Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Kameran eller fotografen?

Produkter
(logga in för att koppla)
Även bra bilder förr som du skriver, mins en sportfotograf som var och fotade en hockey match han hade tagit 7-8 st 36 bilders rullar, verkade då som ganska många bilder men ändå inte, han valde ut två st bilder om jag mins rätt, men det tog nog sin tid att få fram bilderna.
De större tidningarna framkallade även diafilmer själva. Du lämnade ifrån dig filmer till en assistent under halvtid i matchen. När man kom tillbaka från matchen låg filmerna färdigt framkallade på ljusbordet för granskning, medan andra halvleks filmer blev framkallade. Så var det i mitten och slutet av 1980-talet. Innan dess var det mest svartvitt som också framkallades på tidningen, ofta av egna mörkrumsassistenter.
 
Så du skrev alltså något helt annat än vad du menade och anser att vi andra ska förstå det? Det är nog du som borde tänka innan du skriver, inte jag. Såhär skrev du, om du nu har glömt det redan:

"De bästa bilderna som jag har tagit är med Panasonic LX 3 och LX5. Framförallt kunde man ta med sig kompaktkameran överallt. Jag har nu uppgraderat till Fuji X-Pro 1 och X-T1 men lyckas sämre trots större sensor då kamerorna är större och svårare att ha med överallt.."

Inte ett ord om att det handlade om vad du är van vid.



Vilket åter igen visar att utrustningen har betydelse, som jag framhållit hela tiden. Hade den inte haft betydelse så hade du använt samma utrustning oavsett vad du skulle fotografera. Men det gör du uppenbarligen inte.

Men frågan var ju inte om det är bra med olika utrustning för olika tillfällen, utan om man som amatör måste ha det senaste för att bli en bättre fotograf.
Alla fattar väl att det finns olika typer av grejer för olika ändamål, bra med en vattentät kamera för undervattensfoto t.ex.
Eller ordnar det sig med PureRaw eller ”Auto iso minimum shutterspeed”?
 
Det här är inte heller ett argument för att kameran är viktigare.

Det är TS och du som fastnat i ett val mellan fotograf eller kamera. Det har aldrig jag gjort eftersom jag tycker efterbehandlingen idag är det allra viktigaste och det som ytterst sätter gränserna för digitalt bildskapande.

Jag har aldrig hävdat att enbart kameran är viktigare än fotografen. Det jag däremot hävdat är att moderna fotoalgoritmer, vare sig de ligger i kameran eller i RAW-konverterarna eller i ett DAM om vi talar industriell bildhantering, idag helt har revolutionerat både den tekniska bildkvaliteten och fotografernas timing så att de lättare än någonsin verkligen kan ta bilderna när det händer. Fotografens skicklighet som tidigare krävde betydligt mer av fotografen i själva handhavandet är nu till mycket stor del ersatt av allt mer förfinade fotoalgoritmer.

Ibland handlar det om de nya möjligheterna kamerorna ger och ibland är det konverterarna som ger fotograferna helt andra möjligheter till ett bildskapande de inte haft under den analogiska erans begränsningar. Arbetssätten i konverterarna blir alltmer lika de målande bildkonstnärer använder. Det senaste exemplet är väl det nya "magic brush" i nya CaptureOne.

I det förra fallet kan det vara som då Bertil N tog en bild av en lunnefågel som just kommit upp ur havet med näbben full av småfisk utan att ens själv ha sett fågeln. Han hade just köpt en Sony A7III och ett Sony 200-600mm som han tagit med på Hurtigrutten i Norge. En medpassagerade såg fågel och Bertil slängde upp kameran och bara tryckte av. Eftersom kameran var inställd med fokusområde Wide och AF-S och seriebild och fågeln rörde sig så satte den fokus automatiskt. Det blev ett antal bilder av det motivet trots att fotografen själv inte sett det utan medpassageraren. Automatiken parerade även slutartiden så att denna automatiskt tog hänsyn till den brännvidd han zoomat in.

I det andra fallet tänker jag på när jag retuscherade bilder från det enda bröllop jag fotat. Då körde jag fortfarande Lightroom och använde en plugin från SLR Lounge som jag gärna skulle haft även i Photolab idag. Denna plugin innehöll inte bara vanliga presets utan även ett antal verktyg som installerade sig i Adjustment Brush. Med dessa kunde man kummulativt måla in mer markerad textur i håret, måla bort hår som störde i ansiktet, måla om iris och ögonvitor m.m. Det funkar genom att även Lightroom har ett lagersystem, även om Adobe gjort sitt bästa för att dölja det eftersom de inte tror fotograferna om att kunna hantera detta men det skapas faktiskt ett nytt lager i bakgrunden så fort man öppnnar Adjustment Brush och börjar använda ett nytt verktyg.

För mig är det här rätt långt från den analogt präglade fototekniken där fotografen var tvungen av rent tekniska skäl att skapa så mycket av bilden korrekt redan innan tagningen. Idag finns det mesta av de begränsningarna inte längre kvar.
 
Senast ändrad:
Bra fotografi kan se ut på många sätt. Nybörjare kan lyckas med dålig utrustning, bra fotografer även med bra utrustning. Det är bättre att se nyanser, att våga utvecklas, att se den utvecklande processen när man väl lyckats. Det finns inga rätt eller fel. Att vara konsekvent eller konventionell kan vara bra egenskaper till en viss gräns.
Jag har funderat på mycket hur man skall bli bättre att ta intressanta bilder som man känner för själv. Det är fördelen med att vara amatör att man inte behöver få inkomster av fotograferandet. För mig är problemet att hitta tid under veckan för att få in ett systematiskt fotograferande. Det jag har kommit fram till är inte utrustnings beroende utan handlar mera om systematik och kunskap. Bristen är återkoppling av hur publiken uppfattar bilderna, vilket fungerar dåligt på nätet.
Min plan är:
- Fortsätta att bilda mig i konst och fotohistoria samt bildpsykologi och bildteori genom att läsa akademisk litteratur, ev. kurser och nätet. Jag har fortfarande böcker jag inte har hunnit läsa i ämnet.
- Studera intressanta fotografers bilder via nätet.
- Praktiskt fotograferande och bildanalys, finns böcker i hur man ger bildkritik. Sätt upp ett mål varje månad och slutför målet, inklusive analys av resultatet och ev. om fotografering eller omtänk om inte iden har fungerat.
- Repetera PS via nätet på de bitar som behövs..
- Exempelvis kan man utvärdera ansatsen en gång per år för att modifiera systemet.
 
Men frågan var ju inte om det är bra med olika utrustning för olika tillfällen, utan om man som amatör måste ha det senaste för att bli en bättre fotograf.
Alla fattar väl att det finns olika typer av grejer för olika ändamål, bra med en vattentät kamera för undervattensfoto t.ex.
Eller ordnar det sig med PureRaw eller ”Auto iso minimum shutterspeed”?
Ursprungsfrågan har alltså fått sitt svar: nej vi blir inte automatiskt bättre fotografer av att använda den senaste utrustningen! Men vi behöver välja rätt utrustning för rätt resultat, och fotohobbyn är mer än bara fina bilder. Kärleken till utrustningen ska också gå sin beskärda del.
 
Egentligen är det inte så svårt.
När jag studerar mina gamla bilder, från tidigt 70-tal tills nu så väcker det en hel del tankar.
Idag tar jag ibland bilder, tack vare ny utrustning, som inte gick att ta för x antal år sedan. Logiken är glasklar för mig. Bättre kamera ( läs nyare) gör att jag blir en bättre fotograf.
Många av mina gamla bilder är jättefina och håller än idag. Men trots allt så skulle de flesta lyckade bilderna ha blivit ännu bättre med olika förbättringar.
Det kan handla om skärpa, gradiation, färgåtergivning, mindre korn/brus etc. osv. mm. D.v.s annat smått och gott som förgyller intrycket.

Och så finns det bilder där kvaliteten ligger på helt andra plan. Abstrakta bilder, måleriska bilder, rörelseoskärpa etc. Kanske innehåll och budskap talar helt för sig själv och kamerans roll är helt ointressant.

Samtidigt är det så att om jag tvingades gå tillbaks till den kameran jag hade för ca 10 år sedan så skulle den duga ganska bra. Och under resan har jag utvecklats och lärt mig en hel del. Bl.a annat från andra medlemmar här på FS. Moderskeppets kurser. Träffar med fotoklubben hemma. Självstudier och tutorials på nätet. Min fotokompis. Glöden finns kvar så länge det är roligt.
 
Men frågan var ju inte om det är bra med olika utrustning för olika tillfällen, utan om man som amatör måste ha det senaste för att bli en bättre fotograf.
Alla fattar väl att det finns olika typer av grejer för olika ändamål, bra med en vattentät kamera för undervattensfoto t.ex.
Eller ordnar det sig med PureRaw eller ”Auto iso minimum shutterspeed”?
Diskussionen handlar inte längre om exakt den snäva fråga som ursprungsinlägget gällde. Läs gärna det jag citerade bakåt om du undrar vad det handlade om i det specifika fallet.
 
Det är precis tvärtom nu. Tekniken har äntligen kommit dit hän att jag nästan helt kan skita i den och fullständigt koncentrera mig på bildskapandet istället och genom det kan jag nu ta en del bilder jag aldrig skulle lyckats med förr eftersom kameran då var alldeles för mycket i vägen.

Toppen!! Då är det ju du från och med nu som är det viktiga, inte kameran. Fan va nice!!
 
Diskussionen handlar inte längre om exakt den snäva fråga som ursprungsinlägget gällde. Läs gärna det jag citerade bakåt om du undrar vad det handlade om i det specifika fallet.
Ok, den ursprungliga frågan kändes ju intressantare än frågan om det är bra att ha en kamera lämpad för ändamålet.
 
Ok, den ursprungliga frågan kändes ju intressantare än frågan om det är bra att ha en kamera lämpad för ändamålet.
Så varför citerade du mitt av alla inlägg istället för ursprungsfrågan? 😂 Det är tämligen normalt att diskussioner utökas och svävar iväg till närliggande frågor. ;)
 
Så varför citerade du mitt av alla inlägg istället för ursprungsfrågan? 😂 Det är tämligen normalt att diskussioner utökas och svävar iväg till närliggande frågor. ;)

Eftersom du försökte kollra bort Thomas inlägg med att svara på något annat än det han syftade på. Det blir ju inte mer begripligt eller rätt för att du och Sten-Åke svarar på något annat än det som adresseras i inläggen.
 
Det är TS och du som fastnat i ett val mellan fotograf eller kamera. Det har aldrig jag gjort eftersom jag tycker efterbehandlingen idag är det allra viktigaste och det som ytterst sätter gränserna för digitalt bildskapande.

Jag har aldrig hävdat att enbart kameran är viktigare än fotografen. Det jag däremot hävdat är att moderna fotoalgoritmer, vare sig de ligger i kameran eller i RAW-konverterarna eller i ett DAM om vi talar industriell bildhantering, idag helt har revolutionerat både den tekniska bildkvaliteten och fotografernas timing så att de lättare än någonsin verkligen kan ta bilderna när det händer. Fotografens skicklighet som tidigare krävde betydligt mer av fotografen i själva handhavandet är nu till mycket stor del ersatt av allt mer förfinade fotoalgoritmer.

Ibland handlar det om de nya möjligheterna kamerorna ger och ibland är det konverterarna som ger fotograferna helt andra möjligheter till ett bildskapande de inte haft under den analogiska erans begränsningar. Arbetssätten i konverterarna blir alltmer lika de målande bildkonstnärer använder. Det senaste exemplet är väl det nya "magic brush" i nya CaptureOne.

I det förra fallet kan det vara som då Bertil N tog en bild av en lunnefågel som just kommit upp ur havet med näbben full av småfisk utan att ens själv ha sett fågeln. Han hade just köpt en Sony A7III och ett Sony 200-600mm som han tagit med på Hurtigrutten i Norge. En medpassagerade såg fågel och Bertil slängde upp kameran och bara tryckte av. Eftersom kameran var inställd med fokusområde Wide och AF-S och seriebild och fågeln rörde sig så satte den fokus automatiskt. Det blev ett antal bilder av det motivet trots att fotografen själv inte sett det utan medpassageraren. Automatiken parerade även slutartiden så att denna automatiskt tog hänsyn till den brännvidd han zoomat in.

I det andra fallet tänker jag på när jag retuscherade bilder från det enda bröllop jag fotat. Då körde jag fortfarande Lightroom och använde en plugin från SLR Lounge som jag gärna skulle haft även i Photolab idag. Denna plugin innehöll inte bara vanliga presets utan även ett antal verktyg som installerade sig i Adjustment Brush. Med dessa kunde man kummulativt måla in mer markerad textur i håret, måla bort hår som störde i ansiktet, måla om iris och ögonvitor m.m. Det funkar genom att även Lightroom har ett lagersystem, även om Adobe gjort sitt bästa för att dölja det eftersom de inte tror fotograferna om att kunna hantera detta men det skapas faktiskt ett nytt lager i bakgrunden så fort man öppnnar Adjustment Brush och börjar använda ett nytt verktyg.

För mig är det här rätt långt från den analogt präglade fototekniken där fotografen var tvungen av rent tekniska skäl att skapa så mycket av bilden korrekt redan innan tagningen. Idag finns det mesta av de begränsningarna inte längre kvar.

Ok. Kameran är inte så viktig då.
Inte ens efterbehandlingen bryr ju sig om vilken kamera som använts.
Det är ju inte ens relevant vem som har tagit bilden i det sammanhanget. Om man nu tänker att man målar som en konstnär då alltså. I efterbehandlingen.
 
Eftersom du försökte kollra bort Thomas inlägg med att svara på något annat än det han syftade på. Det blir ju inte mer begripligt eller rätt för att du och Sten-Åke svarar på något annat än det som adresseras i inläggen.
Eh, nej. Han citerade mig med en helt irrelevant invändning på ett väldigt mycket tidigare inlägg. Du måste naturligtvis läsa hela kedjan av inlägg för att förstå, men det har du antagligen inte orkat göra.

Varför diskuterar du de som diskuterar, istället för att diskutera ämnet/ämnena som tråden rör? Helt meningslöst och tillför ingenting.
 
Eh, nej. Han citerade mig med en helt irrelevant invändning på ett väldigt mycket tidigare inlägg. Du måste naturligtvis läsa hela kedjan av inlägg för att förstå, men det har du antagligen inte orkat göra.

Varför diskuterar du de som diskuterar, istället för att diskutera ämnet/ämnena som tråden rör? Helt meningslöst och tillför ingenting.

Han hade ju en relevant invändning som du antingen inte förstod alternativt så ville du få rätt och svarade lite goddag yxskaft.

Tack för tipset förresten!
 
Det är TS och du som fastnat i ett val mellan fotograf eller kamera. Det har aldrig jag gjort eftersom jag tycker efterbehandlingen idag är det allra viktigaste och det som ytterst sätter gränserna för digitalt bildskapande.

Jag har aldrig hävdat att enbart kameran är viktigare än fotografen. Det jag däremot hävdat är att moderna fotoalgoritmer, vare sig de ligger i kameran eller i RAW-konverterarna eller i ett DAM om vi talar industriell bildhantering, idag helt har revolutionerat både den tekniska bildkvaliteten och fotografernas timing så att de lättare än någonsin verkligen kan ta bilderna när det händer. Fotografens skicklighet som tidigare krävde betydligt mer av fotografen i själva handhavandet är nu till mycket stor del ersatt av allt mer förfinade fotoalgoritmer.

Ibland handlar det om de nya möjligheterna kamerorna ger och ibland är det konverterarna som ger fotograferna helt andra möjligheter till ett bildskapande de inte haft under den analogiska erans begränsningar. Arbetssätten i konverterarna blir alltmer lika de målande bildkonstnärer använder. Det senaste exemplet är väl det nya "magic brush" i nya CaptureOne.

I det förra fallet kan det vara som då Bertil N tog en bild av en lunnefågel som just kommit upp ur havet med näbben full av småfisk utan att ens själv ha sett fågeln. Han hade just köpt en Sony A7III och ett Sony 200-600mm som han tagit med på Hurtigrutten i Norge. En medpassagerade såg fågel och Bertil slängde upp kameran och bara tryckte av. Eftersom kameran var inställd med fokusområde Wide och AF-S och seriebild och fågeln rörde sig så satte den fokus automatiskt. Det blev ett antal bilder av det motivet trots att fotografen själv inte sett det utan medpassageraren. Automatiken parerade även slutartiden så att denna automatiskt tog hänsyn till den brännvidd han zoomat in.

I det andra fallet tänker jag på när jag retuscherade bilder från det enda bröllop jag fotat. Då körde jag fortfarande Lightroom och använde en plugin från SLR Lounge som jag gärna skulle haft även i Photolab idag. Denna plugin innehöll inte bara vanliga presets utan även ett antal verktyg som installerade sig i Adjustment Brush. Med dessa kunde man kummulativt måla in mer markerad textur i håret, måla bort hår som störde i ansiktet, måla om iris och ögonvitor m.m. Det funkar genom att även Lightroom har ett lagersystem, även om Adobe gjort sitt bästa för att dölja det eftersom de inte tror fotograferna om att kunna hantera detta men det skapas faktiskt ett nytt lager i bakgrunden så fort man öppnnar Adjustment Brush och börjar använda ett nytt verktyg.

För mig är det här rätt långt från den analogt präglade fototekniken där fotografen var tvungen av rent tekniska skäl att skapa så mycket av bilden korrekt redan innan tagningen. Idag finns det mesta av de begränsningarna inte längre kvar.

Men StenÅke du måste så klart veta att vissa duktiga fotografer har blivit erkända för sitt talangfulla sätt att upptäcka både fyndiga och roliga motiv som kan bestå av allt möjligt som många andra fotografer aldrig ser, det är ju motiv som skapats genom fotografens ofta konstnärliga betraktar ögon, det är ju grundbilden som behöver tas, om han/hon sedan kan putsa och polera i någon Raw-hanterare måste ju bli en annan sak, den finurliga, häftiga, häpnadsväckande, fantasifulla motivet måste nog bli grundbasen för en bild överhuvudtaget. kan ju här delvis förstå Terje som tycker sig finna eller se andra saker i miljonen av motiv som inte alltid är så vardagliga.
 
Senast ändrad:
Han hade ju en relevant invändning som du antingen inte förstod alternativt så ville du få rätt och svarade lite goddag yxskaft.

Tack för tipset förresten!
Nej, det hade han inte eftersom hans argument inte bemötte de begränsningar jag talade om.

Screenshot 2021-08-02 at 10.33.19.png
 
Senast ändrad:
ANNONS
Upp till 6000:- Cashback på Sony-prylar