt snack om att vissa av dagens kameror skulle vara "leksaker" som inte kan funka för en professionell fotograf, stämmer helt enkelt inte.

/ FiCa1

 

[J O Härnström]

Henri Cartier-Bresson:
"Photography has not changed since its origin except in its technical aspects, which for me are not a major concern."

Det är inte antingen eller.
Det är Kameran och fotografen

 

[Makten]

Om du tänker efter lite innan du kommenterar så kanske du har förstått att det beror på hur van man är att använda utrustningen. Det är därför man inte skall byta utrustning i onödan.
Det tar många timmar att få in en ny kamera i ryggmärgen så man i stället för att koncentrera sig på utrustningen kan tänka bild..

Så du skrev alltså något helt annat än vad du menade och anser att vi andra ska förstå det? Det är nog du som borde tänka innan du skriver, inte jag. Såhär skrev du, om du nu har glömt det redan:

"De bästa bilderna som jag har tagit är med Panasonic LX 3 och LX5. Framförallt kunde man ta med sig kompaktkameran överallt. Jag har nu uppgraderat till Fuji X-Pro 1 och X-T1 men lyckas sämre trots större sensor då kamerorna är större och svårare att ha med överallt.."

Inte ett ord om att det handlade om vad du är van vid.

Jag använder olika system för olika typer av bilder. Nikon och MF används för systematisk fotografering med kontroll av exponering genom användning av zon systemet, handhållen exponeringsmätare, stativ, filtersystem och långa tider. En kompakt kamera används för experimentella bilder med en handhållet avtonat gråfilter. Fuji X-Pro 1 var tänkt att användas för detta. Jag kan fortfarande inte Fuji kamerorna i ryggmärgen.

Vilket åter igen visar att utrustningen har betydelse, som jag framhållit hela tiden. Hade den inte haft betydelse så hade du använt samma utrustning oavsett vad du skulle fotografera. Men det gör du uppenbarligen inte.

 

[Bengf]

Det finns massor av sportfoton från förr som är ikoniska! Inget snack om det. Men det finns större chans att få en okej bild med dagens utrustning. Okej behöver inte vara ikonisk. Den ska duga för att vara en symbol för eventet som rapporteras.
Tekniskt bra bilder är idag vardagsmat. Det är ingen konst att sätta fokus och exponering. Det som begränsar är skrivhastighet och buffert. Det är ett chicken race om vem som vågar påbörja bildserien sist och ha buffert kvar när bilden med stort B dyker upp.

Men sportfoto kan också vara något annat. Det finns bilder som sticker ut. Någon duktig fotograf skulle kunna ändra synen på fotbollsbilder.

Min personliga favorit bland egna bilder är långt ifrån ett tekniskt underverk. Brusig och oskarp.

Visa bilaga 159311

Även bra bilder förr som du skriver, mins en sportfotograf som var och fotade en hockey match han hade tagit 7-8 st 36 bilders rullar, verkade då som ganska många bilder men ändå inte, han valde ut två st bilder om jag mins rätt, men det tog nog sin tid att få fram bilderna.